Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘#Karibien’ Category

Ibland är det lite svårt att veta var man är. Eller rättare sagt –Vad heter området vi seglar i?

Karibien, Västindien, Leeward eller Windward Island, , Lesser Antilles, Greater Antilles eller Antilles eller kanske bara öns namn ???

Inte konstigt att man blir lite förvirrad emellanåt. Men jag ska försöka reda ut begreppen.

Karibien, Västindien och Antillerna

Är tre benämningar på samma område och är den kedja av öar som ligger mellan nord- och sydamerika och öster om centralamerika. Följande öar/länder räknas hit:

flagga Amerikanska Jungfruöarna flagga Anguilla flagga Antigua & Barbuda flagga Aruba
flagga Bahamas flagga Barbados flagga Brittiska Jungfruöarna flagga Caymanöarna
flagga Dominica flagga Dominikanska Republiken flagga Grenada flagga Guadeloupe
flagga Haiti flagga Jamaica flagga Kuba flagga Martinique
flagga Montserrat flagga Nederländska Antillerna flagga Puerto Rico flagga Saint Barth
flagga Saint Kitts & Nevis flagga Saint Lucia flagga Saint Martin flagga Saint Vincent & Grenadinerna
flagga Trinidad & Tobago flagga Turks & Caicosöarna

Leeward och Windward Islands

När Karibien upptäcktes på 1600 talet så var segelfartygen inte så lättmanövrerade som segelbåtarna är idag. De kunde t.ex inte alls segla med vinden in från fören. Halvvind funkade sådär och allra bäst var när de hade vinden in från halvvind till läns, dvs akterliga vindar.

Öarna här ligger i en halvmåne form och ungefär från Dominica och norrut så kallas öarna för Leeward och söder om så kallas de för Windward. Britterna kallade dem för Windwards därför att de fick slåss mot havet för att komma dit från många av deras andra öar.

För att då dela in Leeward öarna lite mer så har man ytterligare tre grupperingar,

  • The Renaissance Island
    • St Martin
    • St Barths och
    • Anguilla

Är öar med soligt klimat, stabilt stadsskick och underbara stränder

  • The Islands that Brush Clouds (Öarna som rör vid molnen)
    • Saba
    • St Kitts and Nevis och
    • Montserrat

Dessa tre öar är höga och branta och omges av djupt vatten. Några saknar naturliga hamnar vilket försvårar besök med båt, de som ändå vågar sig hit får en fantastisk naturupplevelse då öarna är så lite besökta.

  • The Islands of Mountains and Mangroves
    • Dominica
    • Guadeloupe,
    • Antigua och Barbuda

Guadeloupe är den största ön inom Leeward öarna och topografin går från höga vulkaner till lågland med sandstränder. Inne i landet är det regnskog. Dominica är en väldigt bergig ö med regnskog och en flod för årets alla dagar. Antigua och Barbuda är samma land där Antigua är den bergiga och Barbuda den låga nästan sanddyns-aktiga ön.

Lesser Antilles, Greater Antilles

Detta är en annan indelning av öarna i Karibien som även inkluderar ABC öarna.

The Greater Antilles (Stora Antillerna) består av de riktigt stora öarna i Karibiska Havet; Cuba, Jamaca, Puerto Rico och Hispaniola (där Haiti och Dominiskaska Republiken ligger) samt Cayman Islands som visserligen inte är så stor men ligger i det geografiska området.

Lesser Antilles (De mindre Antillerna) består av Leeward och Windward öarna samt de öar som ligger längs den sydamerikanska nordkusten bl a ABC-öarna.

Puh, det var mycket. Men nu vet ni, och jag, iallafall hur allt hänger ihop.

Karta? Varsågoda

Karta Karibien

Annonser

Read Full Post »

För en gångs skull så har vi tillgång till en strand utan en massa hotell. Vi har en “öde” strand! Att den är full med andra båtmänniskor spelar ingen roll, vi lyckades hitta en lagom avlägsen plats för vår eftermiddags/kvälls sejour.

Grillarna letades fram ur gömmorna liksom strandstolarna (ett tecken på att man börjar bli gammal?) och picknick korgarna packades.

Solen strålade och ruhm punchen var god men inte så sval. Ner gick den iallafall. Det finns två typer av Ruhm punch, Den franska och den andra. På de franska öarna heter den Ti-punch och består av deras vita råa ruhm (nästan lite finkel smak) sirap från sockerrör lite limejuice och en limeklyfta. Den andra ruhm punchen så använder man mörk ruhm som är lite sötar och mjukare i smaken, fruktjuice, Angostura Bitter, lite Grenadin och riven muskot. På bilden är det en Ti-punch.

2

 

1

Kul när man kan göra panorama bilder. Stranden i 180 grader, Lady Annila ligger ankrad bland båtarna till höger på bild, tror inte att hon syns.

6

7

Men vad håller de på med????

3

Aha, tänder grillen

4 5

Det var lite blåsigt, efter en stund hade de iallafall lyckats få fart på det hela och vi kunde få vår middag.

Som vanligt när man är på en strand så är det sand ÖVER ALLT spelar ingen roll hur försiktig man är, det knastrar ändå mellan tänderna. Men det är en feature man snabbt glömmer. Mysighetsfaktorn är så mycket större.

När så solen gått till vila

8

är det dags för oss få ner jollarna i vattnet igen och ta oss hem. Ännu en underbar dag till ända.

Read Full Post »

St Barths ligger strategiskt väl placerat i mitten av de Yttre Antillerna (Lesser Antilles) och ansågs mycket värdefull då ön har många och väl skyddande vikar, så Spanjorer, Fransmän och Britter har utkämpat många strider om ön. St Barths har varit fransk sedan 1600 talet. Under den franska tiden så var ön en bas för piraterna som kom hit för att spendera sina tillförskansade pengar. Den mest berömde av dessa pirater var Captain Montbars, en fransman som var så förbannad på spanjorerna över vad de hade gjort mot urinvånarna på ön att han bestämde sig för att hämnas . Han lyckades så bra att han fick smeknamnet ”Montbars Utrotaren”. Han lär ha försvunnitiI en orkan och man tror att hans skatter finns gömda här på ön, men mest troligt är att han slösade bort sin surt förvärade slantar.

År 1784 fick Sverige ön av fransmännen  i utbyte mot att de fick rätt till att utnyttja Göteborgs hamn fritt. Vi regerade over ön till 1878 då vi sålde tillbaka den till Frankrike. Men än idag kan man se spår av Sverige, gatuskyltarna är på franska och svenska och vissa gatunamn har svensk anknytning.

2 1
Idag så är St Barths en tummelplats för de rika (liksom för piraterna för några hundra år sedan) och det märks på båtarna, butikerna och restaurangpriserna. Butikerna saluför de flesta märken oavsett om det är kläder, skor eller juveler. Första dan här blev det lunch på stan, den absolut dyraste lunchen jag någon sin ätit. Varsin hamburgare med pommes och tre st 33cl öl 53 €! Hamburgarna var supergoda med 19€ st var i häftigaste laget. Ann o Tony var på en annan restaurang och beställde varsin fatöt, 9,50 € styck! Nej det är inte en ö som passar våra plånböcker, tur att man har köket med sig och en relativt välfylld kyl o frys.

Men det är gratis att fönstershoppa och det har vi gjort. Herre jisses vilka smycken. Svart/Grå pärlor på lädersnöre finns i vart och vartannat skyltfönster och de är läckra här är ett.

3

Men ön måste ju bestå av mer än Gustavia. Så vi hyrde var sin scooter!

4

Ujujuj har inte kört sådan tvåhjuling sedan 15-års åldern. Hur skall detta gå? Det gick galant! Lite pirrigt de första kilometrarna ut ur staden men sen var det bara fullt ös. Fast jag har nog tappat känslan för fart. 30 km/tim kändes alldeles förfärligt fort.

5

En karta över ön kan kanske vara på sin plats. Det finns gott om stränder på ön, alla är inte badbara. Stenigt och för kraftig dyning. Här är en vik på sydsidan, Anse de Grand Fond. Stranden bestod av stora stenar och avbrutna koraller. Dyning och vågor verkligen dånade in i viken.

DSC_0031

Vi for vidare till Saline, som visade sig vara ett gäng saltdammar, dvs man pumpade in saltvatten som fick dunsta och så ”skördade” man saltet. Det luktade inte speciellt gott. Men där vägen slutade var det en skylt med badstrand och under en varning om att det var farligt att bada där. Det kittlade vår nyfikenhet så vi gick dit. Först uppför en stenig/bergig sandig backe,

7

på toppen hängde en gäng Cola burkar. Det var askkoppar som man skulle ta med sig ner till stranden istället för att fimpa i sanden och för att sköldpaddorna inte skulle äta upp fimparna. Smart!

8 10 9

Här kände man sig nästan som hemma. Vilken strand, vilken beach! Men vi förstod varningarna, vågorna och dyningarna var kraftiga och de bröt strax innan strandkanten. Kunde nog bli ordentligt baksug där. Vi stannade för en ölpaus på en restaurang och sedan fortsattevi  tillbaka mot flygplatsen.

Detta är nog en av de mest spektakulära flygplatser jag sett. Den trafikeras endast av små propellerplan. Inflygningen är över en väl trafkerad väg och sedan ett stup så ligger landningsbanan ca 50 meter ner.

11
Jag  står alltså på vägen och tar kortet!

Så kom det ett flygplan för att landa

12 13 14

När vi hade stoppat ner kamerorna igen kom nästa flygplan, han flög något lägre. En bil som var inne i rondellen var ca 1 m från att få hjulen på biltaket!

Färden gick vidare norrut, mot Anse du Colombier. Vägen slutade vid en härlig utsiktsplats. Vi är väl kanske 100 möh.

Längs nordkusten österut
15

Mot inlandet
16

Bergstoppen längst bort är ca 280 möh

och mot nordväst.
17

Bukten här heter Anse du Colombier är en riktig naturhamn med fin snorkling och klart vatten. Sköldpaddor och rockor simmar runt båtarna. Här skall vi ligga på boj i några dagar.

Så var det dags att åka hem igen, och Jonas passade på att fånga även mig på bild tillsammans med scootern. Visst är man tjusig i hjälm…….

18

Men vi var ju tvungna att stanna till vid kyrkogården också, den talar för sig själv. Gravarna är utsmyckade med plast o sidenblommor! Antagligen för att naturliga inte hade klarat solgasset. Men jag hittade inte någon grav som var utan blommor. Ganska häftigt.

19

Dagen avslutades med en sundowner på Argosea, som inte hade varit med idag.

En lång och händelserik dag började lida mot sitt slut.

Read Full Post »

Vi har lite drygt 80 sjömil från Antigua till St Barts, den fd svensk-ön. En segling som tar 12-14 timmar beroende på vind och vågor.

Inför den här överfarten gjorde Jonas en väderrouting med vårt polardiagram aktiverat. Trippen kommer att ta ca 9 timmar! Tack vare att vi kommer att få en vindvinkel som Lady Annila gillar. Vår kurs är ca 330 grader och vinden kommer in från 88-105 gr, dvs en halvvind med dragning mot slör. Vi bestämde oss däremot för att inte följa väderroutingens kurs, då kommer vi fram alldeles för tidigt. Att komma in på en ankarplats som är okänd eller relativt okänd och fylld med båtar i mörker är inte så bra.

Jösses vad hon pratar konstigt. Kurs 330 gr innebär att vi går NNV. Nord är 360 gr och öst är 90 gr. Titta på en klocka N är kl 12, O är kl 3, S är kl 6 och väst är kl 9. Vår kurs är då ca kl 11 och vinden kommer fr ca kl 3-4. Då blev det lite lättare eller?

Polardiagram? Är ett diagram som visar vilken fart båten gör vid olika vindvinklar o vindstyrkor. Detta diagram varierar från båtmodell till båtmodell och även mellan samma sorts båtar beroende på segel och tyngd.

När vi seglar natt, turas vi om att hålla vakt. Jonas fick gå och lägga sig kl 22 och går på igen 3 timmar senare.

Hoppas att han somnar, de gjorde inte jag. Så mina tre timmar kan bli långa.

Vi seglar tillsammans med våra kompisbåtar Argosea och Atalanta. Vi startade ca 30 min efter Argosea och ca 1 timme efter Atalanta. Argosea har vi seglat om och vi är snart ikapp Atalanta också.

Båda är lite mindre än Lady Annila.

Vädret är ganska perfekt. Det blåser 10-12 m/s och vågorna är snälla 1,5-2 m. Just nu dundrar vi fram i 8,5 knop.

Vi har stjärnklart men ingen måne än så det är ganska så svart ute. Jonas hade en hel del trafik på sin vakt, än så länge har jag bara Atalanta o Argosea i närområdet.

Bilden är från navigationsskärmen i sittbrunnen, vi har inatt valt att ha radarbilden, till höger, bredvid sjökort o AIS.

Den röda båtikonen är vi. Den gröna bakom oss är Argosea och den gulbruna fyrkanten är Atalanta. Vi har markerat henne för att få varningar om vi kommer för nära.

Visst är tekniken underbar! Så många fantastiska hjälpmedel som gör livet så mycket enklare till sjöss.

Nej nu är det dags för en kopp The och en macka.

Vi räknar med att vara framme omkr kl 0530 i morgonbitti.

 

 

Read Full Post »

Vi har ankrat ganska strategiskt har det visat sig. Vi har full koll på alla båtar som lämnar marinan och viken. Om vi sitter i sittbrunnen vill säga. Tvärs igenom hela bukten går en farled in till marinan. Först tyckte vi att det var lite larvigt man såg ju marinan klart och tydligt och inga korallrev eller annat tjafs ivägen. Men nu förstår vi bättre. Dom är inte små båtarna som går till och från marinan. Just nu är det mest från av någon anledning.

Här kommer en liten kavalkad över båtarna som vi sett den senaste veckan.

DSC_0010.jpg
Ahimsa, 66 m lång. Är nog den största segelbåt vi någonsin sett.

DSC_0015_thumb.jpg
En lite äldre modell av yacht. Men vacker.

DSC_0019
Namnet är lite kul. L & S blir Elandess

DSC_0020

Så lämnade en väldigt stor segelyacht, Athena. Jag var lite slö med kameran men fick med några normal båtar också

 

DSC_0014 komprimerad

Och när vi inte idkar boat spotting så lagar Jonas grillen.  Brännaren var på väg att lämna in fullständigt och skeppshandlaren hade ingen ny hemma. Så då får goda råd bli dyra. En rulle med ståltrådoch brännaren blev nästan som ny igen och vi fick goda grillade revben till middag.

 

Read Full Post »

“Wow, har ni gått hela vägen till Shirley Heights! Då förstår jag varför ni ser så trötta ut. Men, vilken väg gick ni? Jasså Jones stig. Aha. Gick ni förbi gravplatserna? Nähä, men det var nog tur det. Vi den tiden som ni skulle ha kommit dit brukar det spöka där.”

Servitrisen på pizzerian där vi vilade våra trötta ben och intog vår middag var verkligen imponerad över vår promenad och vi kände oss ännu mer nöjda med oss själva. När hon dessutom pratade om spöken, barnspöken, blev vi glada att vi valde bort den delen av hiken.

Vi, dvs jag, Jonas, Rickard, Kay och vovven Murray har pratat i några dagar om att gå upp till Shirley Heights så snart Jonas känner sig bättre, och i går bestämde sig Jonas för att han var bättre. Vilket även var sant. Han rör sig som en prima ballerina. Vi hade tänkt att börja vår hike strax efter lunch, men vädret ville annorlunda. Regnbyarna låg som på ett pärlband in från Atlanten och över Antigua så vi kom inte iväg förrän strax före 1630.

Vi förtöjde dinghen vid Roxys Bar och Café på Galaeon Beach, precis bredvid det stora ankaret som är ett av många här i Freeman Bay/English Harbour. Reliker från de gamla segelfartygen. Men väldigt vackra.

IMG_2269

Så kom vi då till första stigvalet,

IMG_2271

Vi tittade på stigen bredvid skylten. Den gick i princip rakt uppåt, och då sträckan bara var knappt 1 km så insåg vi att den gick raka vägen till Shirley Heights dvs bara brant uppåt hela vägen. Nej det kände vi inte för, så vi fortsatte på vägen. Så dök nästa skylt upp

IMG_2272

Jones stig. Den lät ju mycket trevligare och så lite olika sevärdheter på vägen. Stigen bredvid skylten var bred och slät och gick inte speciellt brant uppåt. Den tar vi!

Första delen var av stigen gick i en gammal flodfåra. I början väldigt slät och fin och lätt promenerad, men allteftersom blev det mer och fler stenar och klippblock att klättra över. Lilla Murray såg förtvivlad ut några gånger när han inte förstod hur han skulle komma fram. Så lyfte någon upp honom och han travade glatt vidare.

IMG_2273 IMG_2277

Vi skojade om att det tydligen fanns kannibaler här när vi hittade ett gäng väl avgnagda ben

IMG_2275

men vi hittade rester av käkbenet en bit ifrån och insåg att det nog var en get som fått sätta livet till.

Så småningom kom vi fram till en hög mur bredvid flodforan och floden var borta, kvar var en prydligt stenlagd gång. Aha, cisternen. Men det var nog bara en del av den.

IMG_2278

När stigen strax efteråt delade sig hade någon hade satt upp en vägvisare. Ena pilen visade uppåt och inåt skogen, Woodland, och den andra pekade neråt Gravesite. Då vi inte hade någon karta över området så visste vi inte om Gravesiten var en återvändsgränd eller inte och eftersom vi hade lite tidspress, solnedgång och mörker, vågade vi inte chansa på att gå den vägen. Det blev alltså Woodland. Stigen snirklade och kringelkrokade sig fram mellan träden, ibland var stigen stenkantad och ibland fick vi gå efter markeringar på träden för att hitta rätt. Bara på ett fåtal ställen blev stigen brant och man insåg att man gick uppåt. En ganska trevlig promenad med andra ord. Dock väldigt väldigt varm eftersom det var vindstilla mellan träden.

IMG_2279

Så öppnades en glänta med en liten utkiksplats upp. Jösses vad högt upp vi kommit.

IMG_2281

Det växta ganska mycket, vag jag tror är, Agave inne bland träden och i en glänta hittade vi denna enormt stora

IMG_2282

Richard berättade att de växte under många många år. Så skjuter ett blomskott upp i mitten och när den blommat färdigt dör hela plantan.

IMG_2296 IMG_2297

Väl framme, innan solen hade gått ner, belönades vi med en underbar vy över English Harbour i mitten med Falmouth Bay i bakgrunden och Freeman Bay i förgrunden. Hela området ingår i Nelson Dockyard Nature Reserv.

IMG_2290

Vi hade tänkt belöna oss själva med en taxiresa ner till stranden där jollen ligger och väntar på oss. Men där fanns inte en enda bil att uppbringa. Så vi fick ta apostlahästarna tillbaka också. Denna gången tog vi bilvägen, enklare att gå om det skulle hinna bli mörkt.

Kvällen avslutades på en pizzeria med trä eldad pizzaugn. Gissa om det var gott med en (eller två) kalla öl och en flaska med vatten till pizzan som var helt OK.

Så satt jag då i sittbrunnen när vi kom hem och skrev ihop ett inlägg till bloggen. Jag använde mig av iPhonen och en app som publicerar direkt till min blogg. Tanken var att jag enklare skulle kunna lägga upp bilderna. Men si det ville sig inte riktigt. Internetuppkopplingen var för trött för bilderna och när jag tagit bort dem igen, skrivit om inlägget och trycker på publicera, så försvinner hela inlägget. Grrrrr

Ja just det, barnspökena. Jag har försökt få fram belägg för vad servitrisen sa, men inte hittat något om det på nätet. Inte hittat något alls om begravningsplatsen. Men enligt servitrisen så var det en mässlingsepidemi som skördade många offer. De barnen begravdes på gravplatsen och några av barnen lär gå igen. Men det hela kittlar min nyfikenhet och kanske att vi går dit innan vi lämnar området.

Read Full Post »

Sitter i sittbrunnen, maken diskar efter middagen, dieselgenerator puttrar och vindgeneratorn är irriterad över att inte få jobba. Mörkret har sänkt sig över bukten och skogen av höga, över 30 m, master lyser framför oss. Lyser? Japp, de STORA segelbåtarna ligger inne i marinan och har all sin mastbelysning tänd, inklusive de röda topp lanternorna.
Vi har ingen musik från stranden idag, det är ju vardag. Saknar den, trots att de spelade ganska högt. Vi ligger säkert 350 m från stranden och volymen var helt OK för oss. På baren måste det ha varit olidligt högt.

Jonas är mycket bättre i sin rygg. Han rör sig nästan obehindrat så idag lagade han brännaren till grillen och vi fick grillade revben med zucchinibakelser till middag. Inte alls dumt. Vi försöker hålla oss till LCHF dieten, men det är inte så lätt här. Tillåtna grönsaker är importerade hit och kostar därefter, om vi nu hittar dem överhuvudtaget.

I förmiddags kom det in en 66 m lång slopriggad segelbåt. Vi har inte sett någon så stor tidigare. Den var mycket imponerande. S/Y Ahimsa heter den, googla så hittar ni bilder, min internetkoppling tillåter fortfarande inte att jag lägger upp bilder. Otroligt tråkigt. I juni/juli 2011 var vi på Sardinien och i Cala Volpe ett annat ställe där de stora häftiga mega och giga yachterna samlas. Det var ingenting mot de båtar som vi ser här. I morgan ska jag försöka komma in till marinan och ta lite foton och försöka lägga upp dem så att även ni får se dessa vackra båtar.

Nu kom maken upp med var sin cognacskupa med en skvätt ruhm i. Så nu ska jag sluta skriva och njuta av denna ädla dryck.

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »