Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘#Karibien’ Category

For english, see below

 

Då är vår tid i Karibien slut för denna gången. Båten är fullastad med mat och diesel och strax plockar vi upp ankaret för att om ca 14 dagar lägga ner det i någon vik på Azorerna.

Bloggen kommer att uppdateras varje dag med uppgift om var vi är någonstans och läget ombord. Dock inga bilder de kommer när vi kommer fram.

Sista dagen här i St Martin har varit fylld med små fix. In till affären för att köpa de sista färskvarorna, som ost, frukt o grönt. Slänga sopor, ta upp jollen och fixera den ordentligt på akterdäck. Byta till en lite mer sliten svenska flagga. Men det viktigaste är ändå den sista simturen i tropiskt vatten.

Vi räknar med att lämna här kl 14 lokal til.

 

IN ENGLISH

So is our time in the Caribbean over for this time. Our boat is fully loaded with food and diesel. We will pick up the anchor around 2 pm local time and the next time we will drop it in some bay at the Azores.

The blog is going to be updated avery day with our position. But no pictures, they will be publiced when we are at the Azores.

The last time here at St Martin has been filled with many small essential things to fix. And today it was the last provisioning day, for fruit, veggies and cheese. An extra tour to get rid of the garbage, and noe we have mor or less just the final swim to do.

Annonser

Read Full Post »

In English Click me

Ön Saint Martin är en delad ö. Holland och Frankrike har under ett antal 100 år delat på ön. Den södra och mindre delen har tillhört Holland och den norra och betydligt större delen tillhör Frankrike.

Att Sint Maarten, som den holländska delen heter, inte längre tillhör Holland blev jag varse härom dagen när jag försökte betala med Euro i butiken. Kassörskan såg lite besvärad ut och sa att jag kunde betala i Euro men fick tillbaka i Gulden (den gamla holländska valutan) Jag bara tittade dumt på henne. Ja, sa hon och skruvade på sig, du kan förstås betala i amerikanska dollar också. Jag tittade nog ännu dummare på henne där jag viftade med min Euro sedel. Fattade ingenting. Gulden mynt ville jag absolut inte ha, det räcker med East Caribbean Dollar, Euro och USD. Som tur var hade jag USD så jag kunde göra mig oskyldig.

Igår, var det dags för en tur till Sint Maarten igen. De stora och välsorterade båttillbehörs butikerna ligger där. In i första butiken, som hade nästan allt. Står i kassan och tjejen har slagit in alla prylar, talar om vad det kostar och jag ger henne mitt Visa kort. Hon bara tittar på mig, du måste handla för 25 USD för att få betala med kort. Punkt. Jag frågade igen vad totalsumman blev, 24,75 USD och fruntimret vägrade ta emot kortbetalning. Inga kontanter i plånboken,  så jag fick lämna varorna. Tur att vi skall tillbaka om några dagar för att hämta beställda saker.

Magen skriker av hunger och vi tar jollen runt några bryggor till en bar/restaurang slår oss ner och beställer varsin öl. Då ser jag skylten NO CREDIT CARDS. Jag vinkar till mig tjejen och frågar om de tar Debit Cards (är stor skillnad här) Nix tar inte kort överhuvudtaget.
Nähä, var finns närmsta bankomat då. Jo om jag promenerade så var det väl en 20 min dit, eller med dingen tvärs över bukten, 5 min och sedan en 10 min promenad. Men om du tar bilen, säger hon glatt går det fortare. Jag bara tittar på henne och ifrågasätter det kloka i att inte ta kort när det är så långt till en bankomat. Nåväl, ölen avbeställs för kontanter hade vi inga. Vi har inte hittat någon Bankomat!! Tar jollen för att åka till nästa båtbutik. Lunchen får vänta. Inte heller det butikbesöket blev lyckat. Hälften av prylarna är kvar på listan. Stannar till vid sjömacken för att tanka jollen. Det är långa körningar här och tanken töms ganska fort. Vi vill ha ca 15 liter och betala med kort. Nej se det går inte. Minimibeloppet är 25 USD.

Vi lämnar Sint Maarten, åker över till den franska sidan för att äta lunch. Går till en restaurang som några polare har pratat gott om och får en helt underbar måltid. Ja, vi var hungriga men jag tror att vi hade rensat tallrikarna lika noga även om vi inte varit så hungriga. Men innan vi beställde så kontrollerade vi att de accepterad kort och servitrisen tittar mycket förvånat på oss och säger “Självklart”.

Efter maten tar vi en promenad och hittar äntligen en bankomat. Som inte fungerade….., fortsätter promenaden och hittar ytterligare en bankomat som fungerade denna gång. Allt inom 10 minuters promenad avstånd från restaurangen.

På vägen tillbaka till Ladyn så stannar vi och tankar, kollade om vi kunde betala med kort och “Absolute, pas problem!” . Går in i den lilla båtbutiken bredvid macken, hittar allt vi saknat utom en pryl som de beställer åt oss till i morgon.

Vive La France!

 

IN ENGLISH

For a couple of 100 years the island of St Martin has been devided between France and Netherlands. France on the bigger part in the north and Netherlands on the smaller part in the south.

That Sint Maarten, not longer belongs to Netherlands became obvious the other day when I tried to pay with Euro in the shop. Well, I could pay with Euro but I would have got change back in Gulden. The currency Netherlands had before the Euro. I just looked at the girl behind the counter. “Well, you can pay in USD as well” I continued to stare at her waving with my Euro-bill. Didn’t understand anything, but luckily I had enough USD to pay the bill. A third currency to keep track of, no thank you.
She said that, they didn’t have Euro coins since the bank didn’t handle them. C´mon, take a car o a bus for maximum 5 minutes and you can handle the Euro coins. On the French side!

Yesterday we took the dinghy to Sint Maarten again. We had some boat stuff to shop and all the mayor boat stuff shops are on the “dutch” side. In the first shop, I found what I was looking for, and we could order spare parts to our Onan. So I took the stuff to the cashier, she told me the amount and I gave her my Visa Card. “No cards on amount under 25 USD!” OK and how much was it, 24,75 USD. The women refused to take my card!!!!

On our way to the next boat stuff place, we stopped at a bar for a quick lunch. Found a table ordered a beer each. Then I saw the note in the bar: “NO CREDIT CARDS” I waived for the girl and asked it that was true, she confirmed and I canecelled the beers.
The ATM was about 20 min walk away. One way.

Back to the dinghy to the next shop, managed to find half the items on our list. Well better than nothing.
Stoped at the fuel station to refill the dinghy, we asked if he accepted credit cards as payment, Yes, no problem as long as you buy gasoline/diesel for more than 25 USD. Well we needed about 15 liters so we just have to leave.

After this we were a bit irritated. So we decided to go to the french side for lunch. We were really hungry and decided for a restaurant that our friends had recomended.  Learned my lesson so my first question was if they accepted Credit Cards, the waiter looked at me and said “Yes absolute no problem”. So we ordered food, and what a meal. One of the best! We almost licked the plates…….

After the lunch we took a 10 min walk and found two ATMs!

On our way back to the Lady we stoped at the fuel station to fill the dinghy up. I checked if they accepted Visa as payment “Absolute, pas problem”.

Went into the small boat stuff shop next to the fuel station, and could get the last items on our list exept one that is ordred and we can pick it up tomorrow.

 

Vive La France!

Read Full Post »

for English, scroll down

Det har varit en väldigt annorlunda påsk. Dvs vi har inte haft påsk, eller jo kanske lite. Men påskpyntet fick ligga kvar i lådan.
Påskmaten blev det lite si o så med. Vi hade bara en burk matjesill kvar så den gick åt, lamm hittade vi men vi glömde att måla äggen och några påskägg hittade vi inte heller.
Däremot har vi gjort en massa annat, röjt förpiken och stuvat undan allt som bara hamnat där för att tas om hand senare.
Jag har börjat att skriva rent alla recept jag samlat de senast åren. Herre Jisses så många det var. Jag har en regel när det gäller recept. De får inte arkiveras om de inte är provlagade och goda. Allt för många hamnade i den kategorin. Jag gör om alla recept till PDF-filer och för sedan över dem till min iPad, den är så behändig att ha i köket. Nackdelen är att det är så svårt att söka reda på recepten om jag inte kommer ihåg vad jag döpte dokumentet till. Har därför letat efter någon app där man kan lägg upp egna recept, men inte hittat någon. Har du något tips?

Jag har tvättat dynorna sittbrunnen, insåg att det kunde vara dags. Några har nog aldrig blivit tvättade…..

Jonas fixar med våra nya drag till fiskespöt. Kanske att vi får bättre fiskelycka nu.

2015/04/img_0424.jpg

2015/04/img_0423.jpg

Eastern
It have been a different kind of eastern this year. We had only one can of pickled herring left, normaly we have three-four diffrent to choose by, and I always make my own. But this year nope.
We did find fresh lamb roast and did some BBQ, but no eastern decorations or Eastern eggs. We even forgot to paint our eggs on Eastern Eve.

But we have done a lot of other things. I have emptied the fore cabin and have put everything away. Amazing how many things that has just been sitting there, waiting for their right place to be. Now two persons can sleep there again!
I have also started to organise all my recepies that I have collected the last years. I have a rule that I have to have tested the recepie and it must be liked of both of us to fit in the archive. I save all the recepies as a PDF-file and then move it to my iPad. That is so easy to have in the kitchen/Galley. Bad downside is that it is hard to search for the recepie, unless I remember how I named the document. Inhave been searching for an app but with no success. How do you keep your recepies electronical? Any suggestions are welcome.

I also realized that our couchions in the cockpit need to be whashed, so that was one day hard labour. They didn’t fit into the whashingmachine….

Jonas is right no fixing with our fishing rod and hooks. Maybe we will ve able to catch some fish again…

Read Full Post »

Påsk 2015

Read Full Post »

For English      Click me

Det finns många olika sidor och grupper på Facebook, två som jag tycker är ganska intressanta är Blogg Swe Inläggen och Blogg100 inläggen. Där kan man hitta en mängd olika bloggare som skriver om allt mellan himmel och jord.

I en av dessa grupper hittade jag bloggen www.uplifting.se Monica Österheim delar med sig av sina recept som är väldigt trevliga.

Ni som känner mig vet att jag gillar att laga mat och nu när man är ledig ganska mycket, och temperaturen inte alltför hög så lockar kökssysslorna igen och jag har börjat läsa recept. När man är utomlands så rekommenderar jag att börja med att skumma igenom ingredienslistan. Är det för många ingredienser som du vet är svåra att få tag på, glöm receptet. Du blir bara irriterad. Inte heller alltid en ingrediens går att ersätta med något annat eftersom du inte heller hittar något likvärdigt. Fast det är klart, man kan ju tillverka eget också som när jag lade in syltlök därför att det inte fanns Pickles med syltlök på Kreta som jag behövde för att göra Dansk Remoulad.

Monica lade upp ett recept på Kyckling med lime, Chili och Jordnötter och det lät så himla gott, alla ingredienser finns att få tag på och en del hade jag redan hemma. Bara pluspoäng.

Igår skred jag till verket. Plockade fram burken med jordnötssmör ur skåpet, blev förvånad/glad att den var helt oöppnad, blandade till det som skulle bli sås och satte på plattan. Så slickade jag av skeden jag tagit jordnötssmöret med. Tvi och fy och blääää jag är visserligen ingen stor älskare av denna produkt men så här plastigt brukar den inte smaka, vad i hela fridens dar är det för ingredienser. Läser innehållsförteckningen, inga konstigheter och inte en massa E-nr som jag trodde. Slänger ett öga på bäst-före-datumet och förstår. Burken borde ha konsumerats för mars 2011. Tar grytan från spisen och häller med en djup suck ut alltihopa.

Som tur är hade jag inte lagt ner kycklingen i grytan, så det fick bli den traditionella kycklinggrytan med rökt fläsk, lök och champinjoner istället. Så det blev middag iallafall.

And in English!

Facebook can be an interesting place/source for information. There are groups about everything, the big clue is to find them. There are also a hugh amount of blogs written. Many will not show up on a Google search, how to find them

I have found 2 Swedish groups that gather a lot of blog writers, one of them is #Blogg100 an challenge to blog 100 days in a row. And that IS a challenge, I have tried twice. First attempt was 70 blogs in 100 days and this year I had to give up due to really bad internet for more than a week. Well many of the writers publish a URL to their blog in the FB group #Blogg100 Inläggen some are in English but most are in Swedish.

So at least for us that reads Swedish there is a source to find many interesting blogs to follow or just to read.

As some of you might know, I really like cooking and finding new interesting recepies are fun. A special when I can find a new one with ingredients that I can find in the supermarket/at the market.
So it was with this chicken recepie. Chicken, peanut butter, lime, chili. JIPPY I got everything at home. Just to start cooking.

According to the recepie I should start with the gravy. Cream, chilli, peanut butterand a lot more went int the pan. I took the peanut butter spoon to lick it. YIEKS what was that. The taste was terrible. What have they put into it? Reading the content of the jar I glanced at the Best-Before-Date March 2011!! How could that be, didn’t I bought this new to Christmas? Well, I did buy a new one but that was used. This was bought before I left Sweden in 2010. My good, it was just to pour everything out. But I was lucky, I hadn’t added the chicken yet so we could still get dinner, a Chicken Stew with mushrooms and smoked pork instead.

Well Best-Befor-Dates are good to look at. Sometimes.

Read Full Post »

Så var det dags att lämna St Barths och segla vidare. Igår tog våra kompisar sin jolle in till Gustavia för att checka ut, när de kom tillbaka ropade de upp på VHFen och meddelade att denna ö var det värsta de varit med om. De fick betala 332 Euro i ankringsavgift när de checkade ut. Jag och Jonas bara tittade på varandra och förstod ingenting. Att det kostar, det vet vi men inte mer än 13 €/natt på ankarplatsen utanför Gustavia och sedan ca 1,50/natt i Anse du Colombier där vi legat 4 nätter. Eller har vi hört fel. Sa de 130€/natt. Förvirringen var stor och natten blev lite orolig. Jag tillbringade mycket tid i drömmarna på hamnkontoret.

Morgonen efter kom våra vänner över till oss, med sin jolle och vi tog Ladyn ner till Gustavia för att checka ut. Jonas stannade kvar i Ladyn och cirklade runt tills vi kom tillbaka. Ganska så trångt med alla besökande båtar och båtar som skulle ut och titta på tävlingen.
Väl inne på hamnkontoret så checkade vi ut inga problem och jag blev presenterad ett kvitto på 35,20 € ganska precis vad jag hade räknat med att det skulle bli. Tony började diskutera med personalen om sin debitering och det visade sig att debiteringen var helt korrekt. För en båt på 47 meter. Tony såg helt förvirrad ut, –men min båt är 47 fot inte meter…… Personalen replikerade med att du har själv fyllt i uppgifterna om din båt och det står klart och tydligt att du skall ange storleken i meter. Nu hör det ju till saken att en 47 meters båt är inte ovanligt i St Barths, annars hade de säkert reagerat.

Nåväl de åtgärdade felet och korrigerade till 14 meter men någon återbetalning kunde de inte göra, för ekonomiavdelningen är obemannad på söndagar. Du kan få ett tillgodokvitto idag men inga kontanter. Tony beslöt då att komma tillbaka dagen efter för att få kontanter, han har inga planer på att komma hit igen inom den närmsta framtiden.
Skönt att det löste sig så enkelt tyckte vi alla tre. Sedan att Tony fick kämpa dagen efter för att verkligen få tillbaka pengarna och att det inte löste sig förän chefen kallades in är en annan historia.

Tillbaka till Ladyn och tillbaka till Anse du Colombier, en sträcka på ca 10 minuter. Under den tiden så förberedde jag för sättningen av vår genacker, den har ju inte blivit luftad sedan vi korsade Atlanten och vindvinkel och vindstyrka var perfekt för den rutten vi skulle gå idag. Japp, jag fixade allt själv! Jag är mäkta stolt.

Vi släppte av killarna och vände båten och så fort Jonas kunde lämnade han rodret för att hjälpa mig hissa seglet. Efter några 100 meter var seglet uppe. Inget trassel och inget som fastnade.

Vinden var på ca 8-10 knop dvs ca 5 m/s så vi rörde oss inte så fort, och lyckades hamn mitt i tävlingsfältet. Inte så bra, men vi kunde hålla oss ur vägen iallafall. Men vi mötte en av tävlingsbåtarna, hela besättningen satt på railen och samtliga gav oss ovationer för segel och segelsättning.

Sträckan vi seglade var ca 20 sjömil och vi förflyttade oss med ca 3-5 knops fart. Vi bara njöt. Tyst och stilla, inga vågor och ingen brådska.

IMG_2452

När vi seglade förbi Philipsburg och kryssningskajen var det två fartyg förtöjda, Storebror och Lillebror?

IMG_2454

Ytterligare lite längre norrut ligger flygplatsen.

DSC_0031DSC_0032DSC_0033DSC_0034

Precis vid ena änden av flygplatsen är det en badstrand, och det är ett ställe som man “måste” besöka och stå i vinddraget när flygplanen startar och landar. Får se om vi tar oss dit.

Det finns en sägnen om hur holländare och fransmän gjorde för att dela upp ön St Martin mellan sig. En fransman startade på den norra kusten och en holländare startade från syd. Där de möttes skulle gränsen dras. Nu var det så att fransmannen tog med sig vin att släcka sin törst med och holländaren tog med sig genever och då det senare är mycket starkare än vinet så kom fransmannen mycket längre på sin vandring och den franska sidan blev så mycket större än den holländska. Men om man tittar på hur ön ser ut, med massor av berg och dalar, så vete fåglarna om sägnen är sann.

DSC_0035

Framemot kvällningen så började ett fult moln att dra ihop sig. Skönt att det var väster om oss och alltså ingen risk att det skulle komma in över ankringsplatsen.

IMG_2457

Read Full Post »

Fick för mig att städa köksskåpen häromdagen och samtidigt göra en inventering över vad som finns. Det var behövligt och vad mycket kul man utökat bl a kryddhyllan med.

IMG_2470

 

Mandel och kokosmjöl, gott ett ersätta lite av vetemjölet med när man bakar. T.ex kladdchokladkakan där tar jag numera 1/3 kokosmjöl, 1/3 mandelmjöl och 1/3 vetemjöl. Bröar formen med kokosflingor.

Tonfisk smaksatt med chili, super gott på ett kex

Vaniljsocker är snudd på hopplöst att hitta, däremot är flytande vanlijessens enkelt att hitta. Har ännu inte lyckats fundera ut doseringen, ingen hint på flaskan heller.

Goya Adobe en kryddmix som var nödvändig i en marinad jag fick av en grenada kock. Försöker använda den till annat också men jag har så svårt för färdiga kryddblandningar.

På Fisherman Friday i Gouyave, Grenada fick jag tag på en flytande all-krydda. Den hade hamnat långt in i skåpet och är än så länge otestad. Men jag tror att den passar bäst till fisk.

West Indies Pepper sauce, den är populär i köket, doppa fruktbitar i, krydda grytan med, tillbehör till biffen. Stark som få men otroligt god. Fick ett recept av en kvinna på Trinidad, men mängden färdig vara avskräckte från att göra egen. 10 l hade nog räckt i några år……

Oh ja, Trinidad, på marknaden där fick jag ju tag på det absolut starkaste jag någonsin smakat. Tillverkarens Svärmor var nog en tant med riv i.

IMG_1904

 

Tumeric – Gurkmeja är en krydda som är väldigt nyttig. Massor med antiinflammatoriska ämnen, antioxidanter och vad som Trinidad och Grenada anser som deras svar på penicillin. Den används numera väldigt flitigt i matlagningen. Ja, den färgar gult, men tillsammans med lite milt Paprikapulver så får rätten en varm orange färg. Gurkmejan smakar inte så mycket, men överdoserar man så blir det lite beskt.

På supermarketen här i St Martin, fastnade jag vid sylthyllan! En avdelning i affären jag normalt inte brukar ägna så stor uppmärksamhet. Men idag blev jag glad att jag stannade till. Hittade alla möjliga sylter o marmelader, kokosnöt, banan, guava, passionsfrukt mm mm. Två burkar kom med hem; Guava och Passionsfrukt. Men det får nog bli en burk med Cocossylt också man måste ju smaka….. Men banansylt tror jag att jag avstår. Om jag inte får en specialbeställning förstås  Ler

Sedan är det ju prylar man kan leta ihjäl sig efter, t.ex sirap att använda när man kokar kola eller bakar limpor. Hittar massor av sirap men alla är smaksatta med de mest konstiga saker. Hela vitpepparkorn är också nästan hopplöst att hitta. Jag tycker att nymald vitpeppar är så mycket godare än den färdig malda som finns att köpa, så när jag väl hittar hela vitpepparkorn brukar affärens lager bli tömt.

Ost – jo det finns men det finns ju så mycket mer än Gouda, Edamer och någon konstig typ av cheddar som inte smakar speciellt mycket. Tänk om någon av de svenska osttillverkarna kunde exportera till åtminstonde Trinidad och/eller Grenada eller någon av de franska öarna. Typ Västerbotten, Prästost, Herrgård.

Från ost till ostbågar är det inte så långt, eller det kanske det är. Jag säger bara en sak OLW Ostbågar, de i den vita påsen med färgglada duttar på. Tänk om de kunde antingen lära upp någon av sina kollegor att göra ordentliga ostbågar eller börja exportera dem.

Read Full Post »

Older Posts »