Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Grenada’ Category

Karneval på Grenada

För drygt en vecka sedan var det karneval på Grenada. Den varade i dagarna tre men förberedelserna har hållit på i säkert ett halvår.

Det började med att vi seglare blev inbjudna att vara med en kväll när ett av de lokala steelbanden skulle öva. Klart att man hängde på. Vilken kväll det blev.

De som tränade när vi var där var deras juniorband, ålder upp till 15-17 eller nåt sånt.
All inlärning är på gehör, vilket gör att det blir än mer fantastiskt, att sedan den minsta (lägsta) tunnan har 24 olika toner gör ju inte saken enklare. Den tunnan kallas för en Tenner, dvs den är 10 tum hög och är den som spelar melodin.

DSC_0032  DSC_0050

På den högra bilden ser man indelningen för de olika noterna. Så lite hjälp har de. Lilltjejen var klart yngst och visade prov på att bli en helt OK steelbandspelare så småningom. Att pappa var en av ledarna kan väl inte ha påverkat henne? Eller?

En annan tunna kallas för Guitar och spelar också melodin, den är något högre men har färre toner och det är de blanka i bakgrunden. Och låter faktiskt som en gitarr!

DSC_0031

De svarta i förgrunden är bastunnorna. Varje basspelare har 6 tunnor med tre toner i varje tunna. Det gäller att hålla tungan i rätt mun och att placera ut dem korrekt.

DSC_0041

Det är många timmars träning för att bli en bra steelbandspelare!

I en byggnad bakom steelband träningen var det hemligt. Det var på nåder vi släpptes in och fota fick vi göra om vi på heder och samvete lovade att inte publicera några bilder förän efter karnevalen. Det var dräktverkstaden.

Ett gäng med barn och vuxna satt och tillverkade ca 400 dräkter som skulle bäras i karnevalståget, och om bilder på dräkterna kom ut i förtid kunde de bli diskade. Tror att vi alla höll vårt löfte.

DSC_0056 DSC_0173

De rosa huvudbonanderna demonstrerades men var betydligt vackrare i tåget

DSC_0061

 

Att karnevalen är något för alla och alla åldrar såg man tydligt här, barn och gamla, färgade och vita, tjocka o smala, män o kvinnor alla med dansen och musiken som gemensam nämnare.

DSC_0134 DSC_0184

DSC_0163 DSC_0190‘’

DSC_0191

 

Efter ca fem timmar var vi nöjda och åkte tillbaka till båten.

Annonser

Read Full Post »

Hur man gör Rhum

Som sagt, vår dagsutflykt på Grenada för några dagar sedan var mycket innehållsrik. Inte nog med att vi fick lära oss massvis om faunan på Grenada, allt om muskotnöts hantering vi besökte dessutom ett Rhum Destilleri.

DSC_0099

Riveras destilleri som startades 1784 och fortfarande är i full produktion. Det är det enda destilleriet på ön som odlar sina egna sockerrör. Det enda som de emellanåt behöver importera är melass.

Destilleriet ligger väldigt nära kusten på den östra sidan av ön, vilket gör att de alltid har en bris från Atlanten som blåser in över plantagen.

DSC_0100

Mellan plantagen och stranden är stora fält med sockerrör

En av de stora naturtillgångarna här på Grenada är vatten! Under regnperioden kan det komma upp emot 2,5 m med vatten, som naturligtvis tas tillvara i stora reservoarer.
Riveras har en egen reservoar då de är mycket beroende av vatten för tillverkningen av Rhum. Vattnet driver det stora vattenhjulet som i sin tur driver maskinen som krossar och pressar sockerjuicen ur sockerrören. Inget vatten ingen sockerjuice.

DSC_0102

Hjulet är original sedan 1784!

DSC_0110

Sockerrören transporteras upp till toppen och ramlar sedan ner i till en sorts mangel som krossar och pressar juicen ur sockerrören. Juicen transporteras sedan via denna ränna och ett rör över till nästa byggnad där man kokar juicen för att kontrollera sockermängden.

DSC_0109  DSC_0111

Allt kändes väldigt smutsigt och ohygieniskt, men som guiden sa, det skall ju destilleras!

Efter att man fått rätt sockerhalt i juicen så transporterades den till ett jäsningsrum där det bubblade och puttrade för fullt. Ju yngre vätskan var desto mer bubblade det

DSC_0115

Denna med helt stilla yta, skulle vidare till destilleringen om någon dag.

DSC_0116

Destilleringsapparaten !

DSC_0118 DSC_0119

och så småningom till flaska

DSC_0121

Den här Rhumen är inte lagrad, vilket gör att så fort den har svalnat efter destilleringen så hälls den på flaskor och är klar att säljas. Det var inte en Rhum som föll mig på läppen, lite för rå i smaken. Inte finkel bara rå. Så jag håller mig nog till den bruna, lagrade även i framtiden.

Read Full Post »

Muskotnötter

Grenada är en stor producent av muskotnöt, Nutmeg. Det är en hel industri. Tyvärr så drabbades muskotproduktionen väldigt hårt när orkanen Ivan drog över ön 2004. Det är först nu som träden börjar återhämta sig.

Tidsräkningen här på Grenada är Före och Efter Ivan, har vi numera förstått. Och Ivan måste ha varit riktigt förskräcklig. Den klassades som en kategori 4, på den 5 gradiga skalan, Katrina som drog in över USA för några år sedan var en kategori 5.

Muskötnötsträden har en karaktäristisk form, Cutty vår guide, sa att det liknar en julgran. Men har har nog inte sett så många granar….

DSC_0083_thumb[2]

Muskotfrukten är gul och när den är mogen så spricker den upp och muskotnöten med sitt röda skal (Macis) blir synligt. Både själva nöten och det röda skalet används. Det röda används bl a i matlagning och inom kosmetika industrin till bl a läppstift.

DSC_0069_thumb DSC_0074_thumb

Efter att vi sett trädet i verkligenheten blev det besök på en Nutmeg Station, där vi fick veta ALLT om muskothantering. Mycket intressant.

Det finns totalt 17 Muskotnöts depoter/stationer på Grenada, efter Ivan så stängdes alla utom 4 st ner då det inte fanns tillräckligt med muskotnötter att hantera.

Den stationen vi besökte är den största på ön och fungerar även som uppsamlingsstation från de övriga stationerna på ön.

Muskot-odlarna plockar nötterna när de är mogna, och separerar nöten och det röda nätet. Nötterna plockas både direkt från trädet och från marken. De lämnas in till Muskotnöt Stationen där de får betalt efter vikt. Ca 2 kg nötter tar just nu 2 dagar att plocka ihop. Men vi är i början av säsongen så det blir väl bättre.

Sedan läggs alla nötterna i nätsängar för att torkas. De torkas av vinden och solvärmen. Nätbäddarna här högst upp i byggnaden precis under plåttaket som alstrar värme från solen och luftas av vinden som blåser genom de nätförsedda fönstren. Inga glasrutor här inte! En gång om dagen så rör man om bland nötterna så att alla skall torka ordentligt.

DSC_0088_thumb

Mängden muskotnötter var imponerande, även om det bara är en bråkdel av vad det brukade vara före Ivan.

 DSC_0093_thumb

När nötterna hade torkat färdigt så transporterades de ner en våning till skal-knäckar maskinen, därifrån vidare ner en våning till ett långt bord där kvinnorna sitter och sorterar och separerar skal och nötter.

DSC_0090_thumb 

Skalen ner i ena hålet och nöten i det andra. Nötterna samlas upp i

DSC_0091_thumb

Sedan så skall nötterna kvalitets bestämmas. Ju mer olja en nöt innehåller desto högre kvalitet. De med mycket olja sjunker i vatten. Så då har man stora cementtråg där 4-5 kvinnor står och separerar nötterna. Häller ner nötterna i vattnet. och med hjälp av flätade korgar plockar man sedan upp dem och låter återigen torka.

DSC_0092_thumb

Därefter storlekssorteras de och paketeras i stora jutesäckar för vidare transport till antingen export eller vidare bearbetning till olika muskotnötsprodukter.

DSC_0089_thumb

Miljön här andas verkligen kolonialtid. Mycket få redskap var tillverkade i annat material än trä, och det nyaste vi såg var en hiss för transport av muskotnötssäckar. Allt annat var så 1800-tal. Att arbeta med muskotnötter ansågs vara ett kvinnogöra och under riktig högsäsong hade man ca 150 kvinnor och 10 män anställda.

För mig så är muskot en nöt som man river ner i potatismos. Numera har jag lärt mig att man kan använda den i äppelkaka, smaksätta drinkar, glass mm mm. Så ni som gillar muskot, använd fantasin för att hitta nya användningsområden.

Read Full Post »

Dagsutflykt med Cutty

Igår så var vi, tillsammans med 2 skottar och 4 engelsmän, på en rundtur på ön. Cutty som var vår guide och chaufför, kan verkligen sin ö och faunan! Och nu börjar vi förstå varför Grenada kallas för Kryddön!

Vi gav oss iväg vid 9 tiden och var tillbaka vid 17 . Turen tog oss från söder till norr inne på ön och sedan tillbaka längs ostkusten.

Grenada är inte speciellt stor, bara 344 km2 och har strax över 100.000 invånare där 98% bor i egna små hus. Flerfamiljhus är väldigt ovanliga. Storleken på husen varierar mycket. Från de små Janet husen på ca 10 m2 och till stora lyxiga flervånings villor.

Janet-husen skänktes av Venezuela som bistånd efter orkanen Janet 1955. Janet ställde till med nästa lika mycket oreda som orkanen Ivan 2004 Janet klassades som en kategori 3 orkan och Ivan en kategori 4 på en 5-gradig skala.

Precis som på de övriga öarna här i Karibien så har det funnits stora plantager , som nu har förvandlats till museum och utflyktsmål istället. Plantagerna hade då stora odlingar av kakao, kaffe och bomull. Fortfarande så kan man se spår efter odlingarna.

Första stoppet där hade det varit en plantage och det man såg det på var att där växte en  en stor kaffeplanta, eller buske snarare, ca 5 m hög full med gröna bönor som man rostar och får kaffe. På andra sidan vägen visade Cutty oss lite av vad man kan hitta om man vet vad man skall leta efter. På bara några minuter så visade han oss Papaya, avokado, kanelträd, Gurkmeja, kryddnejlikebuske, kakaoträd, grapefrukt och Mango och detta på en yta som var runt 20 m2!

DSC_0029 DSC_0030

Cutty plockar kaffebönor,

DSC_0034DSC_0033

En färsk gurkmeja, Tumeric, det är rötter från det stora ljusgröna bladet, och tittar ni noga så ser ni avlånga rötter som ser ut som någon form av tjock larv. Det är färsk gurkmeja! Man river den tillsamman med t.ex kokos och blandar ner i en gryta. Eller river ner i riset. Den kallas även för Grenadas Saffran.

Kanel, är ju barken från kanelträdet. Det visste ni säkert redan, men att man måste hugga ner trädet för att skörda barken visste ni nog inte. Vi tyckte att det kändes lite slösaktigt att hugga ner ett träd för att få tillgång till barken, men då det bara tar ca 3 år för ett nytt träd att växa upp så kändes det vettigare. Man får se det som sly-röjning för kanelträden växer verkligen som ogräs.

Kanelträden påminner lite grand om Benjaminfikusar. De nya bladen är ljusgröna och har en lite rödaktig spets.

DSC_0041 DSC_0038

Kanelträd och en bit färsk kanel

När det gäller träd som bär frukter så finns det hon och han träd. Dvs träden som bär frukter är hon-träd och träden med blommor är han-träd. Har är ett exempel på Papaya. Fast man borde kanske kalla dem Papaya och Mamaya……..

DSC_0036 DSC_0044

Avokadoträden och Mangoträden kan bli otroligt stora, och det finns massor av olika sorter av de båda. Lite grand som våra olika äppelsorter.

DSC_0043 DSC_0079

Och ett stort Mangoträd.

DSC_0084

Kakao bönorna växer direkt på stammen på Kakaoträdet.

DSC_0045 DSC_0046

De rödaktiga kakaobönorna är inte mogna än, de skall bli gula, Cutty lyckades hitta en som var mogen

DSC_0040

Det vita innehåller kakaobönorna som i detta tillstånd bara är beska och otrevliga. För att bli sådan choklad som vi känner igen måste bönorna först torkas och sedan rostas. Men mer om det senare.

Nu vet vi även varför Cashewnötter är så dyra.

DSC_0026

Detta är en cashew frukt med cashewnöten högst upp. Dvs en nöt per frukt!! I detta tillståndet är nöten giftig, den fräter bort skinnet där nöten haft hudkontakt dvs om man pillrar ut den från skalet. Så vad man gör är att man plockar bort nötterna från frukten och lägger nötterna i t.ex glödande kol några minuter. Man kan då se hur giftet kokar bort. Sedan är det bara att skala, äta och njuta. Själva frukten lär vara söt och saftig. Vi smakade inte.

DSC_0123 DSC_0124

Mitt på spaden ligger det några svarta klumpar, det är cashewnötter som rostas, när man så pillrat bort det yttre skalet hittar man själva nöten.

Cutty stannade även vid en mängd olika träd och plockade en näve blad som han krossade och sedan skickade runt för att vi skulle lukta på. Otroligt härliga dofter av lime, mandarin, grape och citron spreds sig i bussen.
Sedan kom några blad som luktade som duschtvål.  Jag stoppade ner bladen i väskan och tänkte att de kunde ju få ligga på toan och sprida sin goda doft. Och det gör de. Trots att de nu har vissnat ner så luktar det gott på toan.

Vill hitta fler sådan träd!!

Rundturen innefattade även besök på en chokladfabrik, vattenfall och Rhumdestilleri samt en Muskot depot, men det får ni läsa om de kommande dagarna.

Read Full Post »

Jazz och Poesi

Vilken kväll!!!

Den första fredagen varje månad så anordnas det musik (oftast jazz) kvällar på museet i St George’s. Den här gången så lockade Jazz och Poesi knappt 40 st yachtis att tränga ihop sig i små minibussar och åka in till stan för att lyssna.

Vi blev väl mottagna och slog oss ner på plaststolarna i den stora salen och musikerna började värma upp. Det visade sig att två av yachtisarna skulle vara med och spela. Kul!

Jag satt och tittade mig om kring och insåg att huset vi var i antagligen var byggt åt någon rikeman på 1800-talet och att rummet vi nu satt i antagligen var det forna mottagningsrummet/vardagsrummet. Längs med ena långsidan löpte en balkong med väldigt vackert utformade pelare som höll upp taket

IMG_1677

och balkongräcket var ett tjusigt smidesarbete. För att komma in i huset fick man gå upp för en dubbeltrappa från gatan till en liten patio som nu var täckt med betong, men som förr antagligen varit en liten trädgård, så ytterligare några steg upp till vackra dubbeldörrar som ledde rakt in i rummet. Från rummet så ledde det fyra olika dörrar med etsade glasrutor vidare in i huset. Jag kunde riktigt se de välklädda engelska damerna sitta och bli svalkade av en liten slavpojk med ett stort palmblad som han fläktade dem med. Tunga 1800-talsmöbler och sammetsgardiner. Fantasin gick på högvarv.

Men så sprakade det till i högtalarna och jag var tillbaka i verkligheten. Kvällens show skulle börja. De närmsta –3 timmarna fick vi lyssna på härlig improviserad jazz, gamla jazzlåtar, unga förmågor som spelade, sjöng och läste dikter.

IMG_1676IMG_1682

Helt underbart att få vara där och se och lyssna till glädjen i musiken och se glädjen i att spela!

 

Den här lilla flickan tyckte att livet var riktigt trist och långtråkigt. Men det kändes nog skönt att få krama pappas ben.

IMG_1690

Read Full Post »

Dingy Donut Ride

Det är ingen som helst risk att bli sysslolös här på Grenada. Varje vik har minst en liten marina, en liten restaurang och en bar. Alla har någon form av evenemang en, två eller sju gånger i veckan. Till detta kommer de evenemang som skapas av oss yachtisar. Det kan vara yoga, Domino, Noodeling, BBQ på stranden för att fira något osv. Sedan har vi utbudet av evenemang i St Georges. Så har man tråkigt får man skylla sig själv!

Tikki Bar, som är vår närmsta bar/restaurang har evenemang 6 dagar i veckan. Allt från Pizza kväll (köp 2 betala för 1), Frågesport, Bingo (med riktigt fina priser), Söndagsbio, konserter osv. Vår kompisbåt Argosea är riktigt bra på det här med frågesport så vi har deltagit ett antal gånger och hamnat på prispallen!!

För någon vecka sedan så vann vi! Jipppi!! Priset var en tur med en Dingy Donut, 3 pizzor och en back med öl. Pizzan och ölen var ju helt OK, men den där rackarns Donut båten kunde vi vara utan. Men det gick inte att få öl o pizza utan Donutbåten, så då fick det bli så.
Så i söndags blev det av. Faktiskt riktigt trevliga 2 timmar med sol!!

DSC_0033

Vi är färdiga, pizzan varm och ölen kall, men var är Donuten??

DSC_0034

Aha, snart färdig!

DSC_0036 DSC_0037

Pizzan och ölen på plats och vi kunde ge oss iväg.

Donuten är utrustad med en 15 hästars utombordare, men pga utformningen av “båten” går det inte speciellt fort.

DSC_0039

Vi puttrade iväg till en strand vi inte varit vid tidigare och knöt fast oss i en boj medan vi inmundigade matsäcken och badade.
Sedan blev det en tur längs stränderna i viken och tillbaka till utgångspunkten 2 timmar senare.

Det blev trots allt en trevlig eftermiddag!

Read Full Post »

Man kan ju inte bara ligga i ankarviken och mysa, så vi tog oss i kragarna och transporterade oss med en Maxitaxi till huvudorten på Carriacou; Hillsborough.

Jolle in till jollebryggan och sedan promenad upp till vägen. Väl uppe fick man en fin vy över viken. De sista 50-100 meterna av denna uppförsbacke gick nästan lodrätt uppåt.

DSC_0045

Vi följde vägen och efter ca 1 km befann vi oss nere vid stranden igen. Hade vi valt en annan jollebrygga hade vi sluppit den förfärligt branta backen.  Efter några minuter kommer en Maxitaxi och vi hoppar på. Han kör upp för samma backe som vi precis kom ner från och vände där vi kom upp på vägen från marinan. Så himla snopet. Men å andra sidan behövde nog kroppen den extra promenaden.

Hillsborough var mycket mindre än vad jag trott, men charmig. Hela byn är koncentrerad kring en huvudgata lite á la städerna i en Vildavästernfilm.

DSC_0010

Efter ett tag var törsten stor och magarna tomma. Restaurangen vi hade tänkt oss, hade naturligtvis stängt på tisdagar. Men i grannhuset fanns en annan så vi gick dit. Med en underbar terrass ut över havet.

DSC_0014
Den ljusa strimman som är vid den högra ön i bakgrunden är Sandy Island. Ett litet korall rev som består av en sandstrand och underbart vatten att snorkla i.

Medan vi väntar på maten, så skulle Tony passa på att koppla upp sig mot restaurangens WiFi nät. Men det var lättare sagt än gjort.

DSC_0018

Efter “hjälp” från lite olika anställda konstaterade Jonas att deras router nog är trasig. Typiskt, när Tony släpat på PCn hela dagen. Men så är det här, bara att acceptera.

På stranden nedanför terrassen höll ett gäng fiskmåsar till. Antagligen så är det parningstider nu, för det var väldigt mycket tvåsamhet bland fåglarna.

DSC_0033

Jonas såg för någon dag sedan två måsar som gjorde fler måsar. På vårt däck!!!

Vi var även kulturella, hittade ett litet museum om Carriacou. Kvinnan som jobbade där var otroligt kunnig och dessutom villig att berätta. Mycket intressant. Fotoförbud inne på museet men inte utanför.

DSC_0043¨

Byggnaden som museet är inhyst i är en fd bomullsrensings fabrik.

Så var det dags att åka hem, vi lyckades hitta samma Maxitaxi som vi åkte hit med. Taxa 3 EC$ ( ca 8 kr) per person och resa är helt OK.

När vi kliver av får jag syn på PC-trädet. Antagligen för att göra reklam för att man har WiFi på baren som ligger precis bredvid.

DSC_0037

Väl tillbaka på båten igen var det väldigt skönt med ett dopp och sedan en tupplur i sittbrunnen.

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »