Långsamt långsamt började jag inse att oväsendet inte var en dröm. Det var verklighet. En motor brummar VÄLDIGT nära, det ropas och visslas. Men vad i hela fridensdar, det är mitt i natten och jag vill sova. Jonas som ligger ytterst gläntar på gardinerna för att se vad som står på. Plötsligt får han väldigt bråttom att få på sig shortsen, nedgångsluckan öppnas och jag sitter fortfarande väldigt yrvaken i sängen och undrar vad som händer.

Jo vi har lyckats ankra så att båten ligger ovanför fiskaren nät och han vill väldigt gärna plocka upp sitt nät. Det förstår vi mycket väl och snällt och lydigt flyttar vi båten ca 100 meter. Fiskaren är lycklig och vi fortfarande inte riktigt vakna undrandes vad som hände. Nåväl, vi skulle ju ändå upp, har en hyfsat lång etapp framför oss ca 50 nautiska mil till Marsala del Vallo.

Natten har vi alltså tillbringat utanför den lilla byn Porte Empledocle som är mest känd för den Turkiska Trappan. Dvs en kalkstensklippa som väder och vind har slipat i terasser så det ser ut som en trappa och Turkiska därför att en turkiska armada låg ankrade i lä bakom klippan vid något tillfälle för några hundra eller tusen år sedan. Men väder och vind måste ha erroderat denna klippa något alldeles enormt. I dag kan vi inte komma in i lä bakom den lilla klippan mycket beroende på att det är grunt. Men hur kunde en hel armada få lä där bakom. Överstiger vårt förstånd eller så är historien bara en skröna.

 

Vår natthamn och den idag ynkliga lilla klippan.

Vi får i oss frukost och sedan lättar vi ankare igen och styr kosan väster ut. Efter en ca en timme har vi så mycket vind att vi kan segla. Men inte tillräckligt mycket för att segla med de vanliga seglen. Nej stora gennackern skall hissas. Jag protesterar lite lagom mycket med motiveringen att ska vi verkligen hissa 167 kvm segel första gången vi seglar på 7 månader? Men mina argument håller inte. Seglet åker upp utan problem och vi får en av våra bättre seglingar. Vi susar fram i allt från 6 till 11 knops fart. Normal fart för oss är 5-7 knop.

Solen strålar och vädret har för en gångsskull läst prognosen och allt stämmer. Vid 15-tiden skulle vinden öka, och det gjorde den. Fick lite Atlantenkänsla när jag låg i kojen och skulle vila en stund.

Vi kunde inte gå ini Marsla del Vallo, inte heller i Marsala, då vinden låg på rakt in på båda ankarplatserna. Att gå in i marina finns inte på kartan, när vi äntligen kommit iväg. Så vi bestämmer oss för att gå till Trapani istället. Slutdestinationen på Sicilien. Det är härifrån vi gör avstampet till Sardinien, ca 24 timmar bort.

Efter 10 timmars segling var vi framme i Trapani och kan lägga ankare nedanför det gamla fortet strax innan solen gick ned. Ankaret tog direkt och vi ligger lungt och tryggt. Vi låg på ungefär samma ställe i Augusti förra året så det känns lite hemtamt.

Vi spurtar lite på slutet. Vi är framme i Trapani efter ca 10 timmar och 78 nautiska mil.

Längst till vänster är vindstyrka i knop och bredvid är farten, också i knop. Nästa visar från vilket håll vinden kommer.

Nu i vinter har vi bytt vår gamla energislukande kylkompressor på kökskylen, och vilken skillnad! Under natten till idag har vi gjort av med 45 Ah. Tidigare gjorde vi av med ungefär det dubbla. Vilket innebär att dieselgeneratorn inte behöver jobba så mycket. Nästan så att solpanelerna klarar av att ladda upp nattens förbrukning. Men eftersom vi skall segla och winshar och navigationsdator drar en hel del så fick dieslegeneratorn jobba medan vi käkade frukost.

Efter en middag bestående av seg rostbiff, rödvinssås och potatis o sellerimos så är det kojen som gäller. Har helt klart blivit friskluftförgiftad idag….

 

IN ENGLISH

Slowly, slowly, I began to realize that the noise was not a dream. It was reality. A motor hums very closely, someone was shouting and whistling. But what the …. , it’s the middle of the night and I want to sleep. Jonas opens the curtains to see what was going on. Suddenly he gets a great hurry to get on his shorts, hatch opened and I am still very dazed in bed and wonder what is happening.

Well, we have managed to anchor so the boat is laying above the fisherman’s nets, and he is very keen to pick up his fishingnet. We understand him and nicely and obediently, we move the boat about 100 meters. The fisherman is happy and we, still not really awake wondering what happened. Well, it was time to wake up any how, we have a fairly long passage in front of us about 50 nautical miles to Marsala del Vallo.

The night we spent iin the bay just outside the small village of Porte Empledocle who is best known for the Turkish Steps. That is a limestone cliff that the weather has been cut in terraces so it looks like a staircase and Turkish because a Turkish armada was anchored in the lee behind the rock a few hundred or a thousand years ago. But the weather must have eroded this rock very much. Today we can not get behind the cliff to get shelter mainly because it is shallow. But how could an entire armada get shelter behind. Or maybe the story is just a tall tale.

Our night’s port and The Turkish Stairway

We got our brakefast and then we eased anchor again and head west. After about an hour, we have so much wind that we can sail. But not enough wind to sail with the usual sails. No big the genacker will be hoisted. I hade my doubts about hoisting the 1676 sqm big genacker as the first sail to be hoist after seven months in a marina. But my argument were not strong enough. The sail goes up without any problems and we got one of our best sail ever. We zooms in everything from 6 to 11 knots of speed. Normal momentum for us is 5-7 knots.

The sun shines and the weather has for once read the forecast and everything is just so good. At 15 o’clock the wind would rise, and it did. Got some Atlantic Feeling when I lay in my bunk and tried to rest for a while.

We could not go to Marsla del Vallo, nor to Marsala, since the wind blew straight into the two anchorages. Going into the marina is not an option, when we finally have come off from one. So we decide to go to Trapani instead. The final destination in Sicily. It is from here that we will leave for Sardinia, about 24 hours away.

After 10 hours of sailing, we arrived in Trapani and dropped anchor just beneath the old fort just before the sun went down. The anchor got an instance grip and we are safe and sound. We were at about the same place in August last year, so it feels a bit homely.

We sprinting a little at the end. We have arrived in Trapani for about 10 hours and 78 nautical mil.

At the far left is the wind speed in knots and the next move is, also in knots. Next shows from which direction the wind is coming.

 

This winter we have changed our old energy-guzzling cooling compressor on the kitchen fridge, and what a difference! During the last night, we have spent 45 Ah. Earlier we made spent about double. Which means that the diesel generator does not need to work so much. Almost so that the solar panels are able to load up the night’s consumption. But as we shall sail and winshes and navigation computer draws a lot we let the diesel gen work while we had breakfast.

After a dinner of a chewy Roast Beef, red wine sauce and potatoes and selleri puree, the bed is a very god option. Or infact the only options on how to spend the rest of this evening. Must have got to much fresh air today.