Klink, klonk, klink, klonk en tamp i en mast på en grannbåt slår i vinden. Det viner och tjuter och båten kränger lätt. Jag vaknar till av oväsendet och konstaterar att det blåser ganska ordentligt. Så kommer regnet. Det smattrar som hagel mot rufftaket. Ganska mysigt att ligga där i mörkret och lyssna på vinden och regnet. Jag somnar om. Vaknar till en stund igen lite senara och konstaterar att det fortfarande regnar, har lite svårare att somna om denna gången då det har börjat blixtra och mullra. Lite oroligt ränkar jag tiden mellan blixt och dunder, det är lungt det är en bra bit bort. Somnar igen. Vaknar med ett ryck ytterligare en stund senare. Blixt och dunder samtidigt och det låter så hiskeligt att jag tror blixten slagit ner i marinan. Men så var inte fallet. Puh! Vrider och vänder på mig och räknar avstånden. Fortfarande väldigt nära. Lyckas äntligen somna om. Vaknar nästa gång av väckarklockan som ringer 0735. Detta är inte sant, att jag skall upp redan. Snozar, men lyckades tydligen stänga av klockan för nästa gång jag vaknar är när Jonas kommer och meddelar att frukosten är klar. 0830.
Jonas berättar att det nu på morgonen har haglat! Hagelkorn något större än spelkulor, eller putte-kulor som vi kallade dem. Det regnar fortfarande och enligt prognosen skall vi ha regn hela dagen. Jag kryper upp i soffhörnan med PCn och en kopp kaffe, sätter på den italienska filmen Leoparden, från 1953, som Jonas inte vill se. Den är inspelad här i Licata och trakterna runt om krinmed omnejd så av den anledningen vill jag gärna se filmen. En perfekt sysselsättning när regnet står som spön i backen och jag inte kan släpa upp soffdynorna i sittbrunnen för att göra färdigt mönstret till de nya överdragen. Men säg den glädje som vara. Hinner väl ca 30 minuter in i filmen. Så slutar regnet, molnen spricker upp och solen tittar fram. Bara att stänga av filmen och sätta igång med dynorna igen.
Glad att vi inte drabbas av samma typ av åska som i Catatumbo River i Venezuela 140 blixtnerslag per dygn!
En helt naturlig morgon när man bor nära naturen på en båt.
IN ENGLISH
Clink, clonk, clink, clonk a rope of a mast on a neighbourghs boat turns in the wind. It wines and howling and the boat heeled slightly. The noise woke me up and I notes that it is blowing quite firmly. Then comes the rain. It patters like hail against the cabin roof. Quite cozy to lie there in the dark and listen to the wind and rain. I go back to sleep. Woke up a while later and notes that it is still raining but now it was a little bit harder to fall asleep again. Since it has started to flash and rumble. A little worried, I count the seconds between lightning and thunder, it’s cool, it’s a good distance away. Fall asleep again. Wakes with a start one more time. Thunder and lightning at the same time and it sounds so frightful that I think it has struck in the marina. But that was not the case. Pooh! Twists and turns in the bed, counting seconds between lightning and rumble . Still very close. Manage finally to fall asleep. I woke up the next time when the alarm clock rings at 0735 This is not true, that I should be up already. Snooz, but apparently managed to turn the clock off for the next time I woke up is when Jonas comes and announces that breakfast is ready. 0830.
Jonas says that it has been hail, in the morning! Hailstone slightly larger than marbles. It’s still raining and the forecast says that we will have rain all day. I crawl up in the sofa with PC and a cup of coffee, starts an Italian film The Leopard, 1953. It was recorded here in Licata and its surroundings so for that reason I would like to see it. A perfect job when there is rain cats and dogs and I can not drag the couch cushions up in the cockpit to complete the design for the new covers. But tell the joy that be. About 30 minutes into the movie the rain ends and the clouds break up and the sun comes out. Just to turn off the movie and get started on the covers again.
Glad we did not suffer the same kind of thunder in Catatumbo River i Venezuela 140 lighting strikes per day!
A completely natural morning when you live close to nature on a boat.
Jag älskar åska, har dock inte råkat ut för det du beskriver i Catatumbo. Med de mer försynta åskväder vi har hemma i Svedala öppnar jag ett öga, konstaterar faktum och somnar om när jag sett mig mätt på blixtar. Sover som om jag vore sövd och vaknar som en ny människa. 🙂
Attans otur att du fick avsluta filmen för hantverk, men jag tror det blir jättefint oavsett när dynorna blir färdiga!
På en båt är det så mycket elände som kan hända om man blir träffad. Har man då dessutom en pinne som sticker drygt 20 m upp i luften så ökar risken. Har man riktigt otur så går blixten rakt igenom båten och då flyter man inte längre. Slår blixten ner i närheten så klarar sig båten men troligtvis går all elektronik åt fanders. Så åskmedvetenheten är av rent praktiska skäl.
Läskigt när det är lite för nära annars år åskväder sevärda fantastiska krafter. Men som sagt inte för nära.
Hei! Kollade på Catatumbo länken. Tänk om man kunde fånga in den energin!