Fick mail idag från två gamla goda vänner och blev minst sagt lite konfunderad. Men inser att här krävs räfst.

Jonas’ dyk efter arbetsbordsbenet gick nog inte helt efter reglerna. Vi förde t.ex ingen dyklogg och hade inte något utarbetat signalsystem. En tröst är dock att han fridyker inte. Inte heller dyker vi med tuber utan har en liten kompressor som står på däck och är förbundet med Jonas medelst luftslang som sitter väl förankrad i viktbältet. Så skulle det sluta att komma bubblor från dykaren så börjar dykledaren (jag) att hala och dra i luftslangen. Han dyker alltså inte utan övervakning

  Jo det ÄR Jonas i vattnet  Arbetsbordsbenet är bärgat!

Hur mår vi då. Jo tackar som frågar i det stora hela mår vi kanonbra. Jonas har iofs fortfarande problem med axel och fot. Men vi hoppas på ett besök hos ortoped när vi är hemma nästa gång så att han kan bli helt OK någon gång.

Vad vi gör hela dagarna. Ja det undrar vi oxå, men helt plötsligt är det kväll igen och vi tittar på varandra och undrar vart dagen tagit vägen. Fast idag har vi varit ovanligt produktiva.
Jag tog jollen och körde in till stan för att handla och Jonas hade mekanisk verkstad ombord under tiden.
Hjulen på släden som jollen åker på, upp och ned från akterdäck, höll inte måttet riktigt. Så Jonas plockade fram svarven och fixade till två nya hjul.

  Svarven i arbete. Det på kistbänken är INTE nudlar……   

Det svarta hjulet är originalet och det vita till höger Jonas skapelse. Det däremellan är utgångsmaterialet. Nylon.

Det var en vacker solnedgång härom kvällen

Och nu är det dags för lite film, den vanliga kvällssysselsättningen.