Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘#blogg24’

IMG_0312.JPG

Vår jolle fick för ca 3 år sedan några lager epoxi på bottnen för att minska slitaget på själva plasten. Hjulen på släden som vi använder vid sjösättning och ombordtagning av jollen är i minsta laget och punktbelastningen blir ganska stor. På några ställen hade det skyddande epoxi lagret gått sönder och behövde lagas.

Så nu har vi varit fångar på båten i några dagar medan Jonas fixar till det hela. Slipar bort det gamla och lägger på ny epoxi och ny glasfibermatta.
Baby Annila blir som ny igen!

Nästa gång ska vi komma ihåg att stänga fönstret ner till akterkabinen. Det var där allt slipdamm hamnade…..

Read Full Post »

Metallurgi

Läran om metaller. Ganska bra att ha lite kunskap om, iallafall när man är i marin miljö.

Även om det är en plastbåt vi har så har vi dessutom en mängd olika metaller.
Mantåget är i rostfritt, ankare och kätting är galvaniserat stål, masten i aluminium, schacklar i rostfritt, propeller i brons, skrovgenomförningarna i brons.
Vissa av dessa metaller är mer känsliga än andra för kontakt med andra metaller. Ju mer uppblandad metallen är, desto känsligare. Därför måste man alltid tänka sig för när man monterar något i metall, eller applicerar bottenfärg.
Bottenfärg?? Jo, den innehåller ibland koppar och det funkar inte tillsammans med aluminium t.ex
Här är kompisens aluminium propeller, som han för drygt ett halvår sedan målade med en bottenfärg innehållande koppar.

IMG_0310.JPG

Vi har en däcksborste som vi skrubbar däcket med, skaftet är av aluminium och vi förvarar borsten på akterdäck under rostfria rör som jollen vilar på. Upptäckte härom dagen att det inte var så smart. När jag kopplade vattenslangen till skaftet så blev jag duschad. Först beroende på att en packning var kass, men även efter bytet. Tittade lite nogrannare på skaftet, det var fullt av små knappnåls stora hål som vattnet sprutade ut från. Nu var det iofs bara skönt med en dusch, men inte bra alls.

Vi har ett extra ankare i galvat stål, i en av luckorna på däck. I samma utrymme förvarade vi även en stävstege av rostfritt stål. Ingen bra kombination det heller. Nu var det ”bara” ytskiktet på ankaret som råkade illa ut, men eftersom båda prylarna är sådana som vi kanske använder vart annat år, så hade det kunna gå illa för ankaret.

Masten som är av aluminium har en mängd olika beslag monterade men här är det ingen direktkontakt mellan de olika metallerna. De separeras med plast distanser.

De gamla solpanelerna har fått fina aluminium ramar som gör att vi kan hänga panelerna på mantåget. Svetsaren var ombord och tog mått, kliade sig i huvudet, funderade, och kom tillbaka med ihopsvetsade ramar med plastbeslag att för att montera dem på mantåget. Han fick bakläxa, ramen vilade på det rostfria mantåget och så ville vi inte ha det. Tillbaka till verkstaden och montera dit distansklossar. Nu funkar det perfekt.

IMG_0311.JPG

Men man kan få korrisions skador på metallen under vattnet utan att den har kontakt med annan metall. Så kallad elektrlys. Det råkar man framförallt utför när man ligger i marinor och elströmmen är dåligt jordad, om grannbåten har dålig jordning och om den är av stål eller plast. För att undvika detta på känsliga metallföremål under vattenytan (propeller, propellerskaft, bottengenomföringar) så monterar man offeranoder på skrovet i närheten av områden som behöver skydd. Offeranoden är tillverkad av zink och eftersom det är en mindre ädel metall än vad som använts i t.ex propellern så äts anoden upp först.

Inser nu att som båtmänniska måste man ha en mängd konstiga kunskaper….

Read Full Post »

Sitter still,och vilar min fot och har då tid att studera båtarna runtomkring lite bättre. Tittar efter flaggor och konstaterar att jag känner i igen alla jag ser. Lite har tydligen fastnat efter mitt sy-flaggor-projekt.

Vi är tre svenska båtar, en dansk, fyra norska, ett helt gäng från Storbrittanien, USA, Sydafrika, Holland, Frankrike, Italien, Antigua, Canada, Tyskland, Belgien, Schweiz, Barbados,

Ganska så internationellt här i viken, och då har ändå inte årets ARC båtar dykt up än. De är fortfarande på väg mot St. Lucia.

Read Full Post »

Vill också

Förra året vid den här tiden var vi i Las Palmas på Gran Canaria och förberedde vår Atlant överfart. Visste att vi skulle vara mitt ute i ingenstans på julafton och hade inte en tanke på julgodis eller julmat. Det skulle jag ha gott om tid att fixa där ute. Vi skulle ju få en lugn segling….. Nu blev det inte riktigt så. När jag några dagar före julafton skulle göra lagen till den Inlagda Sillen fick jag motvilligt ge upp efter tre försök. Ingredienserna tog slut. Det gungade så mycket att bunken jag blandade flög i väg tvärs över båten tre gånger och spred innehållet. Skulle ha behövt 4 händer för att fixa det. En till att hålla bunken, en till att hålla i mig och två till att mäta upp och skära o röra. Då i det ögonblicket blev julen 2013 uppskjuten på obestämd tid.

I år är det helt annorlunda, vi ligger för ankare och båda våra två söner kommer hit. Jag har all tid i världen att fixa allt detta läckra som presenterad på bl a Facebook. Julgodis, kakor, bröd, bullar, lutfisk, janssons mm mm och jag vill så gärna. Har alla ingredienser fixade men tack vare den där eländiga myggan som gav mig Chikungunya för snart 2 månader sedan så blir det inget. Just nu sitter sk..en i mitt högerben och fot vilket gör att jag bara orkar stå i 5-10 min och har mycket svårt att gå. Hoppas innerligt att det läkerut snart. Är lite lätt less på detta nu.

Men för att se det positiva i det hela
1. Behöver ingen socker koma
2. Slipper gå upp i vikt pga förycket godis, kakor o sånt
3. Har ett friskt ben

Julen 2013 firades på nyårsaftons förmiddag. Dagen efter vi kommit fram.

Bloggar om vår Atlant överfart kan du hitta i Arkivet, 14-30 december 2013

Read Full Post »

Musik har jag skrivit om tidigare men nu har jag hittat helt underbar julmusik. Jag har väldigt svårt att stå still när jag lyssnar på den. Christmas Parang Soca  kallas musikstilen.

 

Hoppas ni hänger med på engelskan. En förklaring till vad Parang är:

WHAT IS PARANG?
The term Parang is derived from the Spanish word parranda, which means a spree or a fête. Initially it meant a group of four or more men who went to give a parranda at an event – a christening or a birthday celebration. The group sang to the accompaniment of musical instruments. However, in Trinidad, parang came to mean the songs that were sung especially during the Christmas season. What was brought from Venezuela to Trinidad was parranda navideña, which means Christmas parang.

There are two theories about the origins of Trinidad parang. The first is that the custom was brought to the island by the Spanish colonists who ruled Trinidad from 1498-1797. It continued to flourish after the British took over the island, because of constant interaction between the people of Trinidad and those of Venezuela (The Spanish Main).

The second theory suggests that the custom was brought over from Venezuela in the 19th century by the cocoa panyols who came from Oriente, East Venezuela to work on the cocoa plantations in Trinidad. Whatever its origins, parang is now an integral part of the cultural landscape of Trinidad and Tobago.

Incorporating aspects of indigenous and South American cultures, parang has been called a fusion of "the deep spiritual aspirations of the Spanish people and the unfettered joyfulness of the Amerindian and African cultures."

Parang has become synonymous with merrymaking at Christmas time. Groups of musicians called parranderos go from house to house entertaining members of the community. These visits involve singing and dancing as well as the sharing of food and drink. Today, this type of social paranging only takes place in a few areas in Trinidad. The main towns for parang are Arima, St. Anns, Santa Cruz, St. Joseph, Caura, Mausica, Lopinot, San Raphael and Rio Claro. One must, of course, add Paramin to this list.

The official parang season runs from October to January 6th (The Day of the Kings or Dia de los Reyes). During this period, various parang groups take part in competitions organized by the National Parang Association of Trinidad and Tobago (NPATT) culminating in Lewah (Les Rois), the feast of the Kings.

 

Länkarna går till youtube klipp, lyssna och njut och låt höfterna gunga i takt.

 

https://www.youtube.com/watch?v=R91QEhq6PR4&list=PL8A9A3498DFB1A855&index=9     lyssna på texten

 

http://www.trinijunglejuice.com/parang.html#djmixes

 

http://www.islandmix.com/backchat/f16/hot-new-2013-parang-soca-christmas-soca-releases-262667/

https://www.youtube.com/watch?v=W3nFnXJfGdw

 

Vill ni ha mer av denna musiken, googla på Christmas Parang music.

 

Nä nu ska jag dansa iväg och sjösätta jollen för att åka och handla.

Lev väl, ta det lugnt och njut av julförberedelserna!

Read Full Post »

Som vanligt stressigt sista dagen innan avfärd. Egna halvfärdiga projekt att avsluta och jaga hantverkare för att avsluta deras halvfärdiga projekt eller för att få lämna över betalning.

När man lämnar ett land måste man dessutom checka ut, dvs få OK från Immigrationsmyndigheten och Tullen att lämna landet och få papper på det, som vi skall lämna på nya stället. I Trinidad är det lite jobbigt, då tjänstemännen är så trista att ha med att göra. Man får t.ex inte komma till Immigration med ett plagg utan ärmar. Blev utkastad när vi skulle förnya vårt visum för en månad sedan. Så nu har jag en sjal med mig att drapera över axlarna. Denna gång fick jag inte ens kliva innanför dörren utan att ha täckt axlarna. Tittade på klädseln på övriga där inne. En tjej hade t-shirt med ärmar och ett par shorts som slutade innan rumpan slutade men det var helt OK??? Att tjänstemännen dessutom är tjänstemän i uniform och med makt är inget de undlåter en att veta. Vad de inte fattar är, att om vi inte kommer till Chaguaramas så har de inget jobb!!

Tillslut var allt fixat och vi kunde kasta loss. Liten tår i ögat när så många stod på bryggan och vinkade hejdå. Vi har trots allt levt ganska nära varandra i 4 månaders tid.

Vi hade planerat att komma iväg vid 16 tiden, bara 2 timmar försenade kom vi iväg. Seglade verkligen in i solnedgången. Gud så skönt det var att känna lite gung under fötterna igen och en lätt bris som fläktade.

Middagen tillagades och åts i sittbrunnen medan motor och segel förde oss närmare målet.
Vi hade väldigt svaga vindar, 5-6 m/s (10 knop) och vattnet var nästan spegelblankt. Helt otroligt att Atlanten kan vara så stilla. Något vi inte har upplevt tidigare.

Fullmånen lös på oss hela natten och gjorde att det var skymning hela resan. Dvs inte så kolsvart som det blir utan måne. Nattpassen under sådana här omständigheter är en lisa för själen. Man får tid att bara vara, låta tankarna fara fritt eller inte tänka alls.

13 timmar senare var vi framme på Grenada. Hittade en ankarplats, stängde av motorn och det blev helt tyst. Inte ett ljud hördes, inga bilar, inga maskiner inget prat bara tyst. Helt fantastiskt, men så sprakade VHF nätet igång så var den tystnaden borta.
Vi åkte in till Immigration and Customs för att checka in. När vi kommer in möts vi av en leende kille som önskar oss välkomna till Grenada och undrar om vi varit där tidigare, blir uppriktigt glad när vi säger att det är 3 eller 4 gången vi är där. Så tittar han på oss lite mer ingående, kollar båtnamnet och säger att han känner igen oss.
Medan jag fixar med papper och grejer så småpratar Jonas med killen som säger att “om inte ni kommer hit så har jag inget jobb. Självklart att jag ser till att ni vill komma hit då.” Precis så enkelt är det.

Helgen förflöt väldigt lugnt, lördagen för att sova i kapp. Siesta i sittbrunnen är inte fel. Söndagen för att det var söndag.

Nu känner vi att livsandarna börjar återkomma igen!

Read Full Post »

Äntligen är orkansäsongen över och vi kan börja segla igen. Många anser att denna eländiga säsong är slut 1 november men vi väntar gärna lite till för att vara på den säkra sidan. Vi har ju som motto: We don’t do storms and we don’t do ice.

Orkansäsongen börja, statistikt sett, den 1 juni och är slut i november. Det innebär att man ligger still och har sin vintervila under sommaren och när ni där hemma packar in båtarna för vinterförvaring så börjar vi ruska liv i oss och båten och förbereder oss för en ny säsong.

Sommaren här i Karibien är blöt och blåsig och allmänt ostadigt väder, så då söker man sig gärna lite längre söderut för att både få stabilare väder och minska risken för orkaner och stormar. Vår försäkring säger dessutom att under orkansäsongen får vi inte ligga för ankare om det kommer en namngiven storm. Så då är beslutet lätt att gå till en av de öar som historiskt sett fått minst oväder. Trinidad. Under perioden 1851-2010 har Trinidad fått totalt 11 storm oväder, av dessa 11 är 7 Tropiska Stormar.

Trinidad ligger på 10e breddgraden (Ekvatorn är 0) och Grenada ligger på 12e breddgraden och skillnaden på antalet oväder är stor. Under samma period har Grenada träffats av 38 oväder där 27 har varit tropiska stormar. 2004 och 2005 var inga bra år för Grenada. Först kom den tropiska stormen  Earl i augusti och en månad senare kom Ivan, en kategori 5 orkan slog till med stor kraft och orsakade stora skador på den fattiga ön. När de hade börjat få ordning på oredan slog nästa kategori 5 orkan till, Emily Det är först nu de börjar återhämta sig.

Men hur och varför en massa orkaner och stormar? Ja, det kan man verkligen fråga sig. Är väl naturens sätt att röra om i stora vattengrytan, fylla på med färsk vatten (regn) och se till att invånarantalet vad det gäller både människor och djur hålls på en lagom nivå. Nu förtiden är det kanske inte så många människor som omkommer i ovädren efter som vi idag blir varnade i så god tid att man hinner förbereda skydd. Dock att 3 personer fick sätta livet till på St Martin när en orkan dels bytte riktning och ökade i styrka så snabbt att varningarna inte hann ut.
I La Paz, Mexicos Stilla Havssida fick man också en ordentlig orkan och ett antal seglare omkom.

De flesta oväderna börjar strax utanför Cape Verde öarna i östra Atlanten och beroende på vattnets temperatur så kan detta lilla oväders frö antingen dö ut eller växa. När det är något på G så får vi här i Karibien först en Tropical Wave, som kan utvecklas till en Tropical depression som sedan kan bli en Tropical storm eller Hurricane.
Vad som är skillnad mellan en wave och en depression blir jag inte riktigt klok på. Har försökt hitta någon enkel förklaring, men jag tror inte att det finns enkla förklaringar när det gäller meteorologi.

I år har vi nog haft väldigt få oväder, tror att den sista började på G vilket då blir 7 st. Varje år börjar man om på bokstaven A och vartannat år är det kvinnonamn och vart annat mansnamn. I år var det killarnas tur.

Jag har skrivit om om årets första tropiska storm och Orkanen Berth tidigare i år.

Jag är så tacksam att vi har sluppit undan så lindrigt i år!

Read Full Post »

Det är inte klokt egentligen, att det skulle ta 3 i besök Trinidad och totalt ca 5 månader innan vi fick tummarna loss att åka in till huvudstaden. Men nu så har vi varit där.

Nä, nu var for jag med lite osanning. Under karnevalen i februari och när vi åker och handlar så åker vi till Port of Spain, men vad jag menade var att vi inte gått omkring och utforskat stan. Det har vi gjort nu. Lite grand iallafall

Port of Spain är huvudstad i Trinidad och Tobago. Har ca 50.000 invånare, landet totalt 1,4 miljoner.

Staden ligger på nordvästra sidan av ön, och är en betydande hamnstad för hela Karibien. De har Karibiens största containerhamn. Många varor omlastas här, för vidare transport till de övriga öarna. Här finns en internationell flygplats med direkt flyg till London.

Vad jag gillar med Port of Spain är att det inte finns så många höghus. De flesta bor i egna/hyrda hus. En del inte större än en 1:a med kokvrå men med egen tomt, andra är lite större typ 3 rum och kök. Men det där med att underhålla husen står inte alltid så högt på listan, de ser generellt sett ganska sjabbiga ut.

IMG_1555 IMG_1514

 

När man varit i Karibien ett tag så längtar man bl a efter varhus, köpcentra, ett större utbud av varor och det hittar man här. Det är fullt med små shoppingcentra som oftast innehåller små guldkorn till affärer. Att man dessutom kan strosa runt i luftkonditionerat utrymme är inte helt fel.

Tror att Port of Spain är den största staden i hela Karibien, och med det så kommer naturligtvis en massa problem. Våldsproblem. Men det har vi ju hemma i Malmö också. Det gäller bara att veta var man inte skall vara och att inte vara på fel plats vid fel tillfälle.

Förutom alla små shoppingcentra finns här ett otal tygaffärer. Möbeltyger, marinatyger (Sunbrella o liknande), tyg till kläder, gardiner. Kort sagt allt. Men alla har inte allt, man kan behöva gå runt och leta. Inga större problem då majoriteten av tygaffärerna ligger inom 2-3 kvarter.

Vad man däremot inte hittar är turist krimskrams. Det är inte så många som kommer till Port of Spain för att turista, inte ens kryssningsfartygen stannar här. Mer än under karnevalen då. Så det gör att man slipper dessa påflugna försäljare som vill sälja på en något man absolut inte vill ha. Och det räcker så bra med de som finns på övriga öar.  Turistar gör man istället på Tobago som är ett paradis för snorkling och dykning och djungelvandringar.

Tyvärr så blev det inte så mycket bilder. Jag är alltid väldigt försiktig med kameran när jag är ute bland folk. Har liksom ingen lust att bli av med dyrgripen. Så ni får hålla tillgodo med de få bilder som blev.

SAM_0064 SAM_0065

Read Full Post »

När vi först kom hit till Karibien så fattade vi absolut ingenting av hur de kollektiva transporterna fungerade. Inga busshållplatser, inga bussar, inga bilar med TAXI på taket.

När vi kom till Tobago och jag behövde transport till stora staden så gick jag in i ett hus det stod Taxi på och bad om en skjuts. Chaffisen förklarade systemet och hur det fungerade och man var tvungen att titta på registreringsskylten. Första bokstaven anger vad det är för typ av verksamhet. T för Transport, P för Privat och H för hyrbil/taxi/buss. Smart tyckte jag. Då.
Men hallå! stå vid en gata och försök stoppa en taxi när du inte ser registreringsskylten förrän den nästan har kört förbi…..

När jag skulle åka tillbaka irrade jag omkring som en yr höna ett tag bland bilar, getter och andra höns och letade efter en taxistation eller nåt sånt och blev hänvisad till en stor öppen asfalterad plan med en massa filer. Där var taxiupphämtningsstället. Skyltat? näää varför då.
Det kom in en bil, jag frågade om han skulle åt mitt håll. Nix. Nästa bil, samma fråga samma svar. Efter ett tag var det lokalinvånare som förbarmade sig och sa, samtidig som han pekade att där, i den filen där stannar bilar som ska åt ditt håll. Jaha, det var ju smart. Men åter igen Skyltar?????

Oftast så åker vi sk. MaxiTaxi. Dvs Mini Van som, i Sverige skulle ta 8, här tar minst 12. Man ställer sig vid vägen, var som helst. Det kommer en MaxiTaxi den stannar, man hoppar in och när man skall av säger man bara till, eller trycker på en STOP-THAT-BUS knapp. Här i Trinidad är det billigt. En tur på ca 30 minuter kostar 6 SEK. Att bilarna ser ut som riktiga skrotbilar är något man får ha överseende med. Fast i bland undrar man om bilen kommer att hålla hela vägen. Åka Taxi samma sträcka kostar 240 SEK och bilarna är något bättre.

Marinor och ankarvikar ligger ofta lite avsides från affärer. Det har smarta lokala taxichaffisar kommit på och anordnar 2-3 gånger i veckan sk Shoppingbussar. Dvs de fyller en minivan med shoppingsugna seglare kör till en Supermarket eller shoppingcentra, släpper av oss och hämtar upp igen 1,5 timme senare. För en sådan tur och retur betalar man 50 SEK.
Till affären är ju inga problem, men därifrån. Seglare har en tendens att handla för minst en vecka i taget. Många kassar blir det. Men både kassar och seglare kommer tillbaka till marinan/ankarviken igen. Bilen är lastad till taket och man har mycket i knät. Men det är helt OK!

Det finns lite andra alternativ här i Trinidad; Taxi som ser ut som vanliga privata bilar kostar ca 15 kr och minivan taxin som man bokar och åker i ensamt majestät, 30 minuters resa ca 250 SEK. Eller så utnyttjar man Members Only Maxitaxi, Jesse James. Han anordnar shoppingturer till 3 olika supermarkets vid 3 olika tillfällen i veckan samt till fresh food marknaden och Biohuset. Han är även den som ser till att vi ser lite mer av Trinidad ordnar diverse trevliga utflykter. Bl a Taste of Trinidad som jag skrivit om här och här.

Eftersom det är vänstertrafik och helt annan trafikkultur så väljer vi att åka kollektivt istället för att hyra bil. Känns säkrare så på nåt sätt.

SAM_0063 SAM_0067

Interiör och exteriör

SAM_0066 

Kö med lediga taxibilar

maxitaxi in action

Maxitaxi in action utanför Coral Cove

Read Full Post »

Det var dags för veckans varmkörning av motorn. När man ligger stilla så här länge som vi gjort nu, 4 månader i marina!!, så måste motorn varmköras lite då och då och för att inte glömma det hela så gör vi det varje måndag. Vi passar då även på att lägga i backslaget så att propellern får snurra runt och propellerbladen får röra på sig.

– Va? Propellerblad är väl fasta??? Idag så finns det många typer av propellrar och vi har en med flöjlande propellerblad vilket innebär att de ställer in sig i rätt vinkel till vattenströmmen beroende på hur fort vi kör. Lagren på vår propeller är öppna vilket gör att havstulpaner och annat skröfs gärna växer inne bland kullagerkulorna. Så av den anledningen måste propellern jobba lite emellanåt.

Nåväl, motorn startades och det lät väldigt konstigt från kylvattnet. Motor av, Jonas ner i motorrummet och kontrollerade saltvatten intaget till motorn.

SAM_0062 IMG_1917 IMG_1918

Så här ser ska det se ut

Detta är själva filtret, nere i röret växte de största havstulpanerna vi någonsin sett. 2,5 cm i diameter och drygt 3 cm långa vilket gjorde att de täckte nästan hela vatten intaget! Så efter 10 minuters idogt skrapande lyckades Jonas rensa bort det värsta och motorn får nu ordentligt med kylvatten.

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »