Är alldeles underbart, eller alldeles förfärligt. Som tur är överväger det underbara.

Man har oftast ett relativt långt avstånd till närmsta granne, naturligtvis beroende på storleken på ankarplatsen. I en liten vik kommer man närmare varandra än som här utanför Culatra där ankarplatsen nästan är oändligt stor. Sedan finns det ju båtar som av någon outgrundlig anledning alltid lägger sig så nära som möjligt oavsett hur mycket utrymme det finns. Men det är en annan historia.

Under den här veckan vi har legat här har vi haft i princip vindstilla, somnar till en svag vind som dör ut och vaknar till ett helt platt vatten. Efter lunch vid 13-14 tiden börjar eftermiddagsbrisen att blåsa från väst och kan komma upp i 6-7 m/s för att några timmar senare helt dö ut. Som tur är, infaller brisen när solen är som varmast och vi får lite svalka.

Men så kan det ju, pga hög eller lågtryck, bli lite blåsigt också och det var vad vi fick natten mellan fredag och lördag. Just när vi sov som bäst vid 3-tiden började vårt ankarlarm tjuta. Adrenalinet rusar i höjden och man är lite orolig tills man kollat vad som hänt. Oftast är det larmet som är lite snålt inställt, och så var det nu.

I ankarlarmet anger man en cirkel från där ankaret ligger med en radie som motsvarar kättinglängden + båtens längd. Men eftersom som det är svårt att veta exakt var ankaret ligger, man har liksom inte tid att knappa på en app i paddan undertiden man ankrar, så får man nästan alltid larm första gången det blåser så mycket så att kättingen sträcks ut. Vårt ankare låg alltså tryggt nergrävt i sanden/leran och det var bara en inställning som skulle korrigeras.
Den orangea linjen på fotot visar hur båten har rört sig sedan vi aktiverade ankarvakten. den långa nästan raka linjen är när det började blåsa. Övriga rörelser är pga tidvattnet och den ibland friska eftermiddags brisen. och den gröna cirkeln är gränsen.

Fördelen med appen SafeAnchor.net är att den även fungerar remote, dvs vi får varningar till våra telefoner om något händer när vi är i land. Så även ett internet som fungerar ombord även om vi inte är ombord är en förutsättning.

Vi har även remote ankarvakt via Wihlhem SK, en datormjukvara som kopplar ihop i princip alla insturment på båten, vind, fart, djup, vindvinkel, AIS mm mm och då även kan larma om båten draggar.

• 

• 

Den vänstra bilden är en översiktbild den högra är en bild av hur vår AIS ser på omgivningen med sjökortet i bakgrunden. Vi går alltså inte via Marinetraffic eller liknande utan via vår egen GPS.

En liten katamaran som låg bredvid oss, draggade under fredagsnatten, men verkade inte bry sig om det, eller så tänkte de inte på att de draggat. De kom lite längre från övriga båtar, så kanske de tyckte det var OK. Tills vattnet sjönk pga tidvattnet. Nåja, lite obekvämt blev det väl, men de står i sand och lutar iofs bakåt men hellre det än en båt med singelskrov som hade lagt sig på sidan. Några timmar senare var de loss och kunde flytta båten. Besättningen var ombord och signalerade inte att de behövde hjälp, vilket de natruligtvis hade fått om de behövt.

Även ostronodlingen på vår andra sida syntes tydligt i det låga vattenståndet.

Vi hade tänkt att åka in till Olhão någon dag för att fylla på med lite färskvaror, fick höra av en båtgranne att de numera tar betalt för jolleparkering. 3€/timme. Får se hur vi gör, vi kan ju stötta den lokala närbutiken i Culatra också.