Jösses vad tiden flyger iväg när man har det trevligt. Då det var ganska mycket kvar på att-göra-listan när vi sjösatte och vi insåg att vi inte skulle hinna med att få allt klart fokuserade på de som var tvunget att göra klart på land. Resten kan vi ju ta när vi sjösatt och vi är på båten 24 timmar om dygnet. Vi har ju inte jobbat ihjäl oss precis men av någon anledning så går små jobben betydligt fortare och enklare när man inte blir avbruten stup i kvarten av trevliga varvsgrannar som vill prata en stund.

Ett litet aber är nu när vi skall stuva undan alla prylar vi tagit från lägenheten till båten är att försöka komma ihåg var de låg tidigare. Man kan ju tycka att det, när man bott på båten i drygt 10 år, ska vara lätt. Men nej det är nästan helt hopplöst. Plötsligt står man med en pryl i handen och undrar om man verkligen haft den ombord tidigare eftersom man inte för sitt liv kan komma på var den bodde. Så för att komma ihåg var vi lägger prylarna, har vi skapat ett excel dokment med varje stuvfack noterat (under SB koj, främre facket osv) och där skriver vi in när vi lägger ner något. Sedan gäller det bara att vara konsekvent och lägga tillbaka på samma ställe, men det brukar inte vara något problem.

Det nya elsystemet fungerar superbt. Vi började ju uppgradera 2019 men i år är första gången som vi haft en ordentlig batteribank som kan ta hand om all energi från solpanelerna. Visst får man tänka sig för lite grand när man lagar mat, att inte dra igång båda plattorna och ugnen för fullt samtidigt, och att se till att laga mat medan solen fortfarande skiner men det är inga större problem nu när solen laddar ända fram till ca 19 på kvällen. Kommer att bli lite tuffare i sept-oktober när solen går ner lite tidigare. Men då man ändå lever med solljuset så fungerar det oxå.

Ett projekt som blivit, till 99%, klart är att vi byggt om en liten smal garderob till att rymma två stycken batterier i botten och sedan hyllor ovanför. Det blev riktigt bra. På de utdragbara hyllorna står plastbackar som Jonas kan ha verktyg och reservdelar i.

Så var det då äntligen dags att lätta ankare och segla iväg till vårt favorit ställe, Ihla de Culatra utanför Faro och Ohlão. Vi skulle få svaga vindar så det var motorgång som gällde. Men det var egentligen bara bra eftersom vi dels behövde göra vatten. Dagen innan avgång, skulle Jonas kontrollera lite slangar som han bytt och tar tag i mässingskopplingen för in-vattnet till WaterMakern, och får kopplingeni handen! Den delen med gängor som satt fastskruvat i pumpen hade ärgat och gick tvärt av. Så det blev lite rörmokerijobb och en runda på stan för att hitta en ny koppling. Jonas lyckas byta och gänga om och täta och vi kom iväg som vi skulle morgonen efter. Vi har även monterat in ett nytt grovfilter och ett kolfilter för att skydda membranen i WaterMakern.

Så var vi då på väg, WaterMakern startades och var lite instabil, trycket ökade sakta men säkert hela tiden vilket är lite irriterande då vi får passa den hela tiden. Vid ett tillfälle var vi väl lite saktfärdiga att kontrollera så den stängde av sig själv när trycket blev för högt. Skönt när säkerhetsfunktionerna fungerar. Jonas gick ner för att kolla att allt såg OK ut. Med WaterMakern var allt bra, men inte med motorn. Den var lite för varm och vattnet ut ut skvallerröret var ännu mindre. Så motorn stängdes av och vi fick segla en stund medan Jonas satte i en impeller i nyrenoverade sjövatten pumpen och bytte mot den som satt monterad på motorn. Snabbare och enklare än att pillra med att byta impeller i gunging sjö. Nu så fungerade allt mycket bättre igen och lagom som vinden dog ut helt så kunde vi starta motorn igen. Jonas passade på att montera bort kolfiltret till Watermakern också. Så nu gick både motor och WM som de skulle igen.

Impellern i ”gamla” sjövattenpumpen plockades ut och var iofs hel men helt deformerad efter en vinter på landbacken.

Inseglingen till Rio Formosa, som området heter där Culatra ligger, är lite stökig om man kommer dit vid fel tidvatten tid. Både strömvirvlar och stående sjö som kan vara riktigt otrevliga. Nu kom vi strax innan tidvattnet var som högts och fick en enkel passage, även om det var lite strömt.

Så nu ligger vi här med en ostronodling som närmsta granne och njuter av tystnaden och lugnet. Räknar med att stanna här till slutet av nästa vecka.