Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Spanien’ Category

Finns det någon drink som är mer förknippad med Spanien och Portugal än Sangria? Ja det skulle väl vara Tinto de Verano då. Men vi börjar med Sangria.

Sangria kommer från det spanska och Portugisiska ordet för blod därför att från början var Sangria en blodröd dryck som fick sin färg från det mörkt röda vinet man använde. Idag kan man beställa både röd, rose och vit Sangria.

I Sverige gör vi en vinbål och spetsar med lite vodka och pimpar med färsk frukt. Det blir också en Sangria.

En standard original Sangria innehåller torrt rött vin, brandy, socker eller fruktjuice, skivad frukt vad som finns till hands. Idag är grunden den samma men vinet kan även vara vitt eller rosé, man kan tillsätta en kanelstång och lite myntablad.

Sangrian har existerat i olika varianter i mer än 2000 år. Man tror att det var Romarna som började att blanda vatten i vinet för att rena vattnet (!) speciellt när de kom till nya oområden som den Iberiska halvön med Spanien och Portugal.
I början av 1900-talet spreds Sangrian till Latinamerika. Till USA kom den i samband med Wärldsutställningen i New York 1964. I Sverige blev den nog inte polpulär förän vi började åka på charterresor på –60-70 talet.

En del hävdar att drycken heter Sangria för att påminna om blodet från tjurarna på tjurfäktningsarenorna. Tycker  nog personligen att Romar varianten låter trevligare.

 

Min personliga favorit är en tillbringare med Vit Sangria och massor av frukt och is. Tycker att den röda oftast blir lite för söt och påminner om kall glögg.

Här är ett gott recept, som visserligen tar lite tid. Men man kan förbereda genom att, göra jordgubbssirapen i förväg och ha i frysen. Förvarar man de andra dryckerna också kallt så sparar man mycket tid.

clip_image002

Mousserande Sangria

INGREDIENSER:

JORDGUBBSSIRAP
  • 125 gr färska jordgubbar
  • 2,5 dl socker
  • 2,5 dl vatten
SANGRIAN
  • 125 gr färska jordgubbar
  • 250 gr kiwi, kan bytas mot gröna vindruvor, melon eller apelsinskivor
  • 1 fl (75 cl) torrt vitt vin
  • 1 fl (75 cl) mousserande vin, torrt
  • Juicen från 3 apelsiner
  • Ca 1 dl mörk Ruhm, eller vodka

GÖR SÅ HÄR:

SIRAPEN, kan förberedas och förvaras i frysen

1. Snoppa och dela jordgubbarna

2. Koka dem under omrörning i ca 10 min tillsammans med socker och vatten

3. Låt svalna i några minuter

4. Häll soppan genom en sil och pressa igenom fruktköttet

5. Ställ kallt i ca 1 tim

SANGRIAN

1. Snoppa och halvera jordgubbarna

2. Skala och skiva Kiwin

3. Lägg ner Kiwin sedan jordgubbarna i en stor karaff

4. Häll över jordgubbssirapen, apelsinjuicen, Ruhm och vitt vin

5. Rör om och ställ kallt i ca 4 timmar så att smakerna gifter sig. Om flaskorna är kalla räcker det med ca 1 timme.

6. Strax innan servering, fyll på med kallt mousserande vin

7. Servera och njut!

 

TINTO DE VERANO

Också mycket läskande sommar drink. Lite alkoholsvagare än Sangrian. Blanda lika delar

  • Rött vin och
  • fruktsoda/Sprite eller liknande.
  • Blir det för sött, späd med Clubsoda eller bubbelvatten.
  • Isbitar och en skiva apelsin.

 

 

IN ENGLISH

 

Is there any drink that is more associated with Spain and Portugal than Sangria? Well, it could well be Tinto de Verano then. But we begin with the Sangria.

Sangria comes from the Spanish and Portuguese word for blood, since it from the beginning was a blood red sangria drink that got its colour from the dark red wine that was used. Today you can order both red, rosé and white sangria.

A standard original Sangria contains dry red wine, brandy, sugar or fruit juice, sliced ​​fruit of the season. Today is basically the same but the wine can also be white or rosé, you can add a cinnamon stick and some mint leaves.

Sangria has existed in various forms for more than 2000 years. It is believed that it was the Romans who began to mix the water into wine to purify the water (!), Especially when they came to new areas as to the Iberian Peninsula with Spain and Portugal.
In the early 1900s sangria spread to Latin America. To the United States it came in connection with World Fair exhibition in New York in 1964.

Some claims that the drink is called sangria to recall the blood frum the bulls in bullfighting arenas. Personally I like the Roman variant better.

My personal favourite is a pitcher of white sangria and plenty of fruit and ice. Think that the red usually gets a little too sweet and reminiscent of cold mulled wine.

Here is a good recipe, which admittedly takes some time. But one can prepare by, making strawberry syrup in advance and keep in the freezer. Keep the other drinks cold and you save a lot of time.

 

clip_image002

Bubbly Sangria

INGREDIENTS:

STRAWBERRY SYRUP
125 gr fresh strawberries
2.5 cup sugar
2.5 cups water

SANGRIA
125 gr fresh strawberries
250 gr kiwi, can be replaced with green grapes, melon or orange slices
1 bottle (75 cl) dry white wine
1 bottle (75 cl), sparkling wine, dry
Juice of 3 oranges
About 1 cup dark Ruhm, or vodka

DO THIS:

The syrup can be prepared and stored in the freezer
1. Hull and share the strawberries

2. Cook them with stirring for 10 minutes together with sugar and water

3. Allow to cool for a few minutes

4. Pour the soup through a sieve and squeeze through the flesh

5. Refrigerate for about 1 hour

SANGRIA
1. Hull and halve the strawberries

2. Peel and slice kiwi

3. Add the kiwi and the strawberries in a large carafe

4. Pour the strawberry syrup, orange juice, Ruhm/Vodka and white wine

5. Stir and refrigerate for approximately 4 hours so that the flavors marry. If the bottles are cold, it is sufficient for about 1 hour.

6. Just before serving, fill with cold sparkling wine

7. Serve and enjoy!

TINTO DE VERANO

Also very refreshing summer drink. A little alcohol weaker than sangria. Mix equal parts of:

  • Red wine and
  • lemonade / Sprite or the like. If it becomes too sweet, dilute with Club Soda or sparkling water.
  • Ice cubes and a slice of orange.
Annonser

Read Full Post »

36 timmar ute på havet för att komma från A till B är en för kort distans för att man ska komma in i  lång distans tempo och rutiner och för lång för att inte ha rutiner. Ett irriterande mellanläge. 

I morse vid frukost hade vi gjort ungefär 2/3 av trippen. Dvs en lång dags etapp kvar. Ingen sol, ingen vind men däremot lite regn och en åskvarning.

Den här gången lade vi rutten långt från lastfartygens rutt och vi har haft väldigt få möten. I natt hade jag en som korsade vår väg med bara 6-700 m tillgodo. Lite spännande och Jonas blev på sin vakt uppropad av ett lastfartyg som vi var på frontalkurs med. De kom överens om att mötas Babord – Babord dvs båda girade någon grad styrbord och kollisionen var undanröjd.

Nu börjar vi närma oss Gibraltar, där alla rutter in i och ut från Medelhavet koncentras. Då är man mycket glad för de elektroniska hjälpmedlen som finns idag.

AIS, Ett system som via VHF frekvensen sänder ut information om det egna fartyget och tar emot info från andra är ett otroligt bra hjälpmedel. Vi kan lägga upp AIS infon direkt på sjökortet och får då en tydlig bild över omvärlden i närområdet. Naturligtvis måste man ha manuell avspaning också, många fritidsbåtar saknar sändande AIS. Man ser även namnet på det andra fartyget, vilket ör praktiskt om man behöver ropa upp på VHFn.

På sjön finns det mycket klara regler om väjningsplikt men också att alla parter skall hjälpas åt att minska risken för kollision. 


Den lilla röda båten det är vi. Fartyg i närheten är blå el gröna trianglar. Den som är akter om oss och markerad med en rosa-aktig ring är ett fartyg vi har markerat för att vi ska se om han kan passera oss utan problem. Vi får då reda på hur fort han förflyttar sig, vilken kurs han håller, med vilket avstånd han passerar och hur lång tid som är kvar tills han passerat. Mycket praktiskt. Just detta fartyg kommer att korsa vår väg ca 700 m framför oss om ca 1 tim. 
Här har jag zoomat ut lite mer så man ser kuststräckan och Gibraltar Sund.

Read Full Post »

Vi träffade två svenska båtar här i marinan i Cartagena. Saloma och Vagabond des Mers Vi bjöd på drink på Lady Annila och sedan gick vi upp i stan och letade restaurang. Saloma har varit här en tid och hittade vart vi skulle gå och det blev ett trevligt ställe med 7 Tapas och 1 flaska vin för 7 Euro.

Vi fick menyn och den var lååååång, massvis med olika tapas, så vi gav servitrisen i uppdrag att bestämma vad vi skulle äta. Det gjorde hon med den äran. Gott och precis lagom mycket.

IMG_5561

Nästa stopp blev en bar/restaurang som har specialiserat sig på ansjovis. Den lilla fisken i Medelhavet som inte har någon likhet med vår svensk ansjovis. På dagtid så sitter en kvinna och vid en marmorvask vid baren och rensar ansjovis. Det lär vara fascinerande att se. Kranen som hon sköljer fisken under, är naturligtvis formad som en ansjovis.

IMG_5567

Vad vi åt? några pizzabitar med ansjovis och oliver. Urgott.

Baren heter Bodega La Fuente och ligger på Calle Jara, 28, 30201 Cartagena. Väl värt ett besök!.

Sdan var det dags för kaffe. Cafe Asiatico. Ett annorlunda kaffe. Med kondenserad mjölk, en husets special likör, kaffe och grädde med kanel på toppen. Om man gillar sött kaffe så är detta ett måste. Kanske annars också för den delen.

IMG_5573

Jag tror att baren heter Café Asiatico och vet att adressen är Calle Carmen, 54 i Cartagena.

 

IN ENGLISH

We met two Swedish boats in the marina in Cartagena. Saloma and Vagabond des Mers We started with a drink on Lady Annila and then we went into town and looking for a restaurant. Saloma have been here for some time and knew where to go to find decent food. We fund a place that offerd 7 Tapas and 1 bottle of wine for 7 Euros.

We got the menu and it was looooong, lots of different tapas, so we asked the waitress to decide what we would eat. She did so with honor. Good and just enough.

IMG_5561

Next stop was a bar/restaurant that specializes in anchovies. The little fish in the Mediterranean that has no resemblance to our Swedish anchovies. In the daytime there is a woman sitting at a marble sink at the bar and cleans anchovies. It is said to be fascinating to see. The crane were she washes the fish, of course, is shaped like an anchovy.

IMG_5567

What we ate? some pizza slices with anchovies and olives. So nice.
The bar is called Bodega La Fuente is located on Calle Jara, 28, 30201 Cartagena. Well worth a visit !.

Then it was coffee time! Cafe Asiatico. A different kind of coffee. With condensed milk, a house specialty liqueur, coffee and cream with cinnamon on top. If you like sweet coffee this is a must.

IMG_5573

I think the bar is called Café Asiatico and know that the address is Calle Carmen, 54 in Cartagena.

Read Full Post »

Vi behövde ha något så simpelt som nya tändhattar och tändkabel till vår utombordare. Efter 5 års flitigt användande så började motorn protestera lite grand. Ville inte varva ur med den påföljd att motorn inte fick jollen i planing som normalt sett inte är några som helst problem.

Problemet uppdagades när vi skulle gå i land på Sardinien. Där fanns inte tillstymmelse till affär av något slag, så vi sa att det fixar vi på Ibiza.
Nähä då. Skeppshandeln i marinan hade visserligen tändstift, men det vi behövde. Nix pix. Lite snopna kände vi oss men sa att vi ska ju till Cartagena och de har ju en stor marina med uppläggningsplatser och massor av båtar. Där hittar vi. Första skeppshandeln. Nix. Men han var vänlig nog att tala om var det fanns en annan skeppshandel. Bara 5-10 min promenad. Lungt. Vi behöver röra på oss. Men resultatet var nedslående. De visste inte ens vad det var vi ville ha. Trots att vi visade upp den gamla!! Men återigen fick vi veta att “gå till vår granne, 100 m uppåt gatan. Han har!” Vi hittade och killen som hjälpte oss skakade på huvudet. Nej inget sådant fanns i hans butik. Nu började vi bli lite lätt frustrerade. Det absolut simplaste till en utombordare. Standard 1A i reservdelsligan.
Killen var hygglig och ringde till någon som han trodde kunde hjälpa oss och jo då han hade. Vi fick addressen och det var bara 20 minuter att gå. Som tur var så skulle vi åt det hållet iallafall för att bunkra lite mat igen. Vi knatade iväg, fick en härlig promenad och fick se mer av vackra Cartagena. Hittade MC-affären!! han hade och vi var lyckliga.
När vi kom tillbaka till båten hade vi gått ca 7 km. Det kändes i benen som inte är så vanan vid att gå så långt. Speciellt inte efter de senaste 2 veckornas långa seglingar och ankarliggande.

Jonas har monterat nya tändstift, tändhattar och tändkablar. Men vi måste få motorn i vattnet monterad på jollen innan vi kan testa. Så det får bli i Portimao om någon vecka.

 

 

IMG_5587

Vår räddare i nöden! En MC-butik
Our savior! An MC Shop!!! 

IMG_5586 IMG_5592

IMG_5590 IMG_5594

Lite av varje från vår promenad.  A mix of sights from our walk.

IN ENGLISH

We needed to have something as simple as new caps and ignition lead to our outboard. After 5 years of heavy use the engin started to protest a bit. It did not want to stress out with the result that the engine didn’t get the dinghy onto plane mode that normally are not any problems.

The problem came to light when we would go ashore in Sardinia. There was not any shops at all in the bay, so we said it’ll do in Ibiza.
Nope. Ship Trading in the marina had spark plugs, but what we needed. Nope. A little crestfallen, we felt us but said we’re going to Cartagena and they’ve got a large marina with storage sites and lots of boats. There we find the spare parts. The first ship Chandler shop. Nope. But he was kind enough to tell us where to find an other chandlery. Just 5-10 minutes walk. No problems. We need to get some exersice. But the result was disappointing. They did not even know what it was that we were looking for. Although we showed up the old !! But again we were told to "go to our neighbour, 100 meters up the street. We found the shop and the guy who helped us shook his head. No, no such thing was in his shop. Now we started to get a little frustrated. The absolute simplest spare part for an outboard motor.

The guy was very nice and called someone he thought could help us and yes finally one that got the spare parts. We got the address and it was only 20 minutes to go. Luckily, we were heading in that direction anyway to stock some food. We walked away, got a lovely walk and got to see more of the beautiful Cartagena. Found motorcycle shop !!
When we got back to the boat, we had walked about 7 km. It really feel it in our legs. We are not used to walk that far anymore. Especially after the last two weeks long sailing and at anchor.

Jonas has installed new spark plugs, plug caps and ignition cables. But we have to get the motor into the water and mounted on the dinghy before we can test. that will be on the next anchorage.

Read Full Post »

Cartagena, Spanien. Det ÄR skillnad på hamn o hamn. I Licata var det väldigt lungt, inte mycket som hände. I Ibiza Marina var 98% av båtarna tomma och enda underhållningen var när en stor färja kom in i hamnen. Cartagenas Marinor delar hamn med kryssningsfartyg, containerbåtar, Räddningsbåtar och marinen. Finns säkert en kustbevakning också. Det mest udda är en städbåt. En arbetsbåt kanske 10 m lång som på däck har div soptunnor och oljesanerings utrustning. De kör runt i hamnen 2 ggr per dag och plockar upp skräp. Himla bra tycker vi.

Rakt framför oss ligger just nu en stor arbetsbåt och gräver på bottnen, eller muddrar eller ja, vad det nu är han sysslar med. Han lyfter upp stenar, lägger dem på däck. En stund senare lägger han tillbaka dem. Ingen sand, bara sten. 

Containerkajen är effektiv. Två kranar som snabbt lyfter av containrarna och lika snabbt fyller fartyget med nya. 

Kryssningsfartygen gör egentligen inte så mycket väsen. Förutom när de skall gå. Eller rättare sagt en stund innan. Då sätter de igång stora skeppstutan. Oväsen kallar vi det, medan de anser att de kallar på sina gäster som är i land.

Ett dykskola håller till på samma ponton som vi. De kom tillbaka från ett dyk och höll på att tömma båten på tuber och annat när jag skulle gå förbi. En ung kille hade inte en tanke på att det kunde komma folk på bryggan. När jag var några steg ifrån honom grabbar han tag i en tub och ska antagligen slänga upp den på ryggen, gör en vid rörelse med tuben, stapplar bakåt och är bara cm från att träffa mig med tuben. Hade han träffat, hade jag åkt i vattnet. Killen såg lite chockad ut när jag hojtade på honom.

Som sagt full fart och alltid något att titta på.

IN ENGLISH

There is a differencebetween ports

In Licata it was very quiet, not much happened. In Ibiza Marina was 98% of the boats empty and the only entertainment was when a large ferry came into the harbor. Cartagena Marinas share port with cruise ships, container ships, Lifeboats and the Navy. There are probably a coastguard aswell. The oddest is a cleaning boat. A workboat maybe 10 meters long that gas various trash bins on deck and oil decontamination equipment. They run around the harbor 2 times per day picking up trash. Amazingly good, we think.

Directly in front of us right now is a great workboat that is  digging from the bottom, or dredge or whatever he is doung. He lifts up  stones, put them on deck. A moment later he put the stones back. No sand, just stones.

The Container quay is effective. Two cranes that quickly lifts the containers from the ship and just as quickly fill it with the new.

Cruise ships do not really make much noise. Besides when to depart. Or rather, a moment before. Then they turn the  large ship horn on. Noise we call it, while they think they call their guests back to the ship.

A diving school id on the same pontoon as us. They came back from a dive and was about to empty the boat on tubes and other things when I tried to walk past. A young guy that had no idea that someone could be on the pontoon. When I was just a few steps away from the guy he picked a tube up and probably was going to throw it up on his back, he makes a wide motion with the tube, staggers backwards and is only cm from hitting me with the tube. If he had, he would have pushed me into the water. The guy looked a bit shocked when I shouted at him.

That said full speed and never a dull moment

Read Full Post »

Menorca

En av öarna i ögruppen Balearerna är Minorca, den ligger ca 12 timmar segling norr om Mallorca och dit begav vi oss. Vi var här 2011 oxå, men då bara i Mahon , blev förälskade i ön och bestämde oss för ett andra besök så här är vi nu.

Vi började med sydsidan. Hela ön är väldigt bergig och det finns massor av små vikar, eller fjordar kanske man kan kalla dem. De flesta är så små att man måste antingen ankra med för och Vi seglade vidar väster ut längs sydkusten. Hittade en lååååång sandstrand och med en udde i östra delen, där kröp vi in och ankrade upp för natten. Vi hade 3 franska båtar som sällskap. Samt några 1000 på hotellet på beachen.

Jonas dök ner och kollade ankaret. Inte för att det behövdes men jag tyckte att bottnen såg så stening ut så bara för säkerhetsskull. Jodå där var massvis av sten och de områden som jag trodde var sjögräs var stora klippblock täckta med sjögräs. Men vi hade lyckats lägga ankaret och kättingen i en smal gång av sand. Så, så länge båten inte vred sig skulle allt vara OK. Men det är klart att båten rör sig. Vinden ändrar ju riktning hela tiden, på morgonen konstaterade vi att kättingen låg rakt över det steniga området och riskerade att fastna mellan stenar. Vi lämnade ganska så snart.

Kusten är fascinerande med sandstensklippor som formats av väder och vind under 1000-tals år. Grottor och vikar som kittlar ens fantasi.

DSC_0008  DSC_0009DSC_0032

Och fantasi det har en del byggherrar

DSC_0020

Medan andra har is i magen….

DSC_0037

Så kom vi då fram till vårt nästa stopp, Cala Galdana. En av de större vikarna och därför även mycket populär. När vi kom så var det väl inte så värst många båtar, även om vi tyckte det. Men det skulle bli värre.

Vad sägs om att ligga med 5-10 m mellan båtarna?

DSC_0054

Båten i förgrunden är en Amel Sharki. Väldigt trevlig modell.

Vi låg och fightades om utrymmet med en liten Bavaria 31 fot. Besättningen hade gått i land och när vinden vred så höll vi på att krocka med den ett antal gånger. Vi tog in på vår kätting men det hjälpte dåligt. Jonas dök ner och kollade så att vi inte hade dragit upp vårt ankare när vi kortade av kättingen och passade på att kolla Bavarians ankare också. På 8 m djup låg han med 15-20 m kätting. Inte konstigt att vi hela tiden höll på att krocka med honom. Så vi bet i det sura äpplet och tog upp vårt ankare och flyttade längre ut, till mynningen av viken här ska vi väl få ligga i fred iallafall. Ha! trodde vi. Nä, nu öppnade vi upp för andra att ankra långt ut. Båtar som aldrig i livet skulle ligga så långt ut annars vågade sig nu ut till oss. Det dröjde inte länge innan vi hade det lika trångt igen. Suck. Men det trista var att under natten så vred vinden så vi låg med bredsidan mot dyningen. Blev inte mycket sova den natten. Jösses vad det gungade, så på förmiddagen när många hade lämnat viken, flyttade vi lite längre in så vi fick lä från dyningen iallafall.

Men man förundras över folks beteende. Om jag ligger på en trång ankarplats, så tar jag på mig badkläder när jag skall bada och duschar gör jag nere i båten. Men inte här. Fransoser har jag ju berättat om tidigare. Här får de sällskap av spanjorer och tyskar som springer omkring sprittsprångande nakna på båtarna och duschar helt ogenerat på akterdäck. Ja, ja, jag vet. Jag behöver inte titta. Men man kan ju inte sitta och titta ner i durken hela dagen.  Jag badar också gärna näck, men inte om jag har fullt med andra båtar omkring mig.

Vi träffade en trevlig italienskt par som seglar i en Amel 54, modellen efter vår. Now or Never, de är på väg till Karibien så det blev en sen kväll med massor av prat om vin, Italien, mat, Karibien och segling. Tack GP och Mara för en jättetrevlig kväll!

 

IN ENGLISH

One of the islands in the Balearic is Minorca, it is about 12 hours sailing north of Mallorca . We were here in 2011, but only in Mahon and fell in love with the island and decided a second visit so here we are.

We started with the south side. The whole island is very mountainous and there are lots of small bays or fjords maybe you could call them. Most are so small that one must either drop the bow and stern anchor or anchor in the bow and then lines ashore. When we arrived, we had  three possible coves to spend the first night in. But jeez what they were small, and what many boats that had squeesed them self in. So we sailed west along the south coast. Found a looooong beach with a cape in the eastern part, which we crept in under and anchored for the night. We had three French boats as company. As well as some 1000 in the hotel at the beach.
Jonas dived down to check the anchor. Not that it was needed but I thought it looked as it was a lot of stones on the bottom, so just for safety’s sake. Oh yes, there was lots of stones and the areas that I thought were seaweeds were large boulders covered with sea grass. But we had managed to lay anchor and chain in a narrow aisle of sand. So, as long as the boat doesn’t move, everything would be OK. But it is clear that the boat is moving. The wind changes direction all the time, so in the morning we found that the chain was right over the rocky area and the risk for it being caught between the stones was high. So we left quite so soon.

 

The coast is fascinating sandstone rocks shaped by wind and weather during the thousands of years. Caves and coves that tickles the imagination.
DSC_0008  DSC_0009  DSC_0032

And imagination, some builders has a lot of that
DSC_0020

While others have a cool head ….
DSC_0037

Then we arrive at our next stop, Cala Galdana. One of the major bays and therefore also very popular. When we arrived it was not that many boats, although we did thought so. But it would be worse.
How about having 5-10 m between the boats?
DSC_0054
The boat in the foreground is a Amel Sharki. Very nice model.

We fought for space with a small Bavaria 31 feet. The crew had gone ashore and when the wind turned we almost bumbed into each other a number of times. We took in part of our chain but it didn’t help much. Jonas dived down and checked that we not had pulled up our anchor when we shortened the chain and took the opportunity to check Bavarian anchor as well. It was 8 m deep and they had only put out 15-20 m of chain. No wonder we constantly kept on bumping into him. So we bit the bullet, took up our anchor and moved further out, to the mouth of the bay here we didn’t have so many others around us. Ha! we thought. Nah, now we opened up a new area of anchoring.  Boats that never in their life would be so far out otherwise joined us now. It was not long before we had equally crowded again. Sigh. But the sad was that during the night as the wind veered we were laying long sides to the swell. Did not get much sleep that night. Jeez what it rocked, so in the morning when many had left the bay, we moved a little further in so we had shelter from the swell anyway.

But I am so surprised at people’s behaviour. If I am on a narrow anchorage, I put on my bathing suit when I should swim and I would shower inside the boat. But not here. Frenchmen have I told you about earlier. Here they are joined by the Spaniards and Germans completely running around totally naked on the boats and showers undisturbed on the aft deck. Yes, yes, I know. I do not have to look. But you can not sit and look down at the floor all day. I also love to bathe nude, but not if I have lots of other boats around me.

 
We met a nice Italian couple who sails an Amel 54, the model after ours. Now or Never, they are on their to way to the Caribbean so it was a late night with lots of talk about wine, Italy, Food, Caribbean and sailing. Thank GP and Mara for a great evening!

Read Full Post »

Så var det då dags att lämna Gibraltar. Vi checkade ut från marinan och tuffade iväg till bunkringskajen för att fylla upp dieseltank och extra dunkar. Man får ju passa på när priset är 0,40 GBP/liter (5-6 kr). När vi så var klara och killen kom för att hämta dieselslangen så fick han syn på alla våra extra dunkar. Nja, det där är inte så bra, sa han. Priset för diesel i dunkar är 0,70 GBP/liter. Vi bara tittade dumt på honom. Vi hade fyllt dunkar tidigare utan att behöva betala extra. Men så berättade han att efter fiskekonflikten med Spanien för något år sedan så har Spanska tullen blivit väldigt nitisk med att sätta dit båtar som inte betalar skatt på diesel i dunkar. Det är så många som fyller upp och går de få hundra meterna till Spanien och säljer det dyrt. Killen var just, han såg ju vad förvånade och förundrade vi blev och förstod att vi inte skulle sälja något vidare. Så vi fick allt till samma låga pris. Puh.

IMG_3430

Vi startade med en härlig slör i några timmar. Underbar segling, varför kan det inte alltid vara så. Fast å andra sidan hade man kanske inte njutit av det på samma sätt då. Efter ett tag dog vinden ut och vred så vi hade den rakt i nosen. Motorn fick jobba ett tag. Dvs över natten.

2015-07-23 1

Soluppgång strax utanför Almerimar.

Vid 14-tiden gick Jonas ner i motorrummet för sin kontrollrunda och upptäcker då att färgen på transmissionsoljan inte längre är svart, utan mer O’boy färgad. Attans eländes elände. Packningarna kring propelleraxeln har börjat släppa in vatten i transmissionsoljan. OK, bara att gilla läget och kolla var närmsta hamn finns, som kan lyfta oss. Jo, 20 sjömil akter om oss fanns Almerimar. Så det var bara att vända.

“-Spanska gästflaggan! Var är den?” Ropade Jonas. Ååååå ja visst ja, den var så urblåst efter Kanarieöarna att vi slängde den. Snabbt fick jag rota fram mina flaggtyger och sy en ny. Två timmar isf 3 dygn att tillverka flaggan. Det gick nästan.

2015-07-23 2

Det var inga problem att få hamnplats, och att lyfta var heller inga problem. De frågade lite oroligt om det gick bra att vänta till imorgon bitti. Och det gjorde det. Så kl 0800 var vi plats för att få bli upplyfta.

Jonas hade förberett redan kvällen innan genom att ta fram alla verktyg, packningar och annat som behövdes. Oljan inhandlade vi hos den lokala skepps/fiskehandeln. Så praktiskt när man inte behöver ha någon special special utan att det räcker med vanlig motorolja.

IMG_3442 IMG_3445IMG_3438

Jonas plockar bort packningar   -  Den kontaminerade oljan   -  Det tar lite tid att vänja sig vid att klättra på stegen

IMG_3446

Passade på att putsa propellern.

Till lunch var vi tillbaka i vattnet igen.

Men jösses vad båten blivit smutsig. Markbeläggningen på upställningsplatsen var sand/grus som vattnades för att inte damma, och vad blir det då? Japp lera. Den fastnade överallt. Killarna som hjälpte till vid lyftet av båten, hade skor med grova sulor och de sprang fram och tillbaka över däck. Men nu är det rent och fint igen.

I morgon fortsätter vi den avbrutna trippen .

 

IN ENGLISH

Then it was time to leave Gibraltar. We checked out of the marina and chugged off to fill up the boat and extra jerry cans with diesel. Stupid not to when the price is £ 0.40 / liter. When we were done and the guy came to pick diesel hose he saw all of our extra jerry cans. – “Well, that’s not so good”, he said. “The price of diesel in jerry cans is £ 0.70 / liter.” We just looked at him. We had filled jerry cans before without having to pay extra. But then he told me that after the fishing dispute with Spain some years ago the Spanish customs have been very zealous to make controlls on yachts to check if they have payed tax on diesel in jerry cans. There are so many that fill up and sail the few hundred meters to Spain and sell it expensive. The guy was generous, he saw after all how surprised and amazed we were and understood that we would not sell anything further. Got it all for the same low price. Pooh.

IMG_3430

We started with a lovely breach for a few hours. Wonderful sailing, why can it not always be like that? But on the other hand, you might not have enjoyed it the same way then. After a while, the wind died out and changed so we had it straight in the nose. The engine had to work for a while. That will say, the whole night.

2015-07-23 1

Sunrise just outside Almerimar

At 14 o’clock Jonas went down to the engine room to make his check ups and then discovers that the colour of the transmission oil no longer was black, but more hot chocolate coloured. The lipseals around the propeller shaft has started to leak water into the transmission oil. OK, no idea to bother, it was just to check where is the nearest port that can lift us were. Well 20 nautical miles astern of us were Almerimar. So it was just to turn around.

“-The spanish flag! Where is it?” Jonas shouted. Oooo I hade totally forgot. It was so well used after the Canarie Islands that I through it away. It was just to find my flag-material and make a new one.

2015-07-23 2

There was no problem getting a mooring, and lift out was neither a problem. They asked a little worried if it was a OK to wait until tomorrow morning. And it was. As at 0800, we were in place to be lifted.

Jonas had the night before prepared by taking out all the tools, lipseals and other things that were needed. The oil were purchased at the local ship / fish chandler. So handy when you do not need any special difficult-to-find-oil. Just common engine oil is fine.

IMG_3442 IMG_3445IMG_3438

Jonas removes the old lipseals-  The water damaged oil   -  It takes some time to get used to klimb down the ladder

IMG_3446

God idea to clean the prop while it is off.

Around lunch we were back in the water again.

But jeez what the boat was dirty. The surfacing of the area was sand / gravel, watered for not dusting, and what is the result? Yep clay. It stuck everywhere. The guys who helped with the lifting of the boat, had shoes with thick soles and they ran back and forth across the deck. But now she is spick and span again.

Tomorrow we continue the interrupted trip.

Read Full Post »

Older Posts »