Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘#Sardinien’ Category

Då fortsätter vi vår resa österut. Vi struntade i Cagliari, vår provisoriska lagning funkar så bra. Efter två återhämtningsdagar i viken utanför Pula lyfter vi upp ankaret och sättet kurs mot Sicilien.


Vinden hade blåst färdigt då motorn fick jobba i drygt ett dygn innan vi var framme i Marsala di Vallo på Sicilien. Vi ankrade upp innanför pirarmarna men utanför hamnområdet, som huserar en marina och Siciliens största fiskehamn. Vi ligger kanske 300 m från stadens strandpromenad som blir vackert upplyst på kvällen. Vad som slår oss är att det är så tyst. Vi ser bilarna och folket som rör sig. Inte en massa diskodunk eller bilar som tutar inte heller något skrikande o tjoande. Någon timme senare så hör vi musik, men på en behaglig nivå som bara ger en skön bakgrund till den ljuvliga kvällen.

Efter frukost drar vi upp ankaret och fortsätter mot Empedocle. På vägen dit möter vi Guardia Finanzas i ett STORT fartyg. De ropar inte upp oss men visar klart o tydligt att de vill ha kontakt med oss. Vi stoppar motorn och inväntar dem medan de vänder båten. Först trodde vi att de villa knyta ihop oss med dem och vi blev lätt skräckslagna. Men nej, de skickade över en håv och ville se våra dokument. Det känns lite sisådär kul att lämna över passen, men det finns liksom inget alternativ. De säger att vi kan fortsätta mot bår destination och de följer efter oss under tiden de kollar oss och våra papper. 45 min senare är de klara, har bara en kontrollfråga, om vi har några pengar ombord. Njae bara lite fickpengar, svarade vi och de var nöjda. När vi sedan fick våra papper och en kopia av derad protokoll, står det att vi inte har över 10.000 € i kontanter ombord. Lite fundersamt undrar jag för mig själv om en vanlig cruiser har det.

Turen till Empedocle var VARM, så när vi ankrat  klart blev det ett bad. Ett kort sådant, för attans vad det var kallt. Nog bara någon grad över 20 eller möjligtvis svalare.

En lugn kväll på en stilla ankarplats. Gud vad vi njöt! Dagen efter gick vi till Licata. 

Read Full Post »

Onsdag: Ingen vind på hela dagen. Motorgång sedan vi lämnade Pula på Sardinien kl 8 i morse. Vi har 360 sjömil att avverka. Ganska så trist, men också lugnt då det inte är så mycket att passa och vattnet är nästan spegelblankt.
Strax innan vi kommer till Teulada bukten, dvs bukten väster om Pula där vi legat några dagar. Närmar sig en motorbåt i fullfart . Vi blir uppropade, på knagglig engelska, på VHFn. Där vi ombeds gira 90 gr mot syd (nästan sydost) och hålla den kursen i 7 sjömil. Inne i Teulada bukten finns det ett stort skjutfält och övningsområde. De ska träna idag. Tacksamma för varningen girar vi utan diskussion. Har inte stor lust att bli kanonmat.

En stund senare ser vi en stor Mega Yacht en bit bort, plötsligt hör vi på VHFen ”Det var en stor och grann svensk flagga” på svenska! Det var Kalle på M/V Yalla som ropade. En trevlig pratstund fick vi.

Vi har haft ganska så många fartyg som korsat vår väg eller bara passerat oss. Tydligen har vi lyckats lägga rutten där de stora fartygen går.

Kl 0530 stänger vi av motorn. Vi seglar!!
Strax före 06 torsdag morgon blev det lite trångt runt omkring oss.

Den första bilden är från radarskärmen och den andra är så som vi ser AIS signalerna på sjökortet. Den närmsta båten kommer att passera oss på 1,6 sjömils avstånd.

Vi fick segla i knappt en timme innan vinden dog ut igen och ersattes med en förvånansvär grov sjö. Vi funderade på att hissa genackern innan jag gick o lade mig, men beslöt för att vänta. Synd kan man säga i efterhand. Det blev inte mycket sova, det rullade för mycket. Efter frukost åkte seglet upp och båten slutade att rulla! Eller det minskade betydligt iallafall.

Lunch blev äggsallad med kaviar och stekpannebröd. Middag skulle ha blivit en chili men påsen med köttfärs som jag tog upp ur frysen visade sig vara Salsicci. Gott det med och de sista potatisarna blev mos som serverades till.

Ganska fantastiskt egentligen, senaste gången vi fyllde på i kyl/frys var den 14 april! Frukt o grönt är slut, sista färsk mjölken försvinner i morgon bitti. Finns även UHT mjölk ombord. Fortfarande några middagar kvar i frysen. Så hade det inte varit för att få tag på spanskt SIM kort så hade vi inte behövt gå till en marina.

Dag två när man är ute så här är en ganska skön dag. Vi sover dåligt båda två första natten på en lång passage. Varför dagen efter går i små skumrandets och tupplurarnas tecken. Inget vettigt blir gjort.

I skymningen idag, torsdag, fick vi delfin besök. Alltid så härligt när de hoppar runt båten. Och alltid svåra att fånga på kort.

Vågorna har lugnat ner sig, genackern är ersatt med genua och vi är förberedda för nattvakterna.

Fredag morgon Jonas väcker mig vid 0830 och frukosten färdig. Bär upp den i sittbrunnen även om det är mulet så är det mysigt att äta frukost ute.

Vid lunch siktar vi Ibiza i horisonten och vid 20 tiden glider vi in i marinan. Vi lägger oss vid bunkringskajen då kontoret har stängt. Tänker att vi blir väl anvisade plats i morgonbitti. Middag på restaurang It. Oh vilken mat! Alltid trevligt när man inser att maten man blir serverad är något man inte klarar av att laga själv. 

Att få somna bred vid maken i en säng som inte rör sig är också trevligt

Read Full Post »

Några sista bilder från Sardinien innan vi tappar internet.

Hörs igen om några dagar!

Read Full Post »

I går kväll såg vi att ett av stödbenen på vardera solpanelen som hänger på mantåget hade mist kontakten med relingen. Antagligen vinden som lyft panelerna något. Jag gick upp på däck för att fixa. Inga större problem med första panelen, men på andra panelen så var benet väldigt löst. Normalt så är det motstånd när man försöker ändra vinkel på benet. Jaja, det är väl muttern som behöver dras åt. Så jag började skruva och rätt som det är så säger det plask plask PLUMS!  Neeeejjjjj. Jag skruvade loss bulten istället för att dra åt den. Mutter och bult plaskade i vattnet och naturligtvis plumsade även benet i. Nej, jag ska inte upprepa alla fula ord. Jonas rusade upp på däck och trodde nog att hela panelen åkt i vattnet. Men så illa var det inte. Jonas tittade lite bekymrat på mig och sa, “du det är bara 16 gr i vattnet och vi har ett ganska stort område att söka av efter benet.” Snabbt som en vessla förflyttade jag mig ner till navigationsbordet och skrev ner GPS koordinaterna. Så minskade vi let-området betydligt.

idag på förmiddagen var det så dags. Jollen lastades med ankare o boj och Freediver utrustningen. Jonas krängde på sig våtdräkten, cyklop och fenor, gick sakta ner i vattnet och jag hoppad ner i jollen utrustad med en GPS för att hitta positonen.
Man kan väl säga som så att, det finns andra saker jag är bättre på. Jonas hittade benet innan jag ens fått koll på positionen. Han fuskade och simmade längs ankarkättingen och fick syn på benet. Jag var inte ens i närheten. Men jag förflyttade mig relativt snabbt. Petade ankaret och bojen så att området var utmärkt. Jag kör tillbaka till båten för att hämta batteriet till Freedivern så att Jonas slapp fridyka till 8-9 m djup när det var så kallt i vattnet. Jag hann inte mer än upp på båten så ropar Jonas och viftar med det saknade benet. Enormt att vi lyckades hitta det.

Men han har viss vana. I Oktober 2010 tappade vi ett benpar till ett arbetsbord i vattnet. Bordet var helt nytt och Jonas höll på att montera det. Här har du den historien.

 

IMG_5509  IMG_5508

 

IN ENGLISH

Last night we saw that one of the support legs on each solar panel hanging on the lifelines had lost contact with the rail. Probably the wind lifting the panels slightly. I went up on deck to fix. No major problems with the first panel, but on the second panel the leg was very loose. Normally, it is A resistance when you try to change the angle of the leg. Well, it is just the bolt and nut that need to be tightened. So I started turn the bolt and all of a sudden there were a splash splash PLOP! Noooooo!!!!. I unscrewed the bolt instead of tightening it. Nut and bolt splashed in the water and of course also the leg plopped into the water.

No, I will not repeat all the bad words that came out of my mouth.. Jonas rushed up on deck and thought that the whole panel gone in the water. But no, it wasn’t that bad. Jonas looked a little worried at me and said, "it’s only 16 C in the water and we have a fairly large area to search for the leg." Quick as a weasel I moved myself down to the chart table and wrote down the GPS coordinates. With them we reduced search-area significantly.
This morning it was time to be Lef Retrievers. The dinghy was loaded with anchor, a buoy and and the Freediver equipment. Jonas squeezed him self into a wetsuit, mask and fins, steped slowly into the water and I went into the dinghy equipped with a GPS to find the position.
You could say that there are other things I am better at. Jonas found the leg before I even got close to the position. He cheated and swam along the anchor chain and saw the leg. I was not even close. But I was moving fairly quickly. Poked anchor and buoy so the area was marked. I run back to the boat to get the battery to the Freediver so that Jonas didn’t have to free dive to 8-9 m deep when it was so cold in the water. I hade just entered the boat when Jonas was shouting and waving. Hi had found and retrieved the leg! Amazing, I can still not really get it.
But he has some practice in searching for legs. In October 2010, we lost a pair of legs to a working table in the water in Portimao. The table was completely new and Jonas were dismantling it. Here you have the story. That post is in Swedish, but you can always try to translate with Google Translate.

Read Full Post »

I går gjorde vi en raid i frysen och hittade ett paket med Gravad Lax. Som jag gravade strax innan påsk. Det blev matfrossa.

Gravad Lax med dillstuvad potatis och hovmästarsås till detta. Åh vad vi njöt. Vi brukar konversera med varandra under middagen men inte igår. Vi var fullt koncentrerade på att äta och njuta.

Att grava lax är enkelt även när man är utomlands och har svårt att hitta dill. Torkad dill går precis lika bra.
I Licata trodde vi att vi hittade dill. Men ett litet nackhår fick mig att provsmaka. Det var Fänkål. Fast det hade kanske blivit gott det med. Men när man så sällan får tag på lax att grava så vågar man inte chansa.

Även den dillstuvade potatisen blir helt OK på torkad dill.

Hovmästarsåsen där fuskar jag och använder IKEAS gravlax sås. Senapen som man får tag på utomlands är mycket mer åt dijon-senaps hållet. Dvs väldigt stark vinägersmak och det gör sig inte riktigt i hovmästar såsen.
Visserligen är IKEAS senap av det lite sötare, svenska typen. Men varför slösa god korvsenap när deras gravlaxsås är så himla god.

Bild? Nej det hann vi inte med. Så jag lånar en bild från allas.se

 

Bildresultat för gravad lax

 

IN ENGLISH

Yesterday we did a raid in the freezer and found a package with Marinated Salmon (Gravlax). That I pickled just before Easter.

Marinated Salmon with dill stewed potatoes and mustard sauce . Oh what we were enjoying our meal.

We usually talk with each other during the dinner but not yesterday. We were fully concentrated on eating and enjoying.
The gravlax is easy to make even when you are overseas and have difficulty finding dill. Dried dill is just as good.
In Licata we thought we found some dill. But a small hackles got me to taste it. It was Fennel. Maybe it had worked out to be a nice taste. But when one so seldom get salmon to marinate I don’t  take a chance.
Even dill stewed potatoes is quite OK on dried dill.
The Mustard and Dill sauce, there I cheated and used IKEA’s gravlax sauce. The mustard that you get abroad is much more to dijon-mustard side. That is a very strong vinegar taste and it does not really do into the Mustard and Dill sauce.
Admittedly, IKEA’s mustard is the sweeter, Swedish type. But why waste good sausage mustard when their Mustard and Dill sauce is so amazingly good.
Picture? No, we did not have time for that. So I borrough one from a swedish magazin instead, alllas.se.

Read Full Post »

För att slippa ha ett SIM kort i varje datorenhet på båten så har vi installerat en 4G-router som omvandlar till WiFi. Mycket praktiskt. Men vad som inte är så praktiskt är hur man byter SIM-kort. Man får koppla loss alla antennsladdar och elsladd, skruva bort bakstycket och sedan byta SIM-kort. Kortet måste dessutom vara av den stora varianten och hållaren är så trång att en adapter inte får plats. Suck.

Vi har tre SIM-kort som vi alternerar mellan, för art vara säkra på att alltid ha tillgång Gb så att vi kommer ut på nätet. Det hade varit väldigt praktiskt om man kunnat stoppa in aktuellt SIM-kort i iPhonen och kunnat ladda upp det. Men iPhone har minsta, nano, storleken på kortet. 

Bara liiiite frustrerande och ett evigt skruvande och kopplande och trixande.

Jag voterar för enhetliga standarder på SIM-kort och laddare!!!  

Read Full Post »

Idag vaknade vi sent. 9. Var mycket länge sedan vi sov så länge. Kan kanske beropå några nätter utan eller med lite och dålig sömn. Sitter och njuter av frukosten i sittbrunnen när Guardia Finanz dyker upp igen. Nähä inte nu igen. Men de åker över till grannbåten och vi tror att vi slipper. Men inte då. De kommer inte ombord men får alla våra papper o dokument. Allt är i son ordning och vi får handlingarna i retur. Att bli kollade så här ofta är ovanligt. Sedan 2010 tror jag att vi råkat ut för fem kontroller. Varav två som de sökt igenom båten och en gång tagit prov på vår diesel. Det är lite som att bli stoppad av polisen för div kontroller.

Dagen har varit ganska lugn och händelselös. Lite småfix. Bl a har jag lagat skyddet till grillen och till livflotten. UV-strålarna går riktigt hårt åt textilierna. Just nu har vi UV 8. I Sverige en solig högsommardag kan komma upp i ca 6. Till sommaren här i Medelhavet hamnar vi nog på 11-12. Det är lätt att förstå varför vissa grejer bara pulveriseras efter ett tag.Vi har haft lite omväxlande väder. Sol, vindstilla, lite moln och lite vind.

Nu i kväll blev det open air bio. Dvs film i sittbrunnen.

Och nu lyser fullmånen så vackert på det stilla vattnet.


  
IN ENGLISH

Today we woke up late. 9. It was very long time since we slept so late. Can perhaps depend on a few nights with no or little and poor sleep.

We were enjoying our breakfast in the cockpit when the Guardia Finanz showed up. Oh no, not again. But they went over to the neighboring boat and we thought we would be reliesed from the controll. But no way. They didn’t wanr to get on board, just all of our paper o documents. Everything is in order and we get the documents back. To be checked this often is unusual. Since 2010, I think we suffered five controls. Two of which they searched the boat and once they checked our our diesel. It’s a bit like being stopped by police .

The day has been fairly quiet and uneventful. Nothing particular to do. Among other things, I have mended the covers for both  the grill and the liferaft. UV rays can be really hard for textiles. Right now we have UV 8. In Sweden a sunny summer day it can get up to about 6. For the summer here in the Mediterranean, we end up probably at 11-12. It is easy to understand why some stuff just pulverized after a while.

We have had some varied weather. Sun, wind, some clouds and some wind.

This evening was the open air cinema. Film in the cockpit.

And now the full moon shines so beautifully in the still water.

 

Read Full Post »

Var viken vi låg i några dagar när det blåste så mycket.

Tyvärr så gjorde vädret att vi inte kom i land som vi hade tänkt. Det såg ganska så mysigt ut, och antagligen finns där en resort eller hotell. För det var förvånansvärt många nere på stranden och solbadade. Några badade på riktigt också.

Vattnet i viken var underbart turkost, och kristallklart. Vi låg på 6 m djup och kunde tydligt se bottnen med stenar och sjögräs och fiskar. Även ankaret när vi lade det. När så kättingen var utkörd så låg vi ca 40 m från ankaret, då såg vi det inte.

Byn Teulada, som är närmsta tätort, ligger uppe i bergen. Här nere vid vattnet har de sina fiskebåtar och hotell för “di där tokiga turisterna”. Det är så det är här på Sardinen. Byarna ligger långt från vattnet. Då, i tidernas begynnelse när man anlade byarna så var det ur säkerhetssynpunkt att lägga dem uppe i bergen. Alla anfallare kom från havet och låg då byn med kvinnor o barn en bit från havet så var de lättare att skydda o försvara.
Idag är det bara stökigt, iallafall för oss som kommer i fredliga avsikter från havet. Vi vill ju bara handla lite, fylla på förråden. Buss kan man säkert åka, men när går den? och hur kommer man tillbaka. Vilket är nog så viktigt.

Vi är inte så väldigt långt från Cagliari, huvudstaden här på Sardinen. Vattenvägen är det mycket närmare än om man skall åka bil. En stor bukt man får köra runt, medan vi bara sneddar tvärsöver.

Här lär finnas gott om vandringsleder och hotell, så en lite aktiv semester i ett lite öde område med både strand, berg och skog kan kanske vara något.

 

DSC_0156 DSC_0153 DSC_0155

 

IN ENGLISH

 

Porto Malfatano was the bay we were in a few days when we had that gale for 24 hours..

Unfortunately, due to the weather we were not able to go ashore as we had thought. It looked quite nice, and probably there is a resort or hotel. Because it was surprisingly many people down at the beach having a sunbath. Some even swam in the 18 C water.

The water in the bay was wonderful turquoise and crystal clear. We were at 6 m (18 feet) deep and could clearly see the bottom with rocks and seaweed and fish.

The village of Teulada is in the mountains down here by the water, they have their fishing boats and hotels. That is how it is here in Sardinia. The villages are located far away from the water. Since the dawn of time when the villages was founded they placed them far from the water, for safety reasons. All attackers came from the sea and if the village with women o children far from the sea it was easier protect o defend. Today it’s just troublesome, at least for us coming with peaceful intentions from the sea. We just want to do some shopping, stock up on supplies. there is probably a bus, but when it goes? and will we be able to come back?  Which is just as important.

We are not so very far from Cagliari, the capital here in Sardinia. The waterway is much closer than if you go by car. A large bay you have to drive around while we just slants across.

It is said to be plenty of trails and hotels, so a little active holiday in a pretty deserted area with both beaches, mountains and forest might be something to explore.

Read Full Post »

Några timmar efter att vi lagt ankare i viken på södra Sardinien igår kväll, började det blåsa lite ordentligt. Precis som prognoserna sagt. Vi lagade middag och sedan blev det kojen redan vid 21-tiden. 

Segelbåten som vi delade ankarvik med tittade lite oroligt på oss när vi kom in. I Italien är det vanligt att man lägger sig på fenderavstånd från varandra. Men det gillar inte vi så vi lade oss så långt ifrån honom som möjligt. Båtgrannen gick nöjt ner under däck igen.

Tyvärr så gick vågorna nästan rakt in i viken vilket gjorde att det gungade ganska ordentligt. Men vi sov så gott så. Litade på vårt ankare. När vi vaknade vid 7-8 tiden hade den andra båten lämnat hade kanske gungat för mycket för honom. Prognosen sa fortsatt hårda vindar och ökande från ost, så vi beslöt oss för att hitta åtminstonde våglä. Det fick vi i viken bredvid. Behövde bara förflytta oss ca 5 min. Och som det har blåst idag. Mellan 15 och 18 m/s hela dagen och det skall fortsätta i princip hela natten.

Middag idag blev en favorit i repris, stekt lax med ris och vitvinssås.

IN ENGLISH

A few hours after we droped anchor in the bay in southern Sardinia last night, the wind increased a bit. Just as the forecast said. We cooked dinner and then went to bed already at 21 o’clock.

The sailboat that we shared bay with looked a little anxiously at us when we came in. In Italy it is usual to anchor just a fender away from each other. But that is not whst we like so we anchorde as far from him as possible. Our neighbourgh  was confined and went below deck again.

Unfortunately, the waves went almost straight into the bay which made the bost rock pretty much. But we slept so well. Trusting our anchor. When we woke up at 7-8 in the morning the other boat had left it might have been rocking too much for him. The forecast said continued strong winds and rising from the east, so we decided to find at least lee from the waves. We got that in the bay next door. Just needed to move us about 5 minutes away. And God it has bern windy today. Between 25-35 knots throughout the day and it will continue in almost all night.

Dinner today was a favorite; fried salmon with rice and white wine sauce.

Read Full Post »

För drygt sju månader sedan kom vi till Sicilien. Så mycket vi har sett och upplevt under dessa månader är helt fantastiskt. Så många nya goda vänner. Det känns faktiskt lite trist. Särskilt som vi inte vet när vi kommer tillbaka. För tillbaka kommer vi. Det är fortfarande massor av ställen vi inte besökt, Keramikstaden , Chokladstaden, Barockstaden, Palermo, Erice.

När vi lämnade Trapani på morgonen var staden dold i dis och dimma. Bara berget där staden Erici ligger på toppen syntes.

Vi hade dåligt med vind så motorn fick jobba. När väl vinden kom så var den fortfarande för svag för oss att segla i och i fel vinkel för stora genackern, så det blev motorsegling för att dra nytta av den lilla vind vi hade. En lugn och händelselös dag avslöstes med en tillika händelselös natt.

Första gången vi seglade till Sardinen, sommaren 2011. Gick vi från Menorca till Sardinien och hade Alghero på norra delen av Sardiniens västkust som destination. Vi kontrollerade som vanligt vädret nog, men en rackarns Mistral lyckades slinka emellan alla kontroller och väderprognoser. Den som vi råkade utför var en snäll. Men den ställde trots det till med problem för oss. Segla från Mahon till Alghero innebär att vi seglar mot nordost. Kommer då en stark vind från nord så får man slåss mot vind och vågor för att komma dit man vill. Så angelägna var vi inte utan ändra mål  till Oristano ungefär mitt på västkusten. Nix gick inte det heller Det hela slutade med att vi höll på att missa hela ön! När vi kom in längs södra sidan fick vi lä och kunde gå norrut och tillslut hamnade vi i Cagliare.

Denna segling blev det också lite besvärligt att ta oss till Sardinen. Nu kom vi söderifrån och skulle till den västra delen av sydkusten. Så vid 7-tiden i morse var vi påväg mot ostkusten av ön. Prognoserna vi laddat ner från ett antal olika väderleverantörer var enhälliga i att vindarna skulle vara svaga och komma från alla håll UTOM väst. Vilket vi tyckte var var bra. Som sagt det stämde till kl 07 i morse. då vred vinden till nästan rakt västlig och ökade i styrka till ca 10-12 m/s inte så mycket iofs men från fel håll och med ganska så grov sjö så blev det lite jobbigt ombord. Att vi inte fått tillbaka sjöbenen hjälpte till att spä eländet.

Vågorna kom från alla håll och när det är svaga vindar så måste vi stötta med motorn för att komma fram i motsjö, motvind och motström. Trots det så gjorde vi stundom bara 1 knop över grund och båten rullade och gungade ganska rejält. Efter ett tag så såg vi att vågmönstret ändrade sig och vi var snabba att ändra kurs för att inte få dem rakt i nosen. Men det innebar att vi gick mot den östra sidan av ön. Vi skulle åt andra hållet. Vi fick kryssa en stund och när vi närmade oss land så lade sig vågorna mer och mer. Get gick till och med att laga mat! Vid 16-tiden vred vinden nästan 180 grader och vi har den nu akterifrån istället. Vilket ger oss en mycket behagligare gång. Så våra beräknade 26-28 timmar för denna trippen har vi slagit med råge. Efter 35 timmar var vi framme och ankaret lagt.

Vad gör vi då på en sådan här passage? Ja de första ca 12 timmarna så njöt vi bara. Lyssnade på musik eller e-bok, jag virkade och Jonas fixade lite småprylar eller bara satt och slappade. laga mat tar lite längre tid än normalt då man måste ta fram lite i taget annars ligger allt i en rörig kletig hög på durken.

 

 IMG_5450  
Jonas ställer in navigationsskärmen till Night mode, med sjökort+ AIS på en halvan och Radarn på den andra delen.
Jonas sets the navigation screen to night mode, with chart + AIS on one half and radar on the second part.

IMG_5453 
Min virkkorg
My handicraft basket, right now crochet

IMG_5452
Kikare och satellittelefon är framme

Binoculars and satellite phone arrives

IMG_5455
Och en vacker solnedgång.
And a beautiful sunset.

IMG_5463
LAND I SIKTE!!    Land in sight !!

 

IN ENGLISH

For more than seven months ago, we came to Sicily. so much we have seen and experienced during these months are absolutely amazing. So many new friends. It actually feels a little sad. Especially since we do not know when we’ll come back. Return we will. There are still lots of places left to visit, The Pottery town, The Chocolate city, The Baroque city, Palermo, Erice.

When we left Trapani in the morning, the city was hidden in mist and fog. Only the rock where the city Erici is located on the top was visible.

We had bad luck with the wind so the engine had to work. Once the wind came, it was still too weak for us to sail and at the wrong angle for large lost sail, so it became motor sailing to take advantage of the little wind we had. A quiet and uneventful day was followd by an equally uneventful night.

The first time we sailed to Sardinia, the summer of 2011. We went from Menorca to Sardinia and had Alghero in the north of Sardinia’s west coast as a destination. We checked the weather as usual enough, but a darn Mistral managed to slip between all controls and weather forecasts. The one we happened to perform was a kind. But it raised despite the problems for us. Sail from Mahon to Alghero means we sail towards the northeast. Will then a strong wind from the north, you get to fight against the wind and waves to get where you want. So eager were we not, without changing the goal to Oristano about the middle of the west coast. Nix was not there either, it ended up that we were about to miss the entire island! When we came in along the south side we got shelter and could go north and eventually ended up in Cagliare.

This sailing it became a little awkward to get to Sardinia as well. This time we came from the south and going to the western part of the south coast. At 7 o’clock in the morning we were on our way to the east coast of the island instead. The forecasts we downloaded from a number of different weather providers were unanimous in that the winds would be weak and come from all sides except the west. Which we thought was good. As I said it sued to at 07 this morning. when the wind veered to almost due west and increased in strength to about 10-12 m / s are not so much but from the wrong direction and with quite rough sea it was a little dicey on board. That we not gotten back sea legs helped to dilute the misery.

The waves came from every direction, and when it’s light winds, we have to support with the engine to manage the head seas, headwind and current. Even so, we did sometimes only 1 knot over ground and the boat rolled and rocked quite a bit. After a while we saw the wave pattern changed and we were quick to change course to avoid getting them right in the nose. But it meant that we went to the eastern side of the island. We would in the other direction. We were cruising for a while and when we approached the country so lay the waves more and more. Get even went to cook! At 16 o’clock the wind turned almost 180 degrees and we have it now from the stern instead. Which gives us a much more pleasant time. So our estimated 26-28 hours for this trip, we have beaten by a wide margin. After 35 hours, we arrived and the anchor added.

What do we do in such a passage? Yes, the first about 12 hours so we just enjoyed. Listening to music or e-book, I crocheted and Jonas tweaked some small items or just sat and were hanging. Cook takes a little longer than normal when you have to develop little by little else is all in a sticky messy pile on the floor.

Read Full Post »