Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Antigua’ Category

Vi har ankrat ganska strategiskt har det visat sig. Vi har full koll på alla båtar som lämnar marinan och viken. Om vi sitter i sittbrunnen vill säga. Tvärs igenom hela bukten går en farled in till marinan. Först tyckte vi att det var lite larvigt man såg ju marinan klart och tydligt och inga korallrev eller annat tjafs ivägen. Men nu förstår vi bättre. Dom är inte små båtarna som går till och från marinan. Just nu är det mest från av någon anledning.

Här kommer en liten kavalkad över båtarna som vi sett den senaste veckan.

DSC_0010.jpg
Ahimsa, 66 m lång. Är nog den största segelbåt vi någonsin sett.

DSC_0015_thumb.jpg
En lite äldre modell av yacht. Men vacker.

DSC_0019
Namnet är lite kul. L & S blir Elandess

DSC_0020

Så lämnade en väldigt stor segelyacht, Athena. Jag var lite slö med kameran men fick med några normal båtar också

 

DSC_0014 komprimerad

Och när vi inte idkar boat spotting så lagar Jonas grillen.  Brännaren var på väg att lämna in fullständigt och skeppshandlaren hade ingen ny hemma. Så då får goda råd bli dyra. En rulle med ståltrådoch brännaren blev nästan som ny igen och vi fick goda grillade revben till middag.

 

Annonser

Read Full Post »

“Wow, har ni gått hela vägen till Shirley Heights! Då förstår jag varför ni ser så trötta ut. Men, vilken väg gick ni? Jasså Jones stig. Aha. Gick ni förbi gravplatserna? Nähä, men det var nog tur det. Vi den tiden som ni skulle ha kommit dit brukar det spöka där.”

Servitrisen på pizzerian där vi vilade våra trötta ben och intog vår middag var verkligen imponerad över vår promenad och vi kände oss ännu mer nöjda med oss själva. När hon dessutom pratade om spöken, barnspöken, blev vi glada att vi valde bort den delen av hiken.

Vi, dvs jag, Jonas, Rickard, Kay och vovven Murray har pratat i några dagar om att gå upp till Shirley Heights så snart Jonas känner sig bättre, och i går bestämde sig Jonas för att han var bättre. Vilket även var sant. Han rör sig som en prima ballerina. Vi hade tänkt att börja vår hike strax efter lunch, men vädret ville annorlunda. Regnbyarna låg som på ett pärlband in från Atlanten och över Antigua så vi kom inte iväg förrän strax före 1630.

Vi förtöjde dinghen vid Roxys Bar och Café på Galaeon Beach, precis bredvid det stora ankaret som är ett av många här i Freeman Bay/English Harbour. Reliker från de gamla segelfartygen. Men väldigt vackra.

IMG_2269

Så kom vi då till första stigvalet,

IMG_2271

Vi tittade på stigen bredvid skylten. Den gick i princip rakt uppåt, och då sträckan bara var knappt 1 km så insåg vi att den gick raka vägen till Shirley Heights dvs bara brant uppåt hela vägen. Nej det kände vi inte för, så vi fortsatte på vägen. Så dök nästa skylt upp

IMG_2272

Jones stig. Den lät ju mycket trevligare och så lite olika sevärdheter på vägen. Stigen bredvid skylten var bred och slät och gick inte speciellt brant uppåt. Den tar vi!

Första delen var av stigen gick i en gammal flodfåra. I början väldigt slät och fin och lätt promenerad, men allteftersom blev det mer och fler stenar och klippblock att klättra över. Lilla Murray såg förtvivlad ut några gånger när han inte förstod hur han skulle komma fram. Så lyfte någon upp honom och han travade glatt vidare.

IMG_2273 IMG_2277

Vi skojade om att det tydligen fanns kannibaler här när vi hittade ett gäng väl avgnagda ben

IMG_2275

men vi hittade rester av käkbenet en bit ifrån och insåg att det nog var en get som fått sätta livet till.

Så småningom kom vi fram till en hög mur bredvid flodforan och floden var borta, kvar var en prydligt stenlagd gång. Aha, cisternen. Men det var nog bara en del av den.

IMG_2278

När stigen strax efteråt delade sig hade någon hade satt upp en vägvisare. Ena pilen visade uppåt och inåt skogen, Woodland, och den andra pekade neråt Gravesite. Då vi inte hade någon karta över området så visste vi inte om Gravesiten var en återvändsgränd eller inte och eftersom vi hade lite tidspress, solnedgång och mörker, vågade vi inte chansa på att gå den vägen. Det blev alltså Woodland. Stigen snirklade och kringelkrokade sig fram mellan träden, ibland var stigen stenkantad och ibland fick vi gå efter markeringar på träden för att hitta rätt. Bara på ett fåtal ställen blev stigen brant och man insåg att man gick uppåt. En ganska trevlig promenad med andra ord. Dock väldigt väldigt varm eftersom det var vindstilla mellan träden.

IMG_2279

Så öppnades en glänta med en liten utkiksplats upp. Jösses vad högt upp vi kommit.

IMG_2281

Det växta ganska mycket, vag jag tror är, Agave inne bland träden och i en glänta hittade vi denna enormt stora

IMG_2282

Richard berättade att de växte under många många år. Så skjuter ett blomskott upp i mitten och när den blommat färdigt dör hela plantan.

IMG_2296 IMG_2297

Väl framme, innan solen hade gått ner, belönades vi med en underbar vy över English Harbour i mitten med Falmouth Bay i bakgrunden och Freeman Bay i förgrunden. Hela området ingår i Nelson Dockyard Nature Reserv.

IMG_2290

Vi hade tänkt belöna oss själva med en taxiresa ner till stranden där jollen ligger och väntar på oss. Men där fanns inte en enda bil att uppbringa. Så vi fick ta apostlahästarna tillbaka också. Denna gången tog vi bilvägen, enklare att gå om det skulle hinna bli mörkt.

Kvällen avslutades på en pizzeria med trä eldad pizzaugn. Gissa om det var gott med en (eller två) kalla öl och en flaska med vatten till pizzan som var helt OK.

Så satt jag då i sittbrunnen när vi kom hem och skrev ihop ett inlägg till bloggen. Jag använde mig av iPhonen och en app som publicerar direkt till min blogg. Tanken var att jag enklare skulle kunna lägga upp bilderna. Men si det ville sig inte riktigt. Internetuppkopplingen var för trött för bilderna och när jag tagit bort dem igen, skrivit om inlägget och trycker på publicera, så försvinner hela inlägget. Grrrrr

Ja just det, barnspökena. Jag har försökt få fram belägg för vad servitrisen sa, men inte hittat något om det på nätet. Inte hittat något alls om begravningsplatsen. Men enligt servitrisen så var det en mässlingsepidemi som skördade många offer. De barnen begravdes på gravplatsen och några av barnen lär gå igen. Men det hela kittlar min nyfikenhet och kanske att vi går dit innan vi lämnar området.

Read Full Post »

Sitter i sittbrunnen, maken diskar efter middagen, dieselgenerator puttrar och vindgeneratorn är irriterad över att inte få jobba. Mörkret har sänkt sig över bukten och skogen av höga, över 30 m, master lyser framför oss. Lyser? Japp, de STORA segelbåtarna ligger inne i marinan och har all sin mastbelysning tänd, inklusive de röda topp lanternorna.
Vi har ingen musik från stranden idag, det är ju vardag. Saknar den, trots att de spelade ganska högt. Vi ligger säkert 350 m från stranden och volymen var helt OK för oss. På baren måste det ha varit olidligt högt.

Jonas är mycket bättre i sin rygg. Han rör sig nästan obehindrat så idag lagade han brännaren till grillen och vi fick grillade revben med zucchinibakelser till middag. Inte alls dumt. Vi försöker hålla oss till LCHF dieten, men det är inte så lätt här. Tillåtna grönsaker är importerade hit och kostar därefter, om vi nu hittar dem överhuvudtaget.

I förmiddags kom det in en 66 m lång slopriggad segelbåt. Vi har inte sett någon så stor tidigare. Den var mycket imponerande. S/Y Ahimsa heter den, googla så hittar ni bilder, min internetkoppling tillåter fortfarande inte att jag lägger upp bilder. Otroligt tråkigt. I juni/juli 2011 var vi på Sardinien och i Cala Volpe ett annat ställe där de stora häftiga mega och giga yachterna samlas. Det var ingenting mot de båtar som vi ser här. I morgan ska jag försöka komma in till marinan och ta lite foton och försöka lägga upp dem så att även ni får se dessa vackra båtar.

Nu kom maken upp med var sin cognacskupa med en skvätt ruhm i. Så nu ska jag sluta skriva och njuta av denna ädla dryck.

Read Full Post »

Sjukstugebåt igen…

Jaha, då var det dags igen. Lady Annila har förvandlats till sjukstuga.

Den här gången är det Jonas som har råkat lite illa ut.

När vi låg för ankare i Malendure-Pigeon Island så blåste det väldigt mycket och vi hade av den anledningen ca 85 m kätting ute. (Vilket är mycket, vi har totalt 100 m.) I kättingboxen har vi två fack och meningen är att kättingen skall landa på mellanväggen och automatiskt fördela sig i de två facken. När kättingen gör som det är tänkt har vi inga problem alls med att lägga ut kätting. Men när allt hamnar i samma fack och i en stor hög som sedan välter när vi har sjögång, då blir det problem. Den kättingen som skall ut först har hamnst  underst med tvätstopp som följd.

När vi skulle ankra i English harbour häromdagen så hade kättinghögen vält. Jonas fick då krypa ner till kättingboxen vars öppning är så stor att en axel och en arm får plats. Jag skulle cirkla runt med båten tills Jonas fått ordning på det hela. Jag tyckte det var lite trångt i viken så jag gick ut strax utanför inloppet och fick kraftig dyning som jag inte räknat med. Det gjorde att Jonas dunsade i ordentligt i öppningen till kättingboxen och fick en spricka i ett eller två revben och antagligen en muskelsträckning också. Stackarn kan knappt röra sig och har förfärligt ont.

Men vi har ett välfyllt skeppsapotek med ordentliga smärtstillande tabletter som gör nätterna uthärdliga. På dagen smörjer vi det onda stället med Tiger Balsam, vilket funkar bra som smärtstillande. Så nu får vi ligga stilla här ett tag till Jonas kan röra på sig igen. Men det finns sämre ställen att ligga stilla på. Här händer något hela tiden, och massor av vackra båtar att beundra. En del andra svenska båtar att umgås med förutom Argosea och Atalanta.



Read Full Post »

Hike till Pigeon Beach

English Harbour är ett gammal engelsk varv, ett hurricane hole och en värdelös ankringsplats.

I går kväll lyckades vi efter ett antal försök att få ordentligt fäste med ankaret. Men i morse när en katamaran lämnade så tänkte vi få en lite bättre plats, vi låg lite för långt ut i farleden för att vi skulle vara nöjda. Sgat och gjort, upp med ankaret och bort till den lediga platsen. Efter 3 försök när ankaret bara studsade på bottnen gick vi tillbaka till vår gamla plats. Men inte ens där fick vi grepp med ankaret. Mycket irriterande. Vi löste problemet genom att gå över till grannviken istället, Falmouth. En mycket större vik men även med många grundflak och rev så man får tänka sig för. Här fick vi bra fäste med en gång.

Vi hade stämt träff med Richard o Kay på Atalanta i English Harbour så dinghen in till land och sedan en snabb promenad till English Harbour.
Vi har varit här några gånger tidigare, men nu är första gången som det är massor av stora fina skepp här. Vi går runt i hamnen och tittar förundrat på de stora och vackra båtarna.

DSC_0023
Den här stackaren hade fått masthaveri på den aktre masten.

DSC_0024 DSC_0026

Sen var det dags för vår riktiga promenad. Ut mot det gamla fortet och sedan ut i terränglådan och uppför ett berg.

DSC_0035 DSC_0039

Det var en spännande sträcka upp för berget, på vissa ställen så brant att man nästan fick krypa. Underlaget var lite förrädiskt med rullgrus så man fick gå försiktigt.

Utsikten var helt fantastisk

DSC_0056 DSC_0042

Freeman Bay, där vi försökte ankra        English Harbour

DSC_0055

Den vita två mastade precis där vattnet börja, är Lady Annila. Bpten framför med ett orange segel heter Ruth och kommer också från Sverige.

 

Getter var det gott om och när vi nådde toppen var det riktigt ökenlandskap, torrt och kargt. Men några blommor lyste upp tillvaron.

DSC_0047 DSC_0049

Är man liten vovve som tycker det är kul att jaga getterna så blir man så trött och matte sätter på kopplet igen.

DSC_0028

 

Efter ca 1,5 timme var vi tillbaka i civilisationen igen och vi pustade ut på baren i marinan ett tag innan vi åkte tillbaka till båten igen..

Read Full Post »

Kl 0800 började vi att ta upp ankaret. Gick jättebra tills vi hade ca 20 m kvar, då var vi tvugna att be båten framför oss att flytta sig eftersom de var ovanför vårt ankare. Inga problem de hjälpte gärna till.
Atalanta med Richard o Kay lämnade ca 1 timme före oss.
Vi har ca 40 sjömil till Antigua och vi räknar med att det tar ca 7 timmar.
Vi började med att gå för motor de första 5 sjömilen, tills vi kommit ifrån Guadeloupe och fick en ren vind, utan fallvindar.
Sen var det upp med alla 3 seglen och vi satte fart. Antigua ligger ganska rakt norrut från Guadeloupe och vinden kom från nordost så vi hade en bidevind hela vägen. Inte min favorit vinkel men idag funkade det jättebra. Vågorna var 2-4 m men mer som dyning än vindvågor vilket gjorde att vi åkte hiss och båten rörde sig mjukt i den grova sjön.

Vi krängde 10-20 grader och att fixa lunch krävde lite kreativt tänkande. Jag spännde upp en tamp så nära båtens mittlinje som möjligt och kunde sedan luta mig mot den och få stöd medan jag fixade våra mackor. Skänkte en tacksamhetens tacke till den som kommit på antihalk dukarna. Prylarna stannar där man stället dem även om båten slingrar o lutar.

När vi hade ca 3 timmar kvar, passerade vi Atalanta! Vi kappseglar inte men emellanåt växer de små hornen ut och man trimmar lite extra för att komma ikapp och om.

Ganska exakt 6 timmar efter starten var vi framme i English Harbour, nu ska vi bara hitta en plats att droppa ankaret på. Första stället fick vi ge upp omedelbart. Kättingen till ankaret kinkade och vi fick inte ut ens en länk! Ner till kättingboxen och börja röja. Hela högen med 70 av 100 meter kätting hade rasat i den grova sjön och det som skulle matas ut låg underst!!!! Öppningen till kättingboxen är så stor att Jonas precis får in en arm och en axel. Inte kul men han lyckades vända på så mycket att vi fick i ankaret och efter ca en timme låg vi tryggt för ankare.

Nu hade jag ju tänkt att visa lite bilder o filmer från överfarten, men si det vill inte internetuppkopplingen…. Får ta det från internet cafeet i morgon istället.
Middagen är uppäten, currygryta på fläskkött, disken diskad och whiskyn uppdrucken. Inte mycket mer att göra idag. Sov Gott go vänner för det tänker jag göra!

Read Full Post »

15 dagar 22,5 timmar

Tog det för oss att korsa Atlanten. Innan vi lämnade Las Palmas så räknade vi med en överfartstid på ca 17 dygn.

Nu har vi droppat ankare i English Harbour på Antigua. Det är tyst. Det är stilla och vi väntar på att solen ska gå upp på riktigt. Än är det bara grå gryning här. Antigua ligger 4 timmar efter Sverige så här är fortfarande tidig morgon.

Nu skall vi bara checka in och sedan blir det champagen.

Tack för att ni följt oss på överfärden och tack för alla kommentarer. De värmer och det är så kul att höra era funderingar kring det vi gör. Hoppas att ni fortsätter att följa oss nu när vi ska utforska Karibien och alla dess öar och vikar.

Read Full Post »