Vi stannar i Frankrike ett tag till, hoppas över Dominica och går direkt till Guadeloupe. Dominica lär vara helt fantastiskt så vi sparar det ett tag.

Vi hade tänkt oss två stopp på Guadeloupe, och det blev det, fast det första blev mer som en halvhalt.

Efter ca 90 sjömils segling från Martinique, med vind som, som vanligt, blev kraftigare än förväntat och med vågor som inte var så trevliga, så var det väldigt skönt att få droppa ankaret utanför Basse-Terre på sydvästra sidan av Guadeloupe.

Där var ganska djupt, det hade piloten förvarnat oss om och den lite grundare platån var naturligtvis upptagen av andra ankrade båtar och en massa tomma bojar. Så vi fick det tveksamma nöjet att ankra på 25 m djup och med två bojar ca 100 m bakom oss. Numera har vi ju kätting så att vi kan ankra på djupt vatten men det är inte kul ändå. Nåväl vi fick fäste, kontrolldrog ankaret med motorn i back. En Drajja blandades, middagen lagades och intogs tillsammans med lite vin. Vi hade precis fått upp PCn i sittbrunnen för ett avsnitt av Mord i Paradiset. När Jonas upptäcker att bojarna som låg 100 m bakom oss nu är väldigt nära. De har långa tampar som de är förankrade med och vi vill inte ha in dessa tampar i propeller eller runt rodret. Vårt ankare satt inte så hårt som vi trodde. Det är en av nackdelarna med att ankra på djupt vatten. Man måste ha så mycket kätting ute att även om man kontroll drar så drar man antagligen bara ut kättingen. Det var nog det som hänt. Ankaret ville inte greppa. Vi tittar på varandra, hur i hela friden ska vi komma bort härifrån. Vi kan inte starta motorn för då har vi en tamp i propellern. Den ena bojen ligger nu under vår båt. Lina runt rodret vill vi inte heller ha. Jonas började att försiktigt dra in kättingen så att vi skulle komma bort från bojarna. Båten rör sig och till min fasa ser jag att bojarna följer med oss. Jag bara stirrar och får lite lätt ont i magen. Intrasslad i bojar som inte håller för oss och ett ankare som draggar. Jippie!! Nä inte mycket. Rätt som det är så ploppar det till och bojarna försvinner från oss. Vi är loss!!!! Jonas startar tacksam motorn för vi är på väg att driva in i  en annan båt och vi kommer därifrån utan några större problem. Att ankra om var inte att tänka på, så vi beslöt oss för att fortsätta norrut  i 3 timmar i mörkret till Deshaise.

Det kändes inte speciellt bra att tuffa iväg för motor efter både drink och vin. Som tur var var vi väldigt ensamma på ett spegelblankt hav.