Oj vad många härliga vikar vi hittade på vägen mellan Primosten och Cavtat. Det härliga är att det är så många vikar att du kan välja om du vill gå 10, 20, 30 sjömil eller längre distanser. Det finns alltid en vik att landa i. så det gäller att studera Piloterna och sjökorten ordentligt.

Många av vikarna är öde eller bara bebyggda med fiskebodar (på skånska fiskehoddor) Fast de kroatiska bodarna är mer hus än bodar.

Att förtöja i ett träd är inte så bra, man skadar barken, men vad gör man när det inte finns några andra alternativ.

I viken Luka Vela Garska, på södra Hvar har restaurang ägaren lagt ut linor som är fästa i land och sedan i en bojsten i mitten av viken. Man tar en sådan lina, fäster i aktern och i fören och man ligger kanon. Om man har en lite mindre båt än vår…. Linan var lite för kort för att vi skulle kunna använda den som det var tänkt. Men vi löste problemet genom att ta egna linor i land och nyttja restaurangens till fören.

Åt man middag på restaurangen var förtöjningen gratis, annars 150 kuna/natt. Att ankra var inget alternativ här, det var alldeles för djupt 20-25 meter.
Restaurangen drivs av ett ungt par där killen är marinero och kock. All kött och fisk som serveras tillagas här

 

Rosmarin växer som ogräs här i Kroatien, vi passade på att plocka en hel kasse full, för att både torka och använda som smaksättare på grillen och i röken.

På väg från denna fina lilla vik upptäckte vi att en söm hade gått sönder i storseglet, det var bara att plocka ner seglet, ta fram nål och tråd och laga

Sömmen var bara ca 15 cm lång men bestod av tre parallella sicksack sömmar, så det blev några stygn. Men nu håller det ett tag till.

På halvön Peljesak hittade vi byn Zuljana som bebos av 200 personer. Turisterna som kommer hit kommer antingen med båt eller med husvagn/husbil.

Och åt andra hållet när solen hade gått ner bakom bergen på Korcula

Inne i byn var det väldigt mycket blommor, vet ni vad detta är?

Jo det är Granatäppleträd i blom! Jättevackra.

Stamrosor fick en ny innebörd

Så småningom kom vi ner till Cavtat, strax söder om Dubrovnik där vi tänkte stanna några dagar och bada och ha det skönt för att sedan checka ut och segla tillbaka till Brindisi i Italien. Men nu hade de rackarna lagt ut bojar i viken och tog betalt, 10 kuna/m båt oavsett om man använde deras boj eller låg för ankare!! När vi kom till Cavtat för 1,5 månad sedan låg man fritt här och det fanns inga bojar. OK, killen som tog betalt kunde hjälpa till med det mest, bl a tog han hand om soporna. Vilket egentligen inte behövdes då sopcontainrarna finns på 5 minuters jolle roddturs avstånd.

Att segla mellan EU länder är väldigt enkelt. När man då seglar till Kroatien som inte är ett EU land blir det lite mer bryderi. Många saker som man tar förgivet funkar inte längre. T.ex så blir det avgift på varje uttag man gör i bankomaten, det slipper man inom EU. Att checka in och ut ur landet är en historia för sig. Hur man bär sig åt för att checka in finns väl beskrivet men när man skall ut. Hur gör man då? Ska man gå till Q-kajen eller inte? Jag stegade in på Coastgard/Hamnpolis kontoret och frågade. Jo själv klart ska du lägga till vid Q-kajen även vid utcheckningen. Så när vi skulle ge oss av gick vi lydigt in till Q-kajen, låg och väntade på vår tur och var duktiga svenskar. Ganska snart märkte vi att vi var de enda som checkade ut som låg här. Alla andra droppade ankare och tog jollen in. Dvs vi hade kunnat ligga kvar där vi låg, promenera till utcheckningen och sedan i lugn och ro göra oss klara för avfärd. Ja, ja alltid lär man sig något. Hur man checkar in i EU ja se det är en annan historia.

Lev väl och seglar lugnt.