Vi var väldigt angelägen om att få tag på ett mobilt internet för att slippa använda roaming för datatrafiken så vi lättade ankare och puttrade iväg till Cagliari. Vi blev lite förvånade när det visade sig att vi hade nästan 50 nm att transportera oss. Till skillnad från gårdagens segling i hög och grov sjö var detta rena barnleken. Vattenyta som ett balsalsgolv och ingen vind. Hur kan det förändra sig så snabbt? Men det är ju det som är en del av tjusningen med seglingen.

Nu fick vi lite tid att städa båten. Under överfarten hade en hel del vattensprut hade letat sig in i sittbrunnen och det saltet städades nu bort, alla rutor tvättades och polerades och kapell-sidorna stuvades undan igen. Anledningen till att vi är hyfsat noga med att få bort saltet från sittbrunnen är att vi inte vill ha ner det i kajutan där det orsakar en massa fuktproblem i dynor och ger oss en fläckig teakdurk.

 

Cagliari från sjösidan var ganska imponerande

 

På vägen in till marinan möter vi en tävlingsbåt. Både skrov och segel var svarta, helläckert

Vi blev lite glada när vi sedan såg att det var en svensk båt!

Tydligen någon tävling på G och de var ute på en träningsrunda.

 

Det går inte att ligga för ankare i Cagliari så det blev till att checka in i en marina. Vi är ju vana vid att alla bryggor/pontoner som ligger tillsammans tillhör samma marina. Men inte här. Här kan det vara en hel radda med bryggor och 4-5 olika marinor. Dvs varje marina har 2-3 bryggor och drivs av olika familjer.

Vi fick en plats, och det var lazy-lines som gällde. Förståss! Och det var de värsta jag hittills varit med om. Leriga så hela båten var som en leråker

och fyllda med musslor i flera lager.

Det var knappt jag ville ta i linorna trots att jag har tjocka arbetshandskar av skinn. Vi gjorde iallafall som vi brukar, men jag drog inte upp tillräckligt med lina från bottnen vilket gjorde att vi inte fick ordning på fören. Eller rättare sagt, jag förstod inte att linan bestod av 3 olika linor, normalt är det bara två. En tunn som man halar upp den tjocka som används till förtöjningen. Här var det ytterligare en nivå.
Marineron (killen från marinan) hoppade ombord och tog över hela förtöjnings-biten. Jag och Jonas bara stod och tittade och fattade inte vad som hände. Han sprang fram och tillbaka mellan för och akter som en skållad råtta och drog och slet i alla tampar. Tillslut nickade han och såg nöjd ut, och fick hoppa drygt 1 meter för att komma tillbaka till pontonen, och gick därifrån. Fast jag slapp ju de äckliga linorna förståss, nu hade vi bara finliret kvar för att få båten att ligga som vi ville. Närmare bryggan. Men hade vi pratat italienska eller han engelska så hade han nog agerat annorlunda.
Sedan var det vattenslang och skurborste för att få rent båten och mig från all lera.

Som vanligt när man kommer till en marina skall man ju registrera sig. Jag knatade iväg till hamnkontoret. Jag blev lite förbryllad över pontonernas skick, eller rättare sagt, förbindelserna mellan pontonerna som bestod av plywood-skivor. När jag sedan kom upp på huvudbryggan bestod den av tjocka och breda plank där merparten var lösa! Man fick gå försiktigt. Utanför baren låg 3 stora hundar och sov i solen. De var av en mycket respektingivande storlek, så jag tassade försiktigt runt dem. Ingen av dem lyfte ens på ett ögonlock. De var tydligen fredliga varelser som var vana vid att folk gick runt omkring dem.

Men var är hamnkontoret? Här är ju bara toa och en bar…… Jag gick upp på land, men där fanns inget, vänder tillbaka och där står marineron och viftar. Hamnkontoret var i ena hörnan av baren! OK, funkar det för dom så funkar det för mig. Jag halar fram alla de vanliga handlingarna och lämnar över, men han bara viftade bort det hela, tittade lite på registreringspappret och frågade vart vi skulle efter Cagliari och sa att vi kunde betala i morgonbitti innan vi seglade iväg.
På vägen tillbaka till båten funderade jag över det hela och först då insåg jag att han inte hade någon dator! Registrering existerade inte, han hade ett A4 papper där alla båtarna var noterade med namn och ankomstdatum och om de hade betalat eller inte. Det var det hela!

Underbart enkelt.