Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘#sailinglifese’

Det är inte lätt att ankra. Att ankra  när det är många båtar på ankarplatsen är inte helt lätt och ska man dessutom ta hänsyn till vind och tidvatten så blir det en jobbig ekvation.

För några timmar sedan kom en fransk flaggad (ni som följt oss ett tag vet att vi inte är så förtjusta i franska o italienska båtar på ankarplatsen) båt och ankrade så att han låg ca 30 m från oss i sidled. Vi protesterade, de ryckte på axlarna. Det gick 3 min sedan låg de på en dryg armlängds avstånd från oss. De fick brått att ta upp ankaret. Jag ser då att se använder en Retracrable Anchor Buoy för att märka ut var de har sitt ankare. Det är en rätt så praktisk pryl. Vi har slitit ut en. Men på en trång ankring är de inte speciellt bra. Man tar upp två platser, då andra båtar måste ta hänsyn både till bojen och deras båt när de ska ankra. Den som lägger ankare med boj måste  tänka i en dimension till. Omkringliggande båtar ska inte riskera att fastna i bojen (och ev dra upp ankaret)

Nåväl den franskflaggade båten smyger upp akter om båten framför oss, Zephyr, och lägger ankare med boj. Lägger ut ca 30 m kätting vilket är OK med tanke på djupet. Han ligger nu ca 20 m framför oss och 15 m bakom Zephyr. Ankarbojen? Jo den ligger på andra sidan Zephyr som nu riskerar att trassla in sig i linan. mellan den franska båtens ankare och bojen.

Det mest irriterande är att till höger om oss och bakom oss är det hur mycket plats som helst.

När tidvattnet vänder blir det spännande. Blir det vi eller Zephyr som kommer ett krocka med fransmannen och kommer Zephyr att klara sig från att trassla in sig i ankarbojen. Spännande natt har vi framför oss. Fortsättning följer.


Ser ni den vita pricken till vänster om Zephyr. Det är Xada’s ankarboy. /  Do you see the white dot to the left of Zephyr. It is Xada’s anchor buoy.

IN ENGLISH

It is not easy to anchor. To anchor when there are many boats in the anchorage can be troublesome and you should also take into consideration the wind and tide, it becomes a difficult equation.

A few hours ago, a French-flagged (you who followed us for a while know that we are not so fond of the French o Italian boats in the anchorage) boat, Xada, and anchored so that he was lying about 30 meters from us sideways. We protested, they shrugged. It went 3 min and they were at a little more than arm’s length from us. They brought up the anchor in a hurry.  I saw then that they use a Retracrable Anchor Buoy to mark the location of their anchors. It’s a pretty handy gadget. We were worn out one. But on a tight anchoring is not particularly good. It takes up two seats when the other boats must take into account both the buoy and their boat when they anchor. The laying anchor buoy must think in one dimension to. Surrounding boats will not risk getting caught in the bend (and possibly pull up the anchor)
Well the French-flagged boat sneaks up aft of the boat in front of us, Zephyr, and adds anchor buoy. Outsource approximately 30 m chain which is OK considering the depth. He is now about 20 m ahead and 15 m behind the Zephyr. The anchor buoy? Well it is on the other side of Zephyr is now likely to get tangled up in the rope. between the French boat’s anchor and buoy.
The most annoying thing is that the right of us and behind us, it is how much anywhere.
When the tide turns, it will be exciting. Will it be us or Zephyr, that will clash with the Frenchman and will Zephyr be clear from becoming entangled in the anchor buoy. Exciting night, we have before us. To be continued.


Read Full Post »

Jag hittade ett reklamblad i förra veckan om att det skulle vara sardinfestival i Portimao 3-7 augusti.


Jag stapplade mig igenom texten på deras web-sida och fick ihop att det skulle vara sardiner, hantverk, och musik längs strandpromenaden. Det lät trevligt och vi bestämde träff med några vänner och vi var alla inställda på sardiner. Såg en massa stånd framför oss som skulle servera sardinerna på alla möjliga och omöjliga sätt.

Men så fel vi hade. Det fanns matstånd, som serverade Porco Prato dvs Svart gris, vilket måste/borde vara något liknande den spanska Pata Negra. 


Det såg väldigt gott ut så vi ställde oss i kön för att beställa 1 macka med torkad skinka, 1 tallrik med blandade fläskkötts produkter och två glas vin. 


När vi så fick vår beställning såg vi nog lite konfunderade ut. För istället för vin kom de med en tallrik med ett berg av skivat bröd. Ja, bara bröd inget smör eller olja att doppa i. Bara trist bröd. Jag funderar fortfarande på hur man kan höra fel på Vino och Pao.

Vi gick vidare och letade efter sardiner. Hittade ett stånd dom sålde nötter och torkad frukt


Ett stånd med kakor som såg  urgoda ut.


Efter ett tag insåg vi att sardinerna serverades på restaurangerna. Men det var ju inte riktigt vad vi tänkt oss.

Så det fick bli varsin GinTonic och lite musik som avslutning på kvällen. Som trots avsaknad av sardiner blev väldigt trevlig!

Read Full Post »

I onsdags lyckades jag med konststycket att få en fiskekrok i foten. På utsidan av hälen. Hur? Bara otur. När vi ligger i en marina så tar vi alltid in fiskespöt, så att vi får ha det  kvar. Vi har inget riktigt bra ställe att förvara det på så det brukar få stå i hallen mellan förpiken och toan. Antagligen hade vi lite bråttom när vi ställde ner spöt och slarvade med att se till att kroken var vänd mot väggen. Jag hade varit inne i förpiken för att hämta en sak och backar ut och lyckas fastna på kroken. Ordentligt! 

Fy för den lede vad det gjorde ont. Stackars fiskar säger jag bara. Nästan så att jag vill sluta fiska.

Jonas fick hjälpa mig att komma loss. Med en skalpell. Men först bedövningssalva. Men den var nog för gammal. Inte blev det bedövat inte. Att dels ha en stor krok i foten och sedan bli uppskuren utan bedövning är inget jag kan rekommendera. Men Jonas fick ut kroken, tvättade rent ordentligt och lade förband. De två första dagarna var det lite haltande gång, och idag är såret nästan läkt. Ingen inflammation alls! 

Stelkrampsvaccinet fick vi påfyllt 2013, så jag klarar mig nog från det med.

Men vi har varit väldigt förskonade från olyckor ombord. Vilket jag är mycket tacksam för. Även om alla pengarna vi lade på Skeppsapoteket känns lite bortkastade. 

Dear non swedish speaking friends. If you use Google Chrome to read the blogg, make a right click and choose Translate.

Read Full Post »

Bzzz, Bzzzz. BZZZ. Klockan ringer och det är dags att starta dagen. Trots att klockan bara är 0215. När jag kommer upp på däck hörs dunket från discot och en liten jolle kommer surrande mellan båtarna. Fylld med glada o trötta människor på väg tillbaka efter en trevlig kväll. 

Ankaret åker upp och vi är påväg. Det är stjärnklart och en stor halvmåne lyser vår väg. Vi seglar mitt i mångatans silverglitter. I horisonten runt om oss ser man fiskebåtarnas lanternor. En bryter sig loss och närmar sig. Men det är lungt, jag ser den röda lanternan och vet då att vi möter den på en parallellkurs. Efter ett tag ser jag även signallamporna, en röd över vit och är då helt säker på att det är en fiskande fiskebåt. 

Jag lägger mig och vilar och Jonas har vakten. Han betättar att han har haft en förfärlig massa fiskebåtar att parera mellan. Två stycken kom ikapp oss bakifrån och passerade på bara någon båtlängds avstånd. Så han fick ingen lugn vakt precis.

Solen går upp vid 0630 i ett orangerosa sken. Är nog ganska mycket Saharasand i luften. Vi har lungt väder, vindar på under 5 m/s så motorn får jobba. Det har blåst ganska ordentligt i Gibraltar Sund i några dagar och vi får nu resterna av vågorna. Ganska ordentliga dyningar som vi får in för ifrån.

Solen skiner från en molnfri himmel och frukosten är precis avslutad.

Dagen förlöper lungt. Motorn puttar oss framåt ända fram till kl 1720 då vi äntligen får de utlovade nordvästliga vindarna. Vi hissar stora genackern och mesanstagseglet och kan stänga av motorn. Vindarna är fortfarande svaga  men vi seglar just nu lika fort som när vi gick för motor. 

Det enda som hörs är bruset från de lite större vågorna och prassel från seglen. Just nu är livet ganska så härligt.
När vi tittar oss omkring är det bara vatten. Inte en båt så långt ögat når. Men tittar vi på AISen så har vi säkert 50 båtar i närområdet. Ganska skönt att veta att de finns där ifallatt något skulle hända. Men även skönt att inte ha dem för nära.


Middagen blir citronkyckling dvs en hel kyckling som fylls med citron, timjan och rosmarin. In i ugnen tills färdig serveras med potatismos.
Så har då dagen övergått i natt. En solnedgång lika färgrik som uppgången i morse avslutade dagen. 


Jag har första vakten, vind fortfarande från nordost fortsatt svag ca 5 m/s. Ingen prognos pekar på ökad vindstyrka så vi har beslutat att segla så länge det går med gennackern och mesanen. Mesanstagseglet tog vi ner strax innan middagen då den stal vinden från gennackern. I stället rullade vi ut mesanseglet. 

Strax efter midnatt tog vi ner Gennackern och fortsatte för motor. Vinden dog ut fullständigt.

Det är stjärnklart även i natt. Månen har inte gått upp än vilket gör att mörkret är väldigt kompakt. Vilket gör att man ser otroligt många fler stjärnor.

Mitt andra nattpass började 0330. Usch der var jobbigt att vakna. Kallt (allt är relativt)  och fuktigt. Hur mysigt är det jämfört med sängvärmen? Men det är bara att bita ihop. Efter ca en timme kom dimman. Fartygslanternorna försvann likaså fören på vår båt. Återigen är jag tacksam över att vi investerat i radar och AIS. Här utanför Trafalgar är det en hel del små fiskebåtar ute. De har inte AIS men syns klart och tydligt på radarn. 

Vid 0730 väckte jag Jonas, jag måste få någon sovtimme till. Jag  väcks någon timme senare med nybryggt kaffe och dukat frukostbord. Dimman har lättat och solen värmer skönt igen. Men vi har fortfarande dis som gör att sikten är begränsad till någon sjömil. De stora lastfartygen dyker upp som spökskepp i diset.


Efter 33 timmar är vi framme i Gibraltar och tryggt förtöjda i hamnen. 

Read Full Post »

Portimao, Portugal  Disigt, regnskur, klibbigt, sval mycket svag vind, molnligt. Hade vi varit i Sverige hade jag sagt åska på G. Men här i södern stämmer inte de väderaningarna.
Inte heller kan man här titta på molnen och spå vind utefter hur molnen ser ut. Det stämmer inte det heller.

Konstigt tycker jag.

Hade nu vattnet varit varmare än ca 17 gr hade det varit läge för bad. Men det är alldeles för svalt för mig. I Sverige badade jag inte om det var under 20 gr. Nu är man både äldre och mer bortskämd. Ca 25 vill jag nog ha numera. 

IN ENGLISH

Hazy, showers, sticky, cool and very light winds, cloudy. Had we been in Sweden I had said thunderstorms coming. But here in the South the predictions are different.

Nor can you look at the clouds and predict wind due to the shape of  the clouds. It is not true either.

Very strange, If you ask me.

Now, if the water had been warmer than about 17 C, I would have bern swimming. But it is way too cool for me. In Sweden I didn’t swim unless it was over 20 degrees. Now I’m older and more pampering. About 25, I would say is minimum.

Read Full Post »

När inkomsten från fisket inte räcker till underhåll av båtarna så blir de bara liggande. Den stora båten går nog fortfarande att rädda. Har visserligen legat uppdragen på slipen i några år. Men med en stor plånbok och mycket tålamod går det nog. Fast kanske inte som fiskebåt.

Den lilla är vacker med ogräsblommorna trist att någon tyckte att det var ett bra ställe att slänga ett gammalt nät.

Den tredje stävar in mot fiskehamnen i solnedgången och om man ser till antalet fiskmåsar har han nog fisk ombord.



IN ENGLISH

When the income from fishing is not enough to keep up the maintenance of the boat they sre just abandoned. The big boat is probably still possibly to save. Even if  it had been on the slipway for a couple of years. But with a big wallet and a lot of patience, it is still possible to save it. Though perhaps not as a fishing boat.

The small bost is beautiful with weed flowers. Just sad that someone thought it was a good place to throw an old fishing net.

According to the amount of sea guls this, third boat has been successfull. Coming in towards harbour in the sunset.

Read Full Post »

Sagres är en liten by som ligger så långt sydväst du kan komma i Portugal och Europa. Sagres är en gammal ort. Gammal redan när Henrik Sjöfararen etablerade sitt universitet där på 1400-talet.

Idag är byn ett populärt tillhåll för surfare.

Henrik Sjöfararen, son till Kung Johan 1 och föddes 1394 och dog i Sagres 1460. I Sagres byggde han ett universitet för sjöfarare, men själv kom han aldrig ut på havet. På universitet tog man fram hjälpmedel till sjöfararna genom att sammanställa fakta från alla de  resor som gjorts. Man fick på så sätt fram information om vindar och kuster och kunde börja rita kartor.

Byggnaderna finns fortfarande kvar och ligger otroligt vackert på en klippudde med ca 75 m stup ner till vattnet. Man har byggt en 4 km promenadväg runt hela området,  Så här på våren njuter man av alla vackra blommor och färger.

Höjden på klipporna hindrade inte fiskare från att stå ute på kanten och fiska med kastspön! Jag fick svindel bara av att se dem


Det fanns sk blåshål lite över allt och det är grottor och sprickor i kalkstenen där man kan höra och känna vågorna som slår in i klippan en bit bort.


Detta var det största, det fanns även mindre, ca 50×50 cm och där kände man tydligt vinddraget från vågorna. Otroligt häftigt

Vi fortsatte att köra västerut till fyren som markerar slutet på Europeiska fastlandet i sydväst; Cabo Sao Vicente.

Här sitter vi och njuter, drömmer och minns och tittar ut över havet. Sju dygns segling rakt västerut har vi Azorerna och ytterligare ca 14 dagars segling USA. Tittar vi lite mer sydväst har vi Madeira ca 3 dygn bort och ytterligare 2 dygn Kanarieöarna.

Det blev en långdag och vi var ganska så trötta när vi var hemma på båten igen vid 18-tiden.

IN ENGLISH

Sagres is a little village located as far south you can get in Portugal and Europe. Sagres is an old city. Old already when Henry the Navigator established his university where in the 1400s.

Today the village is a popular haunt for surfers.

Henry the Navigator, son of King John 1 and was born in 1394 and died in 1460. In Sagres Sagres, he built a university for sailors, but of course he never came out of the sea. At the university took up aids to mariners by compiling data from all the trips made. It got so that it is information about winds and coasts and could start drawing maps.

The buildings are still there and is incredibly beautiful on a rocky headland about 75 meters steep down to the water. It has built a 4-km walk around the whole area, then in the spring you can enjoy all the beautiful flowers and colors.

The height of the rocks did not prevent fishermen from standing byline and fishing with spinning rods! I got dizzy just watching them

There were so-called blow holes all over the place and there are caves and cracks in the limestone where you can hear and feel the waves crashing into the rock some distance away.

This was the largest, there was even less, about 50×50 cm and there knew clearly the wind from the waves. Incredibly awesome

We continued to drive west to the lighthouse that marks the end of the European mainland in the southwest; Cabo Sao Vicente.

Here we are sitting and enjoying, dreaming and remembering and looking out to sea. Seven day sailing due west, we Azores and approximately another 14 days of sailing the USA. If we look a little more south we Madeira about three days away and a further two days Canary Islands.

It became a långdag and we were quite tired when we were at home on the boat again at 18 o’clock.

Read Full Post »

Older Posts »