Dominica, en av de vackrare öarna här i Karibien. Det sägs att när Columbus skulle beskriva hur ön såg ut, för det spanska kungaparet, så tog han ett papper och knycklade ihop det, slätade ut lite grand och sa att ungefär så här ser Dominica ut. Berg och dalar, vikar och bukter. Och visst är det så. Dominica har även 365 floder men bara en är farbar med båt.
När vi lämnade Martinique och St Pierre var det den gråaste tristaste dagen på otroligt länge. Molnen hängde nästan nere vid havsnivå och den vackra vulkanen var helt gömd av molnen.
De tunga molnen höll i sig och dolde även Dominica när vi närmade oss
Framåt seneftermiddagen lättade det något
Dagen efter sken solen
Visst kan man föreställa sig ett ihop knycklat papper som illustration?
Vi valde den norra delen av ön, Portsmouth eftersom vi hört så mycket trevligt om just den viken och byn. Vi bestämde oss för att ligga på boj (!) vilket vi inte har gjort sedan vi var på Sardinien 2011.
Vi möttes av en lokal Boat Boy som visade oss vilken boj vi kunde lägga oss vid och han hjälpte även till med att få tampen på plats. Vilket var mycket skönt. Alltid nervöst att fånga bojen, hålla fast den, slänga sig ner på mage för att få tampen genom öglan och sedan resa sig och lägga fast tampen på båten. Allt ska helst ske inom några sekunder. Men nu gick det betydligt enklare.
Jag frågade var tull och immigration höll till och han pekade på ett rött lastfartyg vid en brygga förfärligt långt bort, jag frågade om han kunde köra mig och det var inga problem. Snabbt på med anständiga kläder och fram med båtpapper och pass också iväg. Eftersom det var söndag så var själva kontoret stängt, men man hade öppnat filial hemma i köket hos en av tjänstemännen. Det är service det. Det trista var bara att det kostade 70 ECD mer än om vi kommit en vardag.
Tillbaka på båten snabbt byte till bikini och ner i vattnet underbart, ca 28 gr varmt men efter dryga 30 på land och hög luftfuktighet så känns det underbart.
En annan båt dök upp och ville sälja frukt, nu var vi ganska väl försedda så vi bad honom komma tillbaka på måndag istället, (vilket han gjorde!). När han lämnade oss så såg vi och fruktkillen att en båt som låg för ankare mitt inne bland alla bojarna låg alldeles för nära oss. Jonas började att prata med Maltesen som inte alls ville flytta sig varvid fruktkillen höjer rösten och säger att efter som Lady Annila ligger på boj så är det du som får flytta. Maltesen såg lite snopen ut, plockade upp sitt ankare blängde på oss och flyttade till ett område utan bojar. Som det kan bli…..
Boat Boysen är här på Dominica organiserade i något som kallas för PAYS, en statlig organisation som dels håller ordning på bojarna, patrullerar området så att buset hålls borta, ordnar BBQ på stranden varje söndag och kör turer upp i Indian River mm mm. Verkligen trevliga killar.
En liten stadspromenad för att sträcka på benen. Staden var väl kanske inte så där värst kul, men man kan hitta vad man behöver. Om man letar.
Vi hittade en kyrkogård, inte för att vi varken behöver eller letade. Väldigt annorlunda mot vad vi är vana vid. Inget inhägnat område, skräpigt, förfallet och annorlunda.
Denna graven var dekorerad med silver och glitter i massor. Varför? För att locka till sig något eller skrämma bort något? Vet inte, men annorlunda
Graven bredvid fick mig dock att tänka på zombier och voodoo.
Kolla in hatten på korset. Vågade inte känna om den var i sten eller tyg.
Den här undrar man ju över oxå, varför står det en tom, fräsch rullstol bredvid graven? Varför används graven som soptunna? Fylld med tomma flaskor och annat skräp. Trist.
Några 10-tals meter från kyrkogården kom vi fram till bron över Indian River. Klara budskap
Tänk om de kunde anamma det för hela stan……
Så hittade vi The House! Undrar om det var extra pris på svarvade staketstolpar och rosa färg? Smaken är ju visserligen delad, men kan man verkligen tycka att detta är snyggt????
vi var ganska mätta på byn och tog oss ner till piren där vi förtöjt Baby Annila. En kille höll på att agna sina fina hummertinor
med en konstig fisk.
Jag trodde det var en baby Blue Merlin men det var det inte. Den här blir inte större.
Så blev det ett dopp till, en liten drink, middag och kojen. Ännu en intressant dag till handlingarna.
Åh! Tack för fina berättelsen. Jag har ett fadderbarn som bor här på ön, så jag har fått brev i många år och hon är snart så stor att hon är kvinna.
Kram på er båda!!!
Då kanske hon kan svara på varför man klär in en grav med silver glitter.
Hopknycklat papper ingen dum ide att beskriva ön på. Verkar vara vacker ö. Men ni väljer ju konstiga ställen att turista på i och för sig kan ju en kyrkogård vara intressant men…Det utsmyckade huset kanske är någon pensionerad stuckatör som haft mycket tid över, kanske lite för mycket tid, kul i alla fall.
Så härligt att läsa om era upplevelser! Här i Sverige är det grått och trist!! Och jetlagen från vår trip till Hawaii, kom hem förra veckan, är envis. Börjar bli för gammal för att dra på sig elva timmars tidsskillnad i en smäll! Verkar smartare att segla i takt med kroppen.
Trevlig läsning igen!