Som jag skrev i förra inlägget så var det Columbus som upptäckte Dominica. Att ön heter Dominica beror på att han upptäckte ön en söndag, och på spanska blir det Dominica. Av samma anledning var ön spansk under en tid, sedan har det varit växelvis fransoser och britter som haft herraväldet. 1978 blev landet ett fritt land.

När man började kolonisera ön så tänkte man göra Portsmouth till huvudstad, då bukten var så väl skyddad. Men staden plågades svårt av malaria och Dengu feber på grund av de stora träskområdena strax norr om staden. Så man re-lokaliserade huvudstaden till Rosseau i söder.
Rosseau har föresten fått sitt namn av ett slags bambu/vass som växer rikligt kring floderna. Påminner lite grand om sockerrör.

En av de 365 floderna på ön är Indian River. Enligt guiden vi hade, den enda som är farbar med båt. Innan spanjorer, fransmän och britter kom till ön befolkades Domincia, liksom många andra av öarna här, av Karibindianer. Just här på Dominica gjorde de hårt motstånd varför ön blev den sista att kolonialiseras. Just här längs Indian River hade Karibindianerna sitt starkaste fäste. Där av namnet. Tyvärr finns det inga lämningar kvar efter deras boplatser. Regnskogen ger och tar tillbaka väldigt fort. Men det finns ett Karibindian reservat på ön. Var har jag inte en aning om och inte hru många som bor där heller. Det var inte intressanta frågor tyckte guiden. Så det är väl här som på alla andra ställen med urbefolkning kvar, att de inte är intressanta för dagens befolkning.

Guiden hämtade oss vi båten och körde oss hela vägen. Då vi skulle in i ett naturreservat så fick vi lösa inträdes biljett om 15SEK/pers. Sedan roddes vi upp längs floden.

Det var helt tyst och stilla, bara knirket från årtullarna och emellanåt en bil som tutade. Men inget trafikbuller eller annat störande.

En häger stod och solade

en speciell sorts hibiskus växte längs floden.

Här finns inga krokodiler eller alligatorer men gott om fisk. Guiden nämnde några sorter men de var helt obekanta för mig och fastnade i minnet.

Mangroveträden som växer här är mellan 100 och 200 år gamla! Imponerande och deras rötter är minst sagt trollska

 

Vi störde en fågel som jagade, eller så stod den bara still som en stenstod i hopp om att vi inte skulle se den. Inte förrän vi passerat rörde den lite på huvudet.

När vi kommit så långt som det gick med båten, förtöjde vi vid en brygga och det var dags för den obligatoriska Ruhm Punschen. Här hade de en variant de kallade Dynamite, vi hade blivit varnade innan, men en var vi ju tvungna att beställa. Njae, den kan de behålla var nog stark men de hade spetsat med melass från sockerrören och var inte speciellt god.

Baren var helt otrolig med sitt försök att tämja regnskogen och göra en trädgård av de befintliga växterna. Killen som ansvarade för trädgårdsdelen gör ett fantastiskt jobb.

 

Så var det dags att åka tillbaka, men vi gjorde en lite avstickare på en sido flod för att titta på häxans hydda från filmen Pirates of Caribbean II.

 

Man kanske skulle titta på filmen igen, för att se hur det såg ut då……