Jösses vad det dansas och festas! Idag är det sista dagen på karnevalen och man dansar sig fram längs gatorna i staden.

Vi sitter bänkade på Adam Smiths Square, där domarna håller till. Det är bra, för då stannar alla upp och gör några extra nummer.

Gatan sjuder av liv, färger, fjädrar och glitter och musik. Det är en fest utan dess like.
Som jag har sagt tidigare, det är mycket man inte riktigt förstår med detta karnevalsfirandet, men det är bara att ge upp. Man måste nog vara född här för att fatta det hela. Det spelar liksom ingen roll hur många gånger man får saker och ting förklarade, så dyker det upp något nytt som gör att förklaringen man fick rasar. Nä vi struntar i att förstå och njuter istället av att se på glädjen och att lyssna på den härliga musiken.

Säkerheten löste man ganska smart. Om det var för att hålla publiken på avstånd eller om det var för att hålla de dansande på plats vete fåglarna. Men det var ett gäng personer som hade ett ca 50 m långt rep, som de spände emellan sig och förflyttade sig med de dansande. Ganska smart för då var ju gatan fri mellan de olika dans-tågen.

Nu vet jag varför många går om kring med mössa eller strumpebyxor på huvudet. Kolla killen i mitten på bilden. Han har stoppat in alla sina dreadlocks/rastaflätor i något som på närmare håll ser ut som en nylonstrumpa. Man kan ju undra hur långa flätor han har…..

Den här tjejen har släppt ut sina flätor, de räcker ner till halva vaden! Och det var inte ovanligt med så här långa flätor. Bara svårt att fånga dem på bild.

En del var utklädda enligt ideal och mode för ca 200 år sedan. De var ena rackare på att vifta på rumpan.

Så nu vet vi vad vi ska träna på tjejjer.