Överfarten till Grekland från Riposto D’ell Etna till Pilos tog 50 timmar, ungefär 8 timmar kunde vi segla. Lite frustrerande att behöva gå för motor en så lång sträcka. Men så är det här i Medelhavet. Ingen eller alldeles för mycket vind. Sällan så där lagom. Det är bara att vänja sig.
Överfarten var lugn och stilla

Inte riktigt så här lugnt hela tiden, men nästan.

Inloppet till bukten som Pilos ligger i vaktas av två väder skulpterade klippor.

Vi kom fram till Pilos på Peloponnisos vid söndag lunch och hittar en plats i marinan. Efter att ha anmält oss till hamnkontoret och de säger att vi kan ta vilken ledig plats som helst så lägger vi oss bredvid en HallbergRassy 42 som kom in  i går kväll. Vi gjorde sällskap upp till hamnkontoret för att checka in. Kanontrevlig personal som pratade perfekt engelska. Jag drog en lättnandes suck. Att klarera in och fixa med en massa seglingstillstånd och annat och inte ha ett gemensamt språk hade blivit spännande.

För att få lov att segla i Grekland måste man lösa en sk DEKPA, det kostar 29,35 och skall betalas på skattekontoret. Så det är viktigt att man första gången klarerar in i en hamn med skattekontor. Denna DEKPA skall sedan stämplas i en hamn 1 ggr/månad och enligt uppgift skall varje stämpling kosta 88 cent. Även denna avgift skall betalas på skattekontoret. Men nu är det så fiffigt att man kan köpa ett gäng 88 cents kvitton, så kan man få sin stämpel i vilken hamn som helst.
Det var bara ett problem. Skattekontoret i Pilos hade inte hört talas om detta. Så några 88 cents-kvitton blev det inte.

Så måndag morgon blev skattekontors-letar-dag. Jag hade fått en vägbeskrivning. “Gå till torget, och bakom polisstationen fast på parallellgatan ligger skattekontoret”. Torget hittade vi, parallellgatan hittade vi, men varken polisstation eller skattemyndighet. En bidragande orsak kan vara att kunskaperna i det grekiska språket är synnerligen begränsade och alla skyltar är skrivna på grekiska. Förståss. Men skam den som ger sig. Efter att ha gått tillbaka till torget lyckades vi hitta polisen. Skylten satt på våningen ovanför gatuplan. Sedan var det lättare att hitta till skattekontoret.

Med kvittot i högsta hugg bar det av till hamnkontoret igen. Nu kunde vi få vårt dokument. Fast man fick fylla i det själv…….

Pilos är en söt liten stad där hjärtat i staden är ett stort torg. Vad man än frågar efter så ligger det vid torget, eller en trappa upp på parallellgatan. På torget finns det en mängd caféer och restauranger och i gatuplan på husen som kantar torget ligger alla affärer man kan behöva.
En lite smart sak jag upptäckte var att i livsmedelsaffären kunde man inte köpa, kött, fisk frukt eller grönsaker. Bröd fanns det ett magert utbud av. Men granne med livsmedelsaffären låg en frukt-och grönsaksaffär, ett bageri och fiskaffären. Något kvarter bort hittade vi slaktaren. Varför konkurrera ut varandra? Samarbeta i stället. Någon har tänkt till!

I marinan i Pilos är det lite vilda västern. Små ca 5 meters båtar ligger längs bryggorna med väldigt gott om plats emellan sig. Längs piren ligger segelbåtar långsides och bryggnockarna ockuperas av större gästande båtar. Typ oss. Det finns ingen ägare till hamnen vilket gör att man inte behöver betala för att ligga där, det finns ingen el och inget vatten och ingen bestämmer. Konstigt att inte kommunen tar över hamnen och tar in avgifterna. Borde ju bli ett antal hundratusen om året i gästavgifter. För gästbåtarna kommer ändå, i och med att man kan klarera in här. Men jag är inte lessen för att slippa betala. Nu unnade vi oss två restaurangbesök istället.

Katter var det gott om. Den  här lilla kissen upptäckte jag på restaurangen.

Jag tror att han funderade över hur han skulle kunna fånga fiskarna nere i vattnet.