I onsdags lyckades jag med konststycket att få en fiskekrok i foten. På utsidan av hälen. Hur? Bara otur. När vi ligger i en marina så tar vi alltid in fiskespöt, så att vi får ha det  kvar. Vi har inget riktigt bra ställe att förvara det på så det brukar få stå i hallen mellan förpiken och toan. Antagligen hade vi lite bråttom när vi ställde ner spöt och slarvade med att se till att kroken var vänd mot väggen. Jag hade varit inne i förpiken för att hämta en sak och backar ut och lyckas fastna på kroken. Ordentligt! 

Fy för den lede vad det gjorde ont. Stackars fiskar säger jag bara. Nästan så att jag vill sluta fiska.

Jonas fick hjälpa mig att komma loss. Med en skalpell. Men först bedövningssalva. Men den var nog för gammal. Inte blev det bedövat inte. Att dels ha en stor krok i foten och sedan bli uppskuren utan bedövning är inget jag kan rekommendera. Men Jonas fick ut kroken, tvättade rent ordentligt och lade förband. De två första dagarna var det lite haltande gång, och idag är såret nästan läkt. Ingen inflammation alls! 

Stelkrampsvaccinet fick vi påfyllt 2013, så jag klarar mig nog från det med.

Men vi har varit väldigt förskonade från olyckor ombord. Vilket jag är mycket tacksam för. Även om alla pengarna vi lade på Skeppsapoteket känns lite bortkastade. 

Dear non swedish speaking friends. If you use Google Chrome to read the blogg, make a right click and choose Translate.