Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘#Kreta’

Ojojoj vad det gungade och vad fort vi seglade. Kulingen hade lugnat ner sig något och skulle fortsätta att avta. Så om vi ville segla de dryga 60 sjömilen till Chania så fick vi acceptera lite tuff segling i några timmar. Vi har ju trots allt en segelbåt!!

Hade vi lämnat Kapsali 2 timmar tidigare, huvaligen så tidigt det hade blivit, hade vinden räckt ända fram till hamnen, nu fick vi gå för motor den sista timmen. Men å andra sidan var det skönt att vågorna hade lagt sig något när vi skulle in i hamnhålet på Chania. Strax utanför hamninloppet har man försökt bygga en vågbrytare, men halva har sjunkit och resten är på väg att sjunka och är det för mycket vågor så ser man inte var den finns.

Om ni tittar noga på bilden så ser ni en grön boj, mellan bojen och fyren skall man gå in i hamnen. Då är det bra om vågorna lagt sig lite.

Insegling

Vi fick en plats, sista platsen vid stadskajen, bredvid våra kompisar med båten Louvic. Så himla kul! Vi var nu 3 svenskar och 1 norrman och 2 dagar senare kom ytterligare en norsk båt. Så vi döpte snabbt om kajen till Skandinavien Kajen.

Chania_20120911_474-
Från vänster, Svensk, Norsk, Svensk Svensk!

Chanias hamn är väldigt jobbig när det är nordliga vindar. Vågor och dyningar letar sig in och gör att båtarna ligger och rycker fram och tillbaka mellan för- och akterförtöjningar med ett attans knirrande och knarrande från tamparna. Det tog 3 dagar innan dyningarna hade lagt sig och båten låg lugnt och stilla.

Huset med balkongen är en nattklubb/bar/restaurang. De har öppet till 5 på morgonen. Vi flyttade fram till förpiken för att få lite lugn och ro.

Vad är det då för speciellt med Chania? Nja, inget speciellt egentligen. Det är en stor stad, var Kretas huvudstad fram till 1974 (tror jag det var) när man bytte till Heraklion. Chania har som så många andra ställen varit belägrade av bl a venetianer, turkar, ryssar och engelsmän. Venetianer och turkar har lämnat mest avtryck genom de stora försvarsverken man byggt. Fyren på bilden ovanför är byggd av turkarna.

Chania_20120911_482- Chania_20120911_483-
Venetianarna byggde murar. På den högra bilden finns deras märke St Marcus lejon. Som finns på allt som de har byggt. Vi har sett det på åtskilliga ställen från Kroatien i norr till Kreta i söder.
I de gamla kvarteren inne i staden, som är mer eller mindre bilfri, finns gott om restauranger och affärer. En gata kallas för The Leather Street, här doftar det underbart av läder och man kan hitta underbara väskor, skor, jackor mm mm.

Chania_20120911_491-Chania_20120910_432-

The Leather Street och en mysig restaurang

Man kunde hyra häst o vagn för att åka på stadsrundtur.

Chania_20120910_434-
Hästarna var av den riktigt lugna, luttrade sorten. Inte ens när vågorna slog över kajkanten och hamnade på hästen reagerade den.

Att åka till Chania kan jag rekommendera, men inte att bo inne i Chania, välj något ställe strax utanför istället och gör utflykter till Chania stad. Badmöjligheterna är begränsade i stan och nu när vi var där hade vi runt 30 grader och man längtade verkligen efter ett dopp.

Herr Louvic tog en paddeltur till badstranden. En uppblåsbar kanot kanske man skulle satsa på……

Chania_20120914_502-

Read Full Post »

Jo, vi lever! Det var ett tag sedan men det händer inte så mycket här. Vardagen lunkar på precis som den gör för er hemma i Sverige eller var ni nu är.

Fast vi sitter ju inte och rullar tummarna hela dagarna. När vi knöt fast båten här i vår vinterhamn i oktober så hade vi en att-göra-lista som var 4 A4 sidor lång. Nu är det bara en halv sida kvar!

Jollen har varit ett stort bekymmer hela säsongen. Vi har ju en Caribe jolle med hård botten och dubbelskrov. Vi valde detta för att bottnen skulle hålla för att dras upp på stränder med varierande underlag. Men av någon anledning så har den hela tiden läckt in vatten genom skrovet!!! I våras så lade Jonas på epoxi men det hjälpte inte fullt ut. Den ytan blev så hård att den sprack om vi gick på något. Så nu har Jonas förstärkt bottnen med både epoxi och glasfibermatta och nu verkar den hålla tätt. Peppar peppar.
Motorn till jollen har inte riktigt orkat med att få upp båten i planing när vi varit ombord båda två vilket har gjort att bensinförbrukningen blivit ganska hög. Jonas pratade med en utombordarspecialist här i hamnen och fick prova en annan sorts propeller. På halvfart planade jollen med både mig och Jonas ombord! Det blev en ny propeller.

Johan på Amber af Ljunghusen har hjälpt oss att svetsa inbrottsskydd till våra stora skyports och till luckan i aktern. En av de få nackdelarna med Amel båtarna är att de inte har någon separat ventilation. All ventilation går via skyportarna, nedgångsluckan och de få öppningsbara fönstren. När vi lämnar båten, och på nätterna, vill vi inte ha dessa stora luckor öppna. Risken för objudna gäster är för stor. Men nu är det bekymret borta.

Snö på kreta

Tack snälla Johan för att du hjälpte oss att svetsa!

 

Väder har vi här också. Inte fullt så kallt som ni har / har haft i Sverige men enligt de bofasta så är detta den kallaste vintern på 15 år. Till och med bergstoppar som är på runt 800 möh har snö.

DSC_0008

Och när det snöar i bergen så regnar och haglar det på oss. Fast oftast så är det hyfsat väder på dagarna och ösregn på kväller och nätter.
DSC_0006

I går hade vi vinterns första storm. Den kom från SO och piskade upp stora vågor i bukten som mycket vackert slog över piren. Men inne i hamnen blev vågorna inte mer än någon dm höga.
Vindstyrkan låg stadigt på 25-30 knop och den högsta vindstyrkan vi såg på mätaren var 49,5 knop (dela med 2 så har ni meter/sekund)

Jag filmade vår vindmätare och lyckades fånga den kraftigaste vindbyn

Tur att vi har ordentliga förtöjningar

Snö på kreta

Jo, vi fixade värmeväxlaren till dieselgeneratorn oxå. Nääää nu ljuger jag, jag var inte ett dugg inblandad. Jonas och Johan fixade.

Snö på kreta Snö på kreta

Men för att ta loss värmeväxlaren så behövde de en träplugg till sjövatten intaget. Snabbt plockad jag fram “Nödlåda vid vattenläckage” som jag packade i maj 2010.
Döm om min förvåning när jag öppnade plastpåsen med träplugg.

Snö på kreta

2 st var bara småbitar och denna var på god väg. Tur att det fanns fler plugg i påsen. Men tänk om detta varit i nöd, och 1/3 av pluggen är värdelösa…. Några djur såg jag inte till och hur de har kunnat försvinna ur en ihopsvetsad plastpåse begriper jag inte.

Men ett tips är ju att kolla era träplugg ofta. Ett annat tips som jag fick från en kille som varit ute och seglat i 10 år, var att göra egna (eller få tillverkade) plugg av gran, som suger åt sig vatten. De som man köper är oftast i ett alldeles för hårt träslag som inte sväller i kontakt med vattnet. Och det vill man ju att det skall göra när man pluggar en genomförning så att det sitter ordentligt.

Jag vet iallafall vem jag ska be om hjälp med nya träplugg……..

Några fredagar så har vi varit iväg och antingen lyssnat på föredrag om seglingsäventyr eller så har det varit frågesport. Båda delarna är väldigt trevligt. Fast frågesport är svårt, trots att det inte var några sportfrågor. T.ex så fick vi ett A4-papper med en bild av diverse öar. Dvs så som vi ser dem på sjökorten. Så skulle vi identifiera dem, alla fanns i Europa. Det gick inte så väldigt bra, den enda svenska ön, Gotland, missade vi.
Ett av seglingsföredragen var en engelsman, militär och officer, som drog ihop ett gäng och hyrde en 50 fots stålsegelbåt och seglade från England till South Georgia öarna i sydatlanten. De ligger sjömil rakt öster om Falklandsöarna och på den tiden då det fångades val var detta en metropol. Många av vikarna har svenska namn t.ex Grytviken och Husvik. Det var mycket intressant att höra honom berätta och bilderna var helt fantastiska men att segla dit Nix. Alldeles för kallt även mitt på sommaren.

Nej gott folk, nu får det räcka för denna gång. Det är dags att börja förbereda sig inför kvällens restaurang besök.

Lev väl och var rädda om varandra!

Read Full Post »

Ut ur grottan!

Det är inte klokt vad man påverkas av vädret! Vi har haft regn i mer eller mindre ett sträck i sedan i måndags (fredag idag) och det enda man varit ute har varit när man rusat till och från toan i land.

Idag när solen skiner och plusgraderna ökat utomhus så tittar alla ut ur sina båtar och fixar, promenerar, tvättar o hänger tvätt och pratar. Ja allt är som vanligt igen.

Även naturen påverkas. Detta kortet över bergen strax söder om Agios Nikolaos är taget den 9 januari

DSC_0003_01

och detta är taget idag den 13 januari

DSC_0007

Jo, det är samma bergstopp. Och Jonas såg snökedjor i affären häromdagen! Inte trodde man att man skulle få uppleva snö på så nära hålla såhär långt söderut. Men bergen är ju lite höga oxå omkring 1700 möh är just detta. Det högsta här på kreta är drygt 2400 möh.

Men man behöver inte vara så högt upp för att få en hänförande vacker utsikt. På Trettondagsafton gjorde vi en biltur strax norr om Agios Nikolaus genom byn Plaka och sedan kustvägen mot Neapoli och tillbaka.

DSC_0004

Elounda bukten med Spinalonga till höger

DSC_0009

Utsikt över byn Plaka och ön Spinalonga

DSC_0016

 

 

 

På andra sidan horisonten ligger resten av Grekland.

Men som sagt vi är utsläppta ur grottan och behöver fylla på förråden, så nu blir det promenad till affären.
Får nog lägga in lite fler promenader känner jag på byxlinningen…….

Read Full Post »

En härlig sak med att resa och med att resa som vi gör är att man kan stanna så länge man vill på de olika ställena. Det positiva med att stanna lite längre är att man blir varse olika seder och bruk på ett mer påtagligt sätt.

En sed som väl alla som varit i Medelhavsområdet har råkat ut för är väl Siestan. Dvs allt (i stort sett) stänger några timmar på eftermiddagen, vanligtvis omkring 14-17. Av någon underlig anledning brukar siestan sammanfalla med när jag vill gå och handla. Många irriterande ord har slunkit över mina läppar. Men å andra sidan så är butikerna öppna till framåt 21-22 på kvällen. Stackars affärsanställda.
På sommaren kan jag förstå att de stänger då det är som varmast men nu på vintern finns det ju ingen anledning tycker vi arbetsamma nordeuropeér. Kretensarna passar även på att ta lite extra ledigt så här på vinterhalvåret. Det är inte säkert att de öppnar efter siestan! Om man vill vara säker på att få handlat det man ska, gäller det att vara morgontidig. För trots att affärerna stänger så sent på kvällen så öppnar de igen någon gång mellan 8 och 9.

Jul och Nyår är inte så stora högtider här i Grekland, eller iallfall inte på Kreta. Men däremot Trettondagen. Här i Agios Nikolaos blir det Kors-simning i morgon. Enligt uppgift så kastar dom i ett kors (typ sånt som är vid altaret i kyrkan) i vattnet och sedan skall hugade hoppa i efter det och bärga det. Tyvärr så kan vi inte se det då vi är på väg till flygplatsen med Philip då, men vi lär väl få berättat vad som hände.

Hösten är en väldigt arbetskrävande årstid för Kretensarna. I september-oktober skall vindruvorna till vinproducerandet skördas och pressas. I november så tar man hand om “skröfset” efter druvpressningen (skal, stjälkar, kärnor osv) genom att koka Raki på det hela. Raki är grekernas motsvarighet till italienarnas Grappa. Största skillnaden är att Rakin är mycket mildar och faktiskt drickbar, vilket jag inte anser att Grappan är. I varje by finns det minst en Raki-kokare som står och puttrar.
I december så är det tid att skörda oliverna. Och med tanke på alla de olivträd så har de att göra. Oliverna skakas ner från träden och samlas upp på en pressening. Oliverna transporteras sedan till olivpressen där man producerar den olivolja familjen behöver under det kommande året. Jag misstänker att det blir en hel del att sälja också.

Varje onsdag förmiddag så är det marknad här i stan. Frukt, grönsaker, skor, honung, torkade örter, kläder och en massa annat krafs.

Visste ni t.ex att man odlar bananer här? Jo det är sant. Visserligen i växthus och de är inte så stora men ack så goda.
AghiosNikolaos_0065

Apelsiner och andra citrusfrukter är det ju högsäsong för just nu, så färskpressad juice till frukost är numera standard. Vi börjar få lite kläm på detta med apelsiner. Det finns en väldigt massa olika, och alla är inte lika bra att göra juice på. Kanske bättre till apelsinmarmelad.

Torkade örter finns här mängd, och kretensarna är duktiga på att göra olika örtkryddblandningar.
Théer (vilket besvärligt litet ord att stava till!) på olika örtblandningar och naturligtvis lämpliga för olika krämpor finns det naturligvis. Jag har fått en envis hosta och när jag hittade en påse med ett thé som skulle lindra feber, hosta och halsont slog jag till. Smakade inte så mycket men lindrade hostan.

DSC_0003

Så det blir en påse till av denna Malotira på onsdag.
De har även en annna thé-blanding som heter Cretan Mountain Thea som är bra till/mot många andra saker. Blir nog att köpa en sådan påse också och testa.

Har man nu hundar men ingen bil, och hundarna skall följa med, ja då är det bara att lösa uppgiften.

AghiosNikolaos_0063

Nu verkar pojkarna snart klara med LED-belysningsinstallationen i köket så det är dags att börja med dagens middag.
Babyribs med stekt potatis blir det idag. Vilket innebär att Jonas får grilla på akterdäck. Vilket numera inte är några större problem när det är mörkt. Även akterdäcket har fått LED-belysning.

Seder och bruk var det ja. Parkeringsseden är fascinerande, ett himmelrike eller mardröm för en svensk lapplisa.

AghiosNikolaos_0068

Jo, de blockerar för trafiken, men so what tuta så kommer de och flyttar på sig.

Read Full Post »

Oj vad det var länge sedan, men jag har inte glömt er. Tiden har bara gått alldeles för fort. Som den har en tendens att göra när man har trevligt. Och trevligt blir det ju när ens barn med flickvän kommer på besök. Så nu är det fullfart (nästan) från morgon till kväll. Vi har sparat det mesta av seightseeingen på ön till nu när killarna har kommit.

Men vi tar en sak i taget.

Viktor ordnade med en förtids julklapp till sig och Philip.

DSC_0019 fixad

Radiostyrda motorbåtar! Det är många som stannar och tittar och får något av en längtan i blicken.

Det blev naturligtvis en rundtur i Aghios Nikolaos också. Med kamera….

DSC_0026 DSC_0027
Inte bara stadsjulgranen blir pyntad utan de flesta träden i staden blir behängda med diverse prylar.
Det finns en liten strandpromenad mellan marinan och centrum, den är väldigt vackert byggd med hav och berg i blickfånget.

DSC_0047 DSC_0045

Man ser även till att göra vattnet tillgängligt, genom att bygga trappor ner till vattnet.

DSC_0046 DSC_0036

Innan jul hann vi även med en lite tur till byn Kritsa som ligger ca 1 mil söder om Aghios Nikolaos. Själva byn var inte så intressant så här i vintertid. Väldligt öde, men säkert fullfart på sommaren. Men strax innan byn finns en kyrka som är byggd på 1200-talet med väldigt många och fina fresker (väggmålningar) från 1300 och 1400 talet.
Panagia Kera DSC_0001

Av någon anledning är det fotoförbud inne i kyrkan och vaktmästaren var oss i hälarna hela tiden så ingen av oss vågade ta kort.

Panagia Kera DSC_0004

Men utifrån genom en öppen dörr lyckades jag fånga lite av målningarna iallafall.

Vi fortsatte vår färd mot Kritsa men stannade vid en arkeologisk plats. En stad, numera ruiner, från 700-300 f.kr byggd av dorierna, Lato.

Man kände sig nästan religiös när man gick i en trappa som byggdes för ca 3000 år sedan

Lato DSC_0020

och rörde sig i ett område som använts av människor för så länge sedan. Nu har jag ju inte så väldigt stora kunskaper i arkeologi eller antropologi men det var relativt enkelt att se att folket här kunde vara självförsörjande även om de bodde så långt upp i bergen. De hade minst en vattenkälla och ett antal cisterner som fylldes på av regnvatten som leddes dit i byggda rännor och  filtrerades innan det hamnade i cisternen.

Lato DSC_0021

Under det rostiga locket som med största sannolikhet kommit dit i modern tid, finns en vattenfylld cistern och bredvid syns ett tråg som antagligen använts för att ösa upp vatten i. Just i detta rummet fanns det många bearbetade stenar, ett runt “fat” som kanske använts till att mala säd i, en sten med ett hål i

Lato DSC_0024

som helt klart är gjort av människor.

Murarna som fanns kvar var imponerande i passformen dvs, minimala springor mellan stenarna.

Lato DSC_0026

I dörröppningar (antar jag att det var) fanns stenar som formats för att få bättre funktion.

Lato DSC_0019

Att de var självförsörjande kunde man även förstå när vi hittade mark som med största sannolikhet varit brukad för grönsaker och säd och antagligen även fruktträd. Det var lite brant att ta sig ner så vi avstod.

Lato DSC_0040 Lato DSC_0043

Djuren de behövde för kött och mjölk och hudar mm strövade antagligen fritt i markerna och av seden idag att döma var djuren säker getter och kaniner.

Byns gemensamma vattencistern var väl bearbetad men hur de kom åt vattnet förstod vi inte.

Lato DSC_0033

Det fanns ingen nedgång bara helt släta väggar och rester av pelare på botten som kanske har burit upp ett tak en gång i tiden.

De andra utrymmena som säkert även de använts som cisterner var tomma, men man såg de bearbetade väggarna.

Lato DSC_0027

Vi passade även på att ta en familjebild i en av de fina trapporna i Lato

Lato DSC_0053

 

Jul har vi också firat. Den blev inte så varm som vi hoppats på så julbadet ställdes in. 17 gr i vattnet och 13 i luften gjorde att ett bad inte kändes så angeläget. Det får bli ett annat år.

Julgran fick vi tag på. En riktig! Men den var lite liten så vi hängde upp den så att pakten kunde få plats under.

Jul 2011 DSC_0096

Julbordet blev nästan som hemma, vi lyckades få tag på det mesta vi behövde. OK, inläggningssill och skinka (som bara behövde griljeras) blev inköpta i Sverige men det andra hittade vi här nere. Jonas vill att jag påpekar att sillen som jag lade in var den godast jag någonsin gjort. (Känner ni hur generad jag blir?)

Jul 2011 DSC_0113

Och naturligtvis hade vi julfrukost med levande ljus, precis som vi brukar.

Jul 2011 DSC_0094

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Juldag var det meningen att vi skulle fira tillsammans med de övriga live aboards med en engelsk julmiddag. Men en elak förkylning klubbade ner stora delar av familjen på förmiddagen. Så vi stannade hemma och åt kalkon istället.

Så God Fortsättning och ett Gott Nytt År 2012

Read Full Post »

Söndag och inget speciellt på programmet. Då vi har tillgång till en bil den här helgen bestämmer vi oss för en tur runt den östra delen av Kreta.

Turen går från Agios Nikolaus till Ierapetra som ligger på den södra sidan av ön och sedan tillbaka till nordsidan till Sitia och slutligen till marinan.

Söndag och off-season = stängda butiker och väldigt dött på gator och torg. Staden är relativt stor, större än Agios Nikolaus. Men en liten hamn som nog inte får så många besökare. Precis vid inloppet till hamnen ligger ett gammalt fort.

DSC_0011

Annars är Ierapetra mest känt för sin långa strand.

DSC_0012

På ett torg hittade vi en kyrka med vad som såg ut som ett minarettorn och en liten rund byggnad, något nedsänkt i marken. Allt såg väldigt arabiskt ut och det är kanske inte så konstigt. Vi är bara 200 sjömil från nordafrikanska kontinenten och havet utanför pirarna heter Libyska Havet.

DSC_0016 DSC_0017

Efter en fika med kaffe och bakelse (!) for vi vidare norrut och mot Sitia.

 

Färden gick över en bergskam och utsikten var helt underbar. Vägen var en serpentinväg med berg på ena sidan och stup på andra sidan (dvs min sida) Men det var inte så farligt som det låter. Det var god marginal mellan stupet och vägen och oftast en massa träd i vägen, så den hissnande känslan man får på liknande vägar i t.ex Spanien infann sig inte.

DSC_0019
Nästa kust är Afrika, och Libyen

Helt klart att oliver var den huvudsakliga näringen här. Vi har aldrig tidigare sett så många olivträd. På varje liten jordplätt är det ett olivträd planterat. Här finns inga olivlundar, det är olivskogar! Frågan som återkom flera gånger i bilen. Hur i hela friden ska de hinna skörda alla oliver?????

DSC_0022

Jag tror att vi befinner oss på ca 500 möh när kortet togs. Det högsta berget i detta området är på lite drygt 800 m.

Sitia var en lika sömning stad som Ierapetra denna söndag. Men vi hittade iallafall en restaurang som serverade oss en god lunch.
Om man åker färja från t.ex Athen och till Agios Nikolaus så får man kliva av här i Sitia. Antagligen går det bussar mellan orterna.

När vi närmar oss Agios Nikolaus igen var det dags för ett fotostopp

DSC_0030

I viken längst bort ligger Agios Nikolaus.

Om resten av Kreta bjuder på liknande upplevelser så skall det bli väldigt trevligt att bila runt på ön under vintern.

Read Full Post »

Go mad, möe mad och mad i räddan ti  (översättning: god mat, mycket mat och mat i rättan tid) Jo det kan vi väl hålla med om allihop. Men ibland är det inte så enkelt.

Jag måste börja med att vi svenskar är otroligt bortskämda med livsmedelsaffärer med ett brett sortiment. Känner vi för att laga Grekiskt, italienskt, indiskt, mexikanskt, thai eller you name it, så går vi bara till ICA/Konsum/Hemköp och hittar alla de ingredienser som vi behöver. Är det något väldigt udda kanske det kan vara lite mer besvärligt på en liten ort, men bor man i t.ex Malmö tar man sig till Möllevångstorget och kan garanterat hittat vad man söker.

Riktigt så bra är det inte när man kommer lite mer söder ut. I Portugal var det väldigt svårt/snudd på omöjligt att hitta importerade livsmedel.
I Spanien, Italien och här i Grekland är det något enklare.

Här i Grekland är det ett annat problem, vad i h—-e står det på burken och vad är det?

DSC_0060

Vi hittade den bland mejeriprodukterna och trodde att det var Creme Fraiche eller Gräddfil.
Nix, men blandat med majonäs funkade det bra till en potatissallad istället för Creme Fraich. Jag tror att det är kvarg, inte helt slät i konstistensen men inte så korning som Keso.

Ibland så får man ju idétorka i köket, och att då surfa runt på receptsajterna brukar råda bot. Glad i hågen knatar man iväg med sin inköpslista baserad på det nya receptet. Vägen tillbaka till båten blir oftast med tunga och modstulna steg. Har man tur hittar man det mesta men inte tillräckligt mycket för att kunna laga rätten.
Oftast är det Creme Fraiche som fattas, och skall såsen/röran inte kokas så kan man blanda naturell youghurt med antingen Philadelfia ost naturell eller lite vispgrädde men om Creme Fraichen skall koka med i en soppa eller gryta så blir det problem. Än har jag inte hittat någon lösning, men det kanske ni kära läsare har.

Hör för leden så skulle jag köpa tvättmedel. Det var väldigt lätt, för en gång skull.

IMG_2394

Kände igen etiketten med en gång, även om flaskan var 3 gånger så stor som i Sverige. När jag kom till båten så kändes det lite underligt att jag förstod vad som stod på flaskan. Jag skrattade gott åt mig själv, texten var på dansk/norsk/svenska och finska!

Vad som däremot är mycket bättre här är kött!

DSC_0059

Vad säger ni om dessa fläskkotletter? Inte en gnutta vatten i stekpannan när man steker och smaken är fantastisk.

Fiskaffärer finns det gott om. I den här lilla staden Aghios Nikolaus finns det åtminstonde 2 st med ett hyfsat stort utbud.

 

I Portugal lärde vi oss ett nytt sätt att grilla kycklingen på.

DSC_0059

Man klipper upp längs ryggbenet och viker ut kycklingen. Lätt att krydda på båda sidorna och behöver kortare tid på grillen.

Italien, snacka om matland! Men dom har inte Creme Fraiche……

Riktiga skinkor, både kokt, rökt och torkade. Oliver, korvar, ostar, pasta mm mm. Det blev dyrt när man handlade i Italien för allt såg så gott ut och vi var lite svältfödda bra charkuterier efter Spanien.

Spanien, var nog den största matbesvikelsen, även om det fanns många höjdpunkter

DSC_0061

Pata Negra skinka var en.

Tapas i alla möjliga och möjliga varianter. Kockens fantasi verkade vara det enda som stoppade. Denna variant på bröd fick vi bara i Palma

DSC_0027

Men som sagt, vill man ha något som inte tillhör den inhemska matkulturen, blir det besvärligt. Så njut av att enkelt kunna hitta allt ni behöver i er lokala mataffär.

Köpte en Grekisk kokbok härförleden. Mycket intressant och gott. I kapitlet om kycklingrätter blev jag dock lite konfunderad. “Bryn kycklingklubborna runt om och låt dem sedan koka i 1,5 tim.” …… tittade efter vem som skrivit boken, namnet var väldigt engelskt klingande. Kanske var han van vid att använda höna isf kyckling.

Nej, nu är det dags att börja med kvällens middag. Här får ni menyn:

förrätt: Musslor och bacon på rågbröd med tomat

Huvudrätt: tupp tillagad á la gås (det är ju Mårtengås tid) Dvs fylld med katrinplommon och äpplen. Serveras med en gräddsås och kokt potatis samt grönsallad.

Efterrätt: Knäckig äppelkaka

Smaklig spis och trevlig helg!

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »