Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘#Algarve’

Sitter i sittbrunnen och njuter av eftermiddagssolens sneda strålar. Det är ca tre timmar kvar innan den sjunker ner i under horisonten. Men värmer fortfarande skönt.

Lungnet börjar återkomma nu när den sista turistbåten packat ihop strandpartyt och lämnar ankarviken. Undrar om det var sista beach partyt i år?


Vattentempen har krupit net runt 20-graders sträcket och att bada känns inte så nödvändigt längre. Det svala vattnet sätter även sin prägel på klimatet nere i båten. Golvet, durken, är sval och tofflor eller raggsockar är skönt att ha på fötterna.

Nästa vecka kommer temperaturen att sjunka med ytterligare ca 5 gr och meteorologerna har lovat regn. Då gäller det att plocka fram soliga och varma bilder och minnas den sommar som flytt.


IN ENGLISH

Sitting in the cockpit enjoying the afternoon sun slanting rays. It is about three hours left before it sinks into the horizon. But the sun still warms nice.

The calm will be restored now that the last tourist boat packed the beach party toghether and leaves the anchor bay. I wonder if it was the last beach party of the year?

The water has crept down around the 20 C migration and swimming feels not so necessary anymore. The cool water even put your mark on the climate down below in the boat. The floor  is cool and slippers or woolen socks are nice to have on your feet.

Next week the temperature will drop by approximately 5 C more and the meteorologists have promised rain. 

Then you have to pick up sunny and warm photos and remember the summer gone by.

Read Full Post »

Strax öster om Faro ligger den lilla staden Ohlão [oljauo]. Det är Algarves största fiskehamn och har den absolut bästa saluhallen längs Algarvekusten. Det är också utgångspunkt för färjorna som går ut till öarna i naturreservatet Ria Formosa. För att komma hit flyger man till Faro från t.ex Sverige och sedan tar man tåget eller bussen hit. Tåget tar 10 minuter och kostar 2€.

Trots att vi har varit här ett oräkneligt antal gånger så har vi inte tagit oss tid att bara strosa runt i staden. Vi har antingen åkt till marknaden på lördagmorgnarna eller åkt in till Supermarketen för att handla. Men nu tog vi oss i kragen, och blev ännu mer förälskade.

Ohlão är inte speciellt stort, ca 40.000 invånare. Staden är ganska utbredd och den gamla delen är som alltid mest intressant att röra sig. Smala vindlande gator, typsikt portugisiska hus influerade av morerna och Nordafrika.

 

La Iglesia de Nuestra Señora del Rosario, byggdes mellan 1689 och 1715 av Olhãos Fiskargille. Kyrkan är byggd i barockstil och är väldigt väl underhållen. På baksidan, under klockan är det ett litet utrymme där man kan tända ljus för nära och kära och kanske för sig själv. Det hänger en del attiraljer på väggen, hur man skall använda dem vet jag inte men antagligen så används de i böner för onda ben, att bli gravid, bota barn osv. Kanske någon av läsarna är mer hemma i den katolska läran och kan förklara.

IMG_6894  IMG_6891 IMG_6892 DSC_0051

 

Gatorna är smala, precis lagom breda för häst och vagn. Att bygga så här är ganska vanligt i kusttrakterna. Det borgar för att man få lä inne bland husen. Vinden orkar tydligen inte snirkla sig runt för mycket. och som vanligt här i Portugal är gatorna mycket vacker stensatta med diverse mönster. Fast gatorna i Horta på Azorerna, där var stensättningen snäppet vassare.

DSC_0041DSC_0046IMG_6888

Idag är de flesta av de gamla gatorna gågator och butiksägarna och restauranger och barer flyttar ut delar av verksamheten. Vilket är helt självklart.

DSC_0044DSC_0045

 

Husens fasader är som brukligt i Portugal, täckta av kakelplattor. Själv tycker jag bättre om de gamla husens kakelplattor som är betydligt smakfullare än de som renoverats de senaste 30-40 åren.

IMG_6898IMG_6900

DSC_0055DSC_0057 beskuren

 

Längs stranden har man byggt en trevlig strandpromenad och en park med lekpark för stadens yngre invånare.

IMG_6901

Här finns även den stora fina saluhallen. Eller rättare sagt saluhallarna. En byggnad för fisk och skaldjur och en för kött, frukt o grönt. Den är öppen varje förmiddag månd-lördag

IMG_6325

 

När man har tröttnat på stadslivet och vill ut i naturen tar man färjan till Armona, Culatra eller Faroll. Tre små fiskebyar som ligger på den stora sandbanken som skiljer Atlanten från det lilla innan havet. Badar gör man sedan i Atlantens klara och svalkande vatten.

Här finns även turbåtar och fiskebåtar som man kan åka med för några timmar.

 

Hur bor man? Alltså jag är ju inte så bra på hotell, eftersom vi reser runt med segelbåt, men jag gjorde en snabb googling och det finns knappt 100 hotel (!) i Ohlão.

 

IN ENGLISH

The small town of Ohlão is situated just east of Faro. It is the  main fishing port of Algarve and has the absolute best market hall along the Algarve coast. It is also the starting point for ferries to the islands in the Ria Formosa nature reserve. To get here you fly to Faro and then take the train or the bus here. The train takes 10 minutes and costs 2 €.

Although we have been here countless times, we have not taken the time to just stroll around the city. We have either gone to the market on Saturday mornings or skiing out to the supermarket to shop. But now we took the collar, and became even more in love with the place.

Ohlão is not very large, about 40,000 residents. The city is fairly widespread and the old part is as always the most interesting Narrow winding streets, Typically Portuguese house influenced by the Moors and North Africa.

 

La Iglesia de Nuestra Senora del Rosario, built between 1689 and 1715 of Olhão’s Fish Gille. The church is built in Baroque style and is very well maintained. In the back, under the clock, it is a small space where you can light candles for loved ones and perhaps to himself. It’s all part paraphernalia on the wall, how to use them, I do not know, but probably they are used in prayers for evil bones to become pregnant, cure children etc. Maybe some of the readers are more at home in the Catholic doctrine and explain.

 

IMG_6894  IMG_6891 IMG_6892 DSC_0051

 

The streets are narrow, just enough width for the horse and carriage. To build so this is quite common in the coastal areas. This ensures that you get the wind in among the houses. The wind bothered apparently meandering around too much. and as usual here in Portugal is very beautiful streets paved with various patterns. Though the streets of Horta in the Azores, which was paving bit better.

 

DSC_0041DSC_0046IMG_6888

Today, most of the old pedestrian streets and shop owners, restaurants and bars are moving elements of the business. Which is completely obvious.

 

DSC_0044DSC_0045

 

The façades of the houses, are as usual, in Portugal, covered with tiles. I myself feel better about the old houses tiles that are much tastier than those who renovated the last 30-40 years.

IMG_6898IMG_6900

DSC_0055DSC_0057 beskuren

 

Along the beach has built a nice promenade and a park with a playground for the city’s younger residents.

IMG_6901

There is also the great great market hall. Or rather, the market halls. A building for seafood and meat, fruit o green. It is open every morning Monday-Saturday

 

IMG_6325

 

When you are tired of city life and want to nature take the ferry to Armona, Culatra or Faroll. Three small fishing villages located on the large sand bank that separates the Atlantic from the small inland sea. Badar do since the Atlantic clear and refreshing water.

There are also tour boats and fishing boats that you can ride for a few hours.

 

Where can you stay? Well, I’m not so good at hotels, as we travel around by sailboat, but I did a quick Google search and there are barely 100 hotel (!) in Ohlão

Read Full Post »

Det är så tyst att man nästan får ont i öronen. Det enda som stör är en ensam motorbåt på väg utanför sandrevet för att fiska, en ensam kyrkklocka som slår några ödsliga sorgsna toner långt borta. Några fiskar slår i vattnet och ett gäng fåglar har en konversation, både nära båten och längre bort. 

Vattnet ligger som en spegel så båten är helt stilla och vi är nästan helt omslutna av dimma, det är bara den närmsta, ca 100 m bort, båten vi ser tydligt. De andra vet vi att de finns ytterliggare några hundra meter bort. 

Men tack vare närmsta grannen, motorbåten och kyrkklockan vet vi att vi inte är ensamma, vilket annars hade varit väldigt lätt att tro.

 


IN ENGLISH

It is so quiet that you almost feel pain in your ears. The only thing that bothers is a lonely boat on its way outside the sandbar to fish, a solitary bell that strikes some desolate sorrowful tones far away. Some fish jumps in the water and a bunch of birds have a conversation, both close to the boat and beyond.

The water is like a mirror so the boat is completely still and we are almost completely enveloped by fog, it is only the nearest, about 100 m away, boat we see clearly. The other, we only know that they are there some hundred meters away.

But thanks to the nearest neighbor, the motor boat and the church bell, we know that we are not alone, which otherwise would have been very easy to believe.

Read Full Post »

Det sätts nya värmerekord hela tiden här i Algarve. Helgen har varit riktigt svettig med temperaturer en bit över 30 grader. Det är  lite svårt att mäta temperaturen när man är på en båt, skuggan varierar hela tiden och tempen nere i båten avspeglar inte alltid temperaturen utomhus.
De senaste nätterna har varit vindstilla och alldeles för varma. Knappt att fläktar gör någon nytta.

Men det var den gångna helgen jag skulle berätta om.

I lördags åkte vi in till marknaden här i Ohlão och köpte fisk, räkor, benfri kotlett och kalkon. För att röka och grilla på stranden. Fisken, fläskköttet och kalkonen lades i saltlake över natten.

På eftermiddgen åkte Jonas o Micke iväg i en av jollarna och ett handhållet ekolod för att kolla att det var tillräckligt djupt för jollarna att komma in till stranden. Området är inte sjömätt och inga djupangivelser finns på sjökortet. De hittade en djupränna som sträckte sig nästan hela vägen in till stranden. Det var bara de sista ca 50 m som vi skulle behöva vada.

Söndag morgon, började vi packa ihop vad vi skulle ha med oss. Herrejisses, kändes som om vi skulle bosätta oss på stranden. Grill, röklåda, tallrikar, vin, bestick, dukar, handdukar, strandstolar och annat smått o gott letades fram ur gömmorna. En kylbag fylldes med färskvaror och en annan med vin, öl och vatten.

IMG_6405

Vår gamla Cobb-grill har äntligen fått komma ut och lufta sig. Den har bott på båten sedan 2007 och har sedan dess bara använts en  handfull gånger. Jag har inte alls gillat Cobben då jag tyckt att maten inte blir grillad utan kokt i den. Men jag har fått revidera mina åsikter, som antagligen berodde på handhavande fel. Nu mera tänder vi den i god tid innan vi lägger på fisk/kött och då funkar det. Fördelen med Cobben är att den inte blir varm på utsidan och man därför kan använda den ombord på båten. Men det har å andra sidan andra nackdelar så det gör vi inte.

Jonas och Micke åkte in i förväg i den lite större jollen med de viktigaste prylarna som grill och rök. Båda måste tändas en stund i förväg och det som skall rökas tar lite längre tid att bli färdigt.

IMG_6413

Jag, Jitka och Wendy åkte in i en egen jolle och tack vare det kunde vi köra jollen hela vägen in till stranden. Det här med tidvatten, ebb och flod, gör stor skillnad.
Killarna var väl framme i rökningen så vi hann bara med en liten kort promenad på stranden innan det var dags att äta.

 

Men vad man har lagt av sig med att käka på stranden. Emellanåt knastrade det ordentligt mellan tänderna. Men överlag så blev det så himla gott. Den rökta Roballon smakade nästan som rökt Abborre. De rökta räkorna kan vidare utvecklas men var ändå supergoda. Fläskköttet blev saftigt och gott emedan kalkonbenet var för tjockt, smaken stannade i de yttre lagret. Nästa gång får det bli ett kalkonlår som är tunnare.

På grillen hamnade havskräftor i halvor marinerade i vitlök, majskolvar och små Dorados. Mumsigt värre.

IMG_6410

Fördelen med att sitta på stranden är att blir man för varm, eller behöver en paus så är det bara att gå ner i vattnet, som här inne vid stranden var behagligt vamt och kristallklart.

IMG_6414  IMG_6422

Stranden som ligger i en helt öde del av Rio Formosa området var fylld med fina snäckor och en hel del inte fullt så fint plastskräp. Det är för sorgligt att det skall vara så svårt att slänga sopor och skräp i soptunnorna.

Vi sitter där och njuter av livet och tittar in mot Faro och Ohlão och får syn på en kolsvart rökpelare i Faro området. Vi trodde att det var det lilla båtvarvet som råkat illa ut. Det tog några timmar innan branden var släkt. Man kunde väldigt tydligt se på färgen på röken om brandmännen lyckats kväva elden eller inte och när den blossade upp igen. Rökpelaren varierade från kolsvart till vit och även i omfång. Det tog några timmar innan branden i ett sockerrörsfält var under kontroll.

IMG_6408IMG_6412

 IMG_6418IMG_6433IMG_6434

Väl tillbaka på båten blev det inte så  mycket mer gjort denna dag. Till och med middagen blev inställd och jag ägnade kvällen åt en maraton titt på den gamla TV-serien Modus.

 

IN ENGLISH

It is added new heat records all the time here in the Algarve. The weekend has been really sweaty with temperatures well over 30 degrees. It’s hard to measure the temperature when you are on a boat, the shadow varies all the time and the temperature inside the boat does not always reflect the temperature outdoors.
The last few nights have been flat calm, and far too hot. the fans we have has to work very hard to make any use.

But it was the past weekend, I should tell you about.

On Saturday we went to the market here in Ohlão and bought fish, shrimp, boneless chops and turkey and ingredients for a salad. Smoking/BBQ on the beach is the plan. The fish, pork and turkey was put in brine overnight.
In the afternoon Jonas and Micke went off in one of the dinghies with a hand-held sonar to check that it was deep enough for our dinghies to get in to the beach. The area is not surveyed and no depth markings on the chart. They found a deep area that stretched almost all the way to the beach. It was only the last 50m we would have to wade.

Sunday morning, we started to pack what we would have with us. My gosh, felt like we’d settle down on the beach. BBQ, smoke box, dishes, wine, cutlery, tablecloths, towels, beach chairs and other odds o good were digged out from the hidden areas on the boat. A cool bag filled with fresh produce and another with wine, beer and water.

IMG_6405

 

Our old Cobb grill has finally got to come out and vent itself. It has lived on the boat since 2007 and since then has only been used a handful of times. I have not liked the Cobb since I think that the food is not grilled, more like boiled. But I have had to revise my opinions, which probably was due to handling errors. Now a days we light it in good time before we put the stuff to be BBQed on it, and then it works. The advantage of the Cobb is that it does not get hot on the outside and therefore can be use on the boat. But on the other hand, there are other disadvantages making us not use it on the boat.

Jonas and Mike went out ahead with the slightly larger dinghy with the most important stuff to BBQ and smoke. Both must be activated for a while in advance and the smoked things needs a bit longer time to be ready.

IMG_6413

I, Jitka and Wendy went into the beach in an own dinghy and thanks to that we could go all the way to the beach. Tidal highs and lows, makes a big difference.
The guys were well ahead in smoking so we had only time for a short walk on the beach before it was time to eat.

 

But what we have put off by munching on the beach in the sand. Occasionally, it crunched firmly between the teeth. But overall it became so damn good. The smoked Roballo almost tasted like smoked Perch. The smoked prawns can be developed further but was still super good. The pork was juicy and delicious The turkey didn’t become a total success, because the piece was too thick, the taste stayed in the outer layer. Next time we will try the thigh piece that is thinner.

On the BBQ we placed langoustine in halves marinated in garlic, corn cobs and small Dorados. Yummy.

IMG_6410

 

The advantage to sit on the beach is that when you become too warm, or need a break you just have to move a few meters for a dip in the water, as here at the beach was pleasant warm and crystal clear.

 IMG_6422

 

The beach that is located in a deserted part of the Rio Formosa area was filled with fine shells and a lot of not-so-fine plastic debris. It is sad that it should be so difficult to dispose of garbage and rubbish in the bins.

We sit there and enjoy life and look towards Faro and Ohlão and sees a jet-black column of smoke in Faro area. We thought it was the little shipyard that got into trouble. It took a few hours before the fire was related. You could very clearly see the color of the smoke of the fire fighters managed to smother the fire or not and when it flared up again. Column of smoke ranged from carbon black to white and also in bulk. It took a few hours before the fire in the sugar cane fields were under control.

IMG_6408 IMG_6412

IMG_6418 IMG_6433IMG_6434

Once back on the boat, it was not so much more done on this day. Even the dinner was cancelled and I spent the evening at a marathon look at the old swedish TV serie.

Read Full Post »

Finns det någon drink som är mer förknippad med Spanien och Portugal än Sangria? Ja det skulle väl vara Tinto de Verano då. Men vi börjar med Sangria.

Sangria kommer från det spanska och Portugisiska ordet för blod därför att från början var Sangria en blodröd dryck som fick sin färg från det mörkt röda vinet man använde. Idag kan man beställa både röd, rose och vit Sangria.

I Sverige gör vi en vinbål och spetsar med lite vodka och pimpar med färsk frukt. Det blir också en Sangria.

En standard original Sangria innehåller torrt rött vin, brandy, socker eller fruktjuice, skivad frukt vad som finns till hands. Idag är grunden den samma men vinet kan även vara vitt eller rosé, man kan tillsätta en kanelstång och lite myntablad.

Sangrian har existerat i olika varianter i mer än 2000 år. Man tror att det var Romarna som började att blanda vatten i vinet för att rena vattnet (!) speciellt när de kom till nya oområden som den Iberiska halvön med Spanien och Portugal.
I början av 1900-talet spreds Sangrian till Latinamerika. Till USA kom den i samband med Wärldsutställningen i New York 1964. I Sverige blev den nog inte polpulär förän vi började åka på charterresor på –60-70 talet.

En del hävdar att drycken heter Sangria för att påminna om blodet från tjurarna på tjurfäktningsarenorna. Tycker  nog personligen att Romar varianten låter trevligare.

 

Min personliga favorit är en tillbringare med Vit Sangria och massor av frukt och is. Tycker att den röda oftast blir lite för söt och påminner om kall glögg.

Här är ett gott recept, som visserligen tar lite tid. Men man kan förbereda genom att, göra jordgubbssirapen i förväg och ha i frysen. Förvarar man de andra dryckerna också kallt så sparar man mycket tid.

clip_image002

Mousserande Sangria

INGREDIENSER:

JORDGUBBSSIRAP
  • 125 gr färska jordgubbar
  • 2,5 dl socker
  • 2,5 dl vatten
SANGRIAN
  • 125 gr färska jordgubbar
  • 250 gr kiwi, kan bytas mot gröna vindruvor, melon eller apelsinskivor
  • 1 fl (75 cl) torrt vitt vin
  • 1 fl (75 cl) mousserande vin, torrt
  • Juicen från 3 apelsiner
  • Ca 1 dl mörk Ruhm, eller vodka

GÖR SÅ HÄR:

SIRAPEN, kan förberedas och förvaras i frysen

1. Snoppa och dela jordgubbarna

2. Koka dem under omrörning i ca 10 min tillsammans med socker och vatten

3. Låt svalna i några minuter

4. Häll soppan genom en sil och pressa igenom fruktköttet

5. Ställ kallt i ca 1 tim

SANGRIAN

1. Snoppa och halvera jordgubbarna

2. Skala och skiva Kiwin

3. Lägg ner Kiwin sedan jordgubbarna i en stor karaff

4. Häll över jordgubbssirapen, apelsinjuicen, Ruhm och vitt vin

5. Rör om och ställ kallt i ca 4 timmar så att smakerna gifter sig. Om flaskorna är kalla räcker det med ca 1 timme.

6. Strax innan servering, fyll på med kallt mousserande vin

7. Servera och njut!

 

TINTO DE VERANO

Också mycket läskande sommar drink. Lite alkoholsvagare än Sangrian. Blanda lika delar

  • Rött vin och
  • fruktsoda/Sprite eller liknande.
  • Blir det för sött, späd med Clubsoda eller bubbelvatten.
  • Isbitar och en skiva apelsin.

 

 

IN ENGLISH

 

Is there any drink that is more associated with Spain and Portugal than Sangria? Well, it could well be Tinto de Verano then. But we begin with the Sangria.

Sangria comes from the Spanish and Portuguese word for blood, since it from the beginning was a blood red sangria drink that got its colour from the dark red wine that was used. Today you can order both red, rosé and white sangria.

A standard original Sangria contains dry red wine, brandy, sugar or fruit juice, sliced ​​fruit of the season. Today is basically the same but the wine can also be white or rosé, you can add a cinnamon stick and some mint leaves.

Sangria has existed in various forms for more than 2000 years. It is believed that it was the Romans who began to mix the water into wine to purify the water (!), Especially when they came to new areas as to the Iberian Peninsula with Spain and Portugal.
In the early 1900s sangria spread to Latin America. To the United States it came in connection with World Fair exhibition in New York in 1964.

Some claims that the drink is called sangria to recall the blood frum the bulls in bullfighting arenas. Personally I like the Roman variant better.

My personal favourite is a pitcher of white sangria and plenty of fruit and ice. Think that the red usually gets a little too sweet and reminiscent of cold mulled wine.

Here is a good recipe, which admittedly takes some time. But one can prepare by, making strawberry syrup in advance and keep in the freezer. Keep the other drinks cold and you save a lot of time.

 

clip_image002

Bubbly Sangria

INGREDIENTS:

STRAWBERRY SYRUP
125 gr fresh strawberries
2.5 cup sugar
2.5 cups water

SANGRIA
125 gr fresh strawberries
250 gr kiwi, can be replaced with green grapes, melon or orange slices
1 bottle (75 cl) dry white wine
1 bottle (75 cl), sparkling wine, dry
Juice of 3 oranges
About 1 cup dark Ruhm, or vodka

DO THIS:

The syrup can be prepared and stored in the freezer
1. Hull and share the strawberries

2. Cook them with stirring for 10 minutes together with sugar and water

3. Allow to cool for a few minutes

4. Pour the soup through a sieve and squeeze through the flesh

5. Refrigerate for about 1 hour

SANGRIA
1. Hull and halve the strawberries

2. Peel and slice kiwi

3. Add the kiwi and the strawberries in a large carafe

4. Pour the strawberry syrup, orange juice, Ruhm/Vodka and white wine

5. Stir and refrigerate for approximately 4 hours so that the flavors marry. If the bottles are cold, it is sufficient for about 1 hour.

6. Just before serving, fill with cold sparkling wine

7. Serve and enjoy!

TINTO DE VERANO

Also very refreshing summer drink. A little alcohol weaker than sangria. Mix equal parts of:

  • Red wine and
  • lemonade / Sprite or the like. If it becomes too sweet, dilute with Club Soda or sparkling water.
  • Ice cubes and a slice of orange.

Read Full Post »

Vi har tillbringat ganska så mycket tid här i Algarve och då speciellt i området kring Portimao. Men aldrig har vi sett så mycket blommor som i år. Kan det bero på det myckna regnandet för ca 1 månad sedan mån tro och värmen efteråt.

En liten blomsterkavalkad.

 

IN ENGLISH

We have spent quite a lot of time here on the Algarve coast a special around Portimao. But we have never seen so many flowers.

I might depend on all the rain about a month ago and the following high temperature.

Here is a flower parade.

DSC_0267DSC_0282IMG_5910DSC_0333

DSC_0324DSC_0325DSC_0326DSC_0327DSC_0323IMG_5947 IMG_5946

Read Full Post »

Under 10 år har man varje år haft en unik utställning av sandskulpturer i den lilla staden Péra på Algarvekusten. Man har samlat en mängd konstnärer som har fått skapa figurer utefter ett givet tema. 2014 var senaste året som man byggde nya skulpturer. Det innebär att de statyer som vi tittat på är 3 år gamla!! Byggda av enbart sand och vatten. Jag säger bara en sak, Falsterbo Sandslottstävling kan slänga sig i väggen.

Man har använt 40.000 ton sand och områder är 15.000 kvm stort.
Sanden fuktas med vatten och för de höga skulpturerna så packas sanden mycket hårt i fyrkantiga formar. Man lyfter en form i taget och jobbar sig neråt.

Temat är Film och Musik

Titta och njut.

 

IN ENGLISH

During 10 years there has been a uniqe expose of sand sculptures in the small city of Pére, Algarve, Portugal. they have engaged a bunch of artists that have been given a theme to compose from.

2014 was the last time they built new sculptures. Meaning that the sculptures below are three years old!!!

They have used 40.000 ton of sand and the area is 15.000 sqm big.
The sand is humidified with water and is packed very very hard. For the high sculptures they use some square forms that they pack the sand into. They lift one form at a time and work from up to down.

The theme is Film and Music

Watch and enjoy!

IMG_5916IMG_5919

IMG_5917IMG_5922IMG_5926IMG_5927IMG_5929IMG_5930IMG_5933

Read Full Post »

Till Midsommar så var vi inbjudna till restaurant Rouxinol i Monchique. Dvs uppe i bergen. Det tar ca 30 minuter att köra dit så vi bestämde oss för att lämna tidigt och göra lite sightseeing i området oxå.

Monchique är bergskedjan som ligger strax norr om Portimão och naturen här är underbart vacker. Själva byn Monchique är inte speciellt stor. Men de har ett torg och en stor utomhus bassäng som är vackert inramad av härligt lummiga träd. På torget sitter “di gamle” o språkar och bänkarna har man gjort som små sittgrupper, en lång bänk och på var sida om den, vända lite snett mot bänken är det “fåtöljer” klicka på torgbilden så ser man det.

DSC_0088 DSC_0091

En lokal specialitet här är Medronho, ett slags snaps som görs av smultronbuskens bär. Har absolut ingenting med våra smultron att göra utan är ett träd. Här kan du läsa och se vad det är. Men om man inte gillar Grappa eller grekisk Raki ska man inte köpa en flaska utan att smaka först.

DSC_0089

Efter en fika i den lilla byn åkte vi vidare upp till Algarves högsta bergstopp Foia 902 möh. Vilken utsikt! Och vad irriterad jag är att jag inte har ett objektiv till kameran som fixar sådana här vyer. Men ni får ta det som det är.

DSC_0094[4]

……

Plöstligt kommer det en polisbil och stannar till, de två poliserna kliver ur bilen och går bort mot en folksamling en bit  bort. Jag blir nyfiken och går dit jag med. Det visar sig att det är en naturlig källa som springer fram ur en klippa och folksamlingen fyller på sina vattendunkar och poliserna ville ha en slurk ur källan. Strax bredvid källen sitter en liten, vacker, handskriven kakelplatta

DSC_0097 DSC_0096

Det står ungefär:  “Vatten är liv. Den förtrollade plats behandla dem med kärlek all din kärlek”. Min protugiska är inte särskilt bra så jag får lita på Google Översätt.

 

Nu börjar det bli dags att åka till midsommarfesten som Stenfan och Lisa arrangerar på sin restaurang Rouxinol. Restaurangen är en gammal jaktstuga och låg från början väldigt isolerat, men så byggdes vägen upp till Monchique och Calda Monchique, en liten by byggd runt en annan vattenkälla, och som nu består av en massa SPA hotell. Naturen runt omkring är underbart vacker.

DSC_0113 IMG_3044 IMG_3050

 

Vilken buffé de dukar upp, lax på längden o tvären, nypotatis, sill, köttbullar.

DSC_0120DSC_0121

Snapsen hålls kall med hjälp av blomsteris. Dvs de har frusit in blommor i isen. Jätte läckert.

DSC_0123

Efterrätten består dels av färsk frukt i den här underbart skurna vattenmelonen och sedan en tårta som inte går av för hackor.

 

   DSC_0126 DSC_0129

 

En härlig kväll med mycket skratt och sång. Fast jag undrar var alla svenskar var. Betydligt fler norrmän och engelsmän än svenskar.

 

Tack Lisa och Stefan för att ni håller traditionen vid liv och för att arbete ni lagt ner!

 

IN ENGLISH

 

On Midsummer eve we were invited to Monchique for a party and we decided to make some sightseeing before we went to it. So we went all the way up to the village of Monchique, the town that have given the mountain its name, or if it is the other way around. A lovely little village that is climbing on the hillside, has a nice square with very nice benches and a big swimming pool area nicely squeezed in between the trees.

DSC_0088 DSC_0091

They also produce the local liquor Medronho that is made from the Strawberry bush. If you like Grappa or the Greek Raki then you will love this, otherwise be care full. Don’t buy a whole bottle before you have tasted it.

DSC_0089

We also took a trip up to the highest mountain in Algarve. Foia, with an elevation of 902 m (2959 feet) My God what a view. Oh how I wished I had a better lens to my camera for photos like this. Hope you can see anyhow.

DSC_0094

There is also a well, where people collected water. Two police men came by, stopped and took a sip.

DSC_0097 DSC_0096

My Portuguese is not very god, but it says something like “Water is life, The charming place treat them affection with all your love”

 

Midsummer, an tradition since the era of Vikings but I don’t think that we celebrate the sun the same way as the Vikings did. Now a days we have a Midsummer Pole. A pole that is dressed with leafs and flowers and then we have some nice, silly traditional dancing around the pole.  The dancing is accompanied with singing. The dance are moves that shows what the song is about and it is very traditional. Hard to describe.

There usually are some competions involved as well. Sack jumping, egg running (put a spoon in your mouth, place an egg (or potato) on the spoon and run a specified distance without dropping the egg. Not as easy as it sounds). And of course the World Wide Known battle between two teams and a rope – Tug of War.

You bring a small picnic basket with coffee, softdrinks and maybe a midsummer strawberry cake. Lay your blanket out in the grass and enjoy the lovely weather and the nice atmosphere. Well that is how we want it to be, but often is is cold and rainy and you stay at home make a picnic on the floor in the living room instead.

Then it is time for the Midsummer Lunch. That is very similar to our Eastern and Christmas lunches. A lot of pickled herring, salmon, Swedish meat balls, cocktail sausages and the most important fresh potatoes. The ideal is to dig them, rinse and then directly into the pan an boil together with salt and dill. Eat them with a dollup of butter. Mmmmm that is so yummie. And to all of this you serve cold beers and some snaps. And no snaps without singing!

Later in the evening the BBQ is fired up and we have a proper BBQ meal, wine, beer and what ever you like.

This year we spent the Midsummer at Restaurant Rouxinol in Monchique. Very close to Calda Monchique (the Spa village). The restaurant is owned by a Swedish couple, Lisa and Stefan. So it was quite natural to spend midsummer eve at their place. We didn’t do the dancing and picnic part. Only the eating, drinking and singing part. It was a lovely evening and Lisa and Stefan served a very nice Midsummer Buffet. And the highlight of the evening was the Midsummer cake. Strawberries, raspberries, cream and meringue.That was the nicest Midsummer Cake for ages.

For some strange reason there were more Norwegians and Britts then Swedes. Never the less, the evening was lovely

DSC_0109 DSC_0113 IMG_3044 IMG_3050

There was a small Midsummer Pole, no flowers though. But the surroundings and the view are lovely from here.

And the food

DSC_0120 DSC_0121 DSC_0123 DSC_0126 DSC_0129

To keep the snaps cold, they had put flowers into the water before they froze it. Very decorative.

Thank you Stefan and Lisa for a lovely evening!

Read Full Post »

Så styrde vi kosan mot öster. Faro, Olhão, Tavira och så slutligen Sevilla i Spanien där vi vände och körde tillbaka.

DSC_0070  DSC_0065
Olhão och Faro ligger väldigt nära varandra.    Vy från lunchfiket i Olhão

Även åt det här hållet är det ett platt landskap, här odlas det apelsiner, oliver och vindruvor. Förvånansvärt få olivträd dock. Men det är kanske vanligare lite längre in i landet, för man producerar olivolja här med. –”Världens bästa!” fast det säger de ju allihopa, som pressar olivolja. Men vi som då åkt runt och provat från många länder och olika provinser kan då tillägga att olivoljan från östra sidan av Kreta ligger fortfarande i topp.

DSC_0071

Vi är i apelsin tider, och apelsinstånden längs vägarna är många. Men de är nog i kartell med varandra, för priserna är de samma överallt. Förvånansvärt dyra dessutom. 4 Euro för 3 kg dvs 1,33 Euro per kg, i mataffären eller på marknaden i Portimao betalar vi ca 0,90 cent kilot. Men då är det väl himla bra kvalité istället tänkte vi och köpte 6 kg (ca 15 st) men inte var de speciellt nyplockade. 5 st fick vi slänga efter någon dag då de möglat.

Vi gjorde avstickare ner till byarna som låg nere vid vattnet. Konstig att vi alltid dras till kusten och stränder…. Bl a Vilamoura. Vi körde omkring och såg nog ut som två fågelholkar i ansiktena. Allt var uppbyggt kring golf och turism. Inte någonting som en påminde om portugisiskt. Nattklubbar, barer och restauranger. Många butiker med turistkrimskrams och några få små supermarkets. Vi kunde inte annat än tycka synd om dem som kommer hit och tror att de upplever Portugal. För att komma till närmsta normala by måste man antingen åka buss eller köra bil, att promenera var låååååångt.

Tavira är en genuin portugisisk by som ligger strax öster om Vilamoura. Men där hade de släppt loss en skyltmakare som fått fullständigt fnatt. Vi följer skyltarna mot centrum. Lotsas igenom stan, ner mot stranden ut på en lång bro och när vi kör av bron visar Centrumskyltarna tillbaka igen. Vi drog en djup suck och körde ut ur stan istället och fortsatte mot Sevilla i Spanien. Men vi hittade iallafall ett litet torg med lite mysig hus.

DSC_0068

För ovanlighetens skull hade vi inte gjort vår hemläxa, dvs läst på om Sevilla vilket var mycket synd. Vi matade in “Centrum” i vår TomTom och blev lotsade till en kyrkogård och en massa gamla, otroligt pampiga mynidghetsbyggnader (tror vi att det var) alternativt var de ambassader. Tja, någon form av centrum var det ju men inte vad vi letade efter. Så vi försökte ta oss ut ur stan igen för att åka till IKEA. Hur vi lyckades vet vi inte riktigt men vi hamnade i den gamla delen av Sevilla och det var ju dit vi ville. Men då hittade vi ingen parkeringsplats istället, så det blev en snabb och ytterst begränsad bilseighseeing genom stadsdelen. Vi bestämde oss dock för att åka tillbaka, ta båten upp längs floden och ligga några dagar i marinan. För det här stället vill vi se mer av!

DSC_0081

IKEA med “svenska köttbullar” och en butik med sill, knäckebröd, kräftor (!) och julskinka (!) samt smågodis. Yes, den närmsta framtiden är nu “Sill-säkrad” och jag fick en påse med lördagsgodis. Det var till och med ganska trevligt att gå igenom varuhuset och titta på prylar, har ju inte gjort det på några år. Mycket kul grejor och jag hittade en flaska till vår mjölk. Visserligen i glas men den håller så länge den håller.

DSC_0143

Fortsättning följer………

Time to start the journey towards the east area of Algarve; Faro, Olhão, Tavira and finaly Sevilla in Spain where we turned around and drove back.

DSC_0070  DSC_0065
It is not far between Olhão and Faro.         View from our lunch bar in Olhão

Even here the landscape is very flat. They grow oranges, olives and grapes. Amazingly few olive trees, maybe it is more further inland. They do produce olive oil “The Best in the World” the say, but that is the statement from everyone that produce olive oil. But after travelled around the MED. and tried olive oil from many various countries and provinces still think that the one from north East Crete, Greece is the best.

DSC_0071

It is season for oranges and other citrus fruits. Along the roads there are many stalls selling oranges. But we think they have some sort of co-operation because the price is the same in all stalls. And amazingly more expensive than in the Supermarkets. We bought oranges from a stall 4 Euros for 3 kg (6 lbs) about 1,33 Euro for 1 kg, in the Supermarket we pay about 0.90 Euro a kilo. OK, lets accept the higher price, those oranges much be newly picked and have better quality and bought 6 kg (12 lbs) about 15 oranges. After a couple of days we have to through 5 away because they have gone bad. So we felt a bit cheated.

We made a couple of de-tours to the villages by the sea. Strange that we always try to go to the sea and marinas. One of the villages were Vilamoura, we drove around and made big eyes. Everything was built around the golf course and tourism. Not much that reminded of Portugal. Night clubs, bars and restaurants. Many shops selling tourist bling-bling and a few small supermarkets. We felt sorry for the people visiting this village and believe that they have been in Portugal. It is not easy to leave this place to something else, either. You have to have a car and drive some 20 km to the next village, or take the bus for like 30-45 minutes. Or take a very long walk.

Tavira is an other village close to the water. But almost no tourists at all. It is situated just east of Vilamoura. But there they have made some errors with the road signs. We followed the signs towards City Centre, is guided through the city out on a long bridge and when the we land on mainland after the bridge the signs told us to go back the same way again. We didn’t follow the signs, we found our own way out and found a nice little square with some genuine Portuguese houses.

DSC_0068

For once we hadn’t done any research before we went to Sevilla, which was a pity. We asked our TomTom (car GPS device) to guide us to the City Centre and we ended up in a big green area, not a park but sort of. With a lot of huge houses. not high only 3-4 stories. Probably some governmental houses or Embassies. Well it was some sort of Centre but not the one we were looking for. So we decided to leave the City Centre and drive back to IKEA, our main purpose with the visit. And suddenly we found our selves in the old part of the town. Lovely narrow streets with small restaurants and shops and flowers. We could not find any place to park the car so it became a quick and very limited car-sight seeing. But on the other hand, that made us decide to go back to Sevilla, with the boat and better prepared. ‘Cause we want to see more of this wonderful city.

DSC_0081

IKEA, I guess that you all are familiar with the big Swedish furniture ware house. With a restaurant where you can have Swedish dishes (or at least they try to make them) and with a food shop where you can buy Swedish delicates food, like hard bread (knacke brod), pickled herring, Cray fish cooked the Swedish way, Christmas ham (!) and Swedish liquorice and other type of candy. We were in heaven. The supply of pickled herring is restored on the boat now and I got a small bag with candy.  Yummy.
As a swede you are a bit fed up´with IKEA and its very purpose built store that takes you all over the place whether you want it or not. But now it was some time (2 years) since we visited an IKEA store so it was pretty nice to stroll around. And I found a bottle for our milk! Yes I know, it is not practically with a glass bottle on the boat. But it was nice….

DSC_0143

To be continued………

Read Full Post »

 

 For English

Den hörnan av Portugal som är längst söderut och längst västerut heter Cabo San Vincente. Ett mäktigt rundningsmärke när man skall in mot Medelhavet. I blogginlägget från Augusti 2010 finns det lite bilder från havssidan. Nu när vi hade bil så var det ju självklart att vi skulle åka dit. Vi började med Sagres en liten sommaridyll som verkligen lever på turister och då framförallt på surfare. Överallt var det surfbutiker och surfuthyrare.

 IMG_3211 

Utsikten över vattnet var enorm.  Kusten är ganska så dramatisk med sina höga klippor.

Vägen ut till Cabo San Vincente gick över ett absolut platt hed landskap.

IMG_3220
Den här bilden visar visserligen inte heden, men hur platt det är. Udden som syns i bakgrunden är där som Henriks Sjöfarares skola finns. Hela det här området är fullspäckat av historiska händelser men jag skall bespara er det nu. Om ni är intresserade så Googla på Kap Sankt Vincent, Cabo San Vincente, Henrik Sjöfararen och/eller Henry the Navigator så hittar ni massor av information. Att Henrik Sjöfarare har varit av stor betydlese för Algarve förstår man när vägen som går från Sagres i väster till Villa Real de Santo Antonio i öster har döpts till Rua Infante.

IMG_3214 IMG_3218

Klipporna är ca 75 m höga. Men känns betydligt högre. Det finns inga avspärrningar (!) utan man kan gå så nära kanten man vill och vågar. Om ni tittar på den högra bilden här ovanför så kan ni se att det står en person ute på kanten. Klicka på bilden så förstoras den.

Fyren som är byggd 1846 ser från land ganska oansenlig ut. Men med 2 stycken 1000 W lampor kan den ses på 60 km avstånd och är en av Europas starkaste fyrar. Man byggde fyren ovanpå ett gammalt kloster och det kan jag väl tycka att det var ett bra byte.

IMG_3216

Trakten här runt fyren har varit bebodd väldigt länge och en del ruiner finns kvar. Här är en.

IMG_3223 IMG_3221
Berget är ganska poröst och man kan se att delar av ruinen har ramlat ner i havet.

Efter att vi ah:at och oh:at ett tag så satte vi oss i bilen och fortsatte till Salema. En liten by som låg nere vid vattnet någon mil från Sagres.

 

Hit skulle jag kunna tänka mig att åka för en långhelg eller så. Men att bo här, nix. Alldeles för långt till flygplats och större stad. Kan tänka mig att transfer tiden hit från Faro är ca 2 timmar

IMG_3226 IMG_3227 IMG_3228

 

Fortsättning följer…….

 

 

 In English?

The corner of Portugal’s far south and far west is named Cabo San Vincente. A mighty rounding mark when to enter the Mediterranean Sea. In the blog post from August 2010, there are some pictures from the sea side. Now that we had the car it was obvious that we would go here. We started with Sagres, a small summer idyll that really lives on tourists and especially surfers. Surf shops and surf rentals in each corner.

 IMG_3211 
The view over the water was tremendous. The coast is quite as dramatic with its high cliffs.
The road to Cabo San Vincente went over an absolutely flat moorland landscapes.

IMG_3220
This picture shows admittedly not the moor, but how flat it is.  On the penninsula in the background is where Henry the Navigators school is situated. That Henry the Navigator was of great importance for this area is easy to under stand when the road from Sagres in the west to Villa Real de San Antonio in the east is namned Rua Infante.

The whole area is full of historical happenings but I will not bore you with that. If you are interested google on henry the Navigator and Cabo San Vincente. www.sagres.net has info about the town.

IMG_3214 IMG_3218

The cliffs are about 75 m (250 feet) high. But feels considerably higher. There are no barriers (!), So you can go as close to the edge you want and dare. If you look at the right-hand picture above you can see that there is a person out there on the edge. Click the image to make it larger.

The lighthouse that is built in 1846 looks rather inconspicuous out from land. But with 2 times 1000 W lamps it is one of the strongest lighthouses in Europe. It can be seen from 60 km / 30 miles. When they built the lighthouse they built it on top of an old monastery, a good switch if you ask me

IMG_3216

The area here around the lighthouse has been inhabited for a very long time and some ruins remain. Here is one.

IMG_3223IMG_3221

The rock is quite porous and one can see that parts of the ruins have fallen into the sea.
After a lot of Ah and oh we went back to the car and continued to Salema. A small village that lay down by the water one mil east of Sagres. This is a place I could go to for a thursday-sunday weekend. But to live here, nope. Way too far to the airport and major city. I believe that the transfer time here from Faro is approximately 2 hours.

 
IMG_3226 IMG_3227 IMG_3228

 

To be continued…….

Read Full Post »

Older Posts »