Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘#Algarve’

Till Midsommar så var vi inbjudna till restaurant Rouxinol i Monchique. Dvs uppe i bergen. Det tar ca 30 minuter att köra dit så vi bestämde oss för att lämna tidigt och göra lite sightseeing i området oxå.

Monchique är bergskedjan som ligger strax norr om Portimão och naturen här är underbart vacker. Själva byn Monchique är inte speciellt stor. Men de har ett torg och en stor utomhus bassäng som är vackert inramad av härligt lummiga träd. På torget sitter “di gamle” o språkar och bänkarna har man gjort som små sittgrupper, en lång bänk och på var sida om den, vända lite snett mot bänken är det “fåtöljer” klicka på torgbilden så ser man det.

DSC_0088 DSC_0091

En lokal specialitet här är Medronho, ett slags snaps som görs av smultronbuskens bär. Har absolut ingenting med våra smultron att göra utan är ett träd. Här kan du läsa och se vad det är. Men om man inte gillar Grappa eller grekisk Raki ska man inte köpa en flaska utan att smaka först.

DSC_0089

Efter en fika i den lilla byn åkte vi vidare upp till Algarves högsta bergstopp Foia 902 möh. Vilken utsikt! Och vad irriterad jag är att jag inte har ett objektiv till kameran som fixar sådana här vyer. Men ni får ta det som det är.

DSC_0094[4]

……

Plöstligt kommer det en polisbil och stannar till, de två poliserna kliver ur bilen och går bort mot en folksamling en bit  bort. Jag blir nyfiken och går dit jag med. Det visar sig att det är en naturlig källa som springer fram ur en klippa och folksamlingen fyller på sina vattendunkar och poliserna ville ha en slurk ur källan. Strax bredvid källen sitter en liten, vacker, handskriven kakelplatta

DSC_0097 DSC_0096

Det står ungefär:  “Vatten är liv. Den förtrollade plats behandla dem med kärlek all din kärlek”. Min protugiska är inte särskilt bra så jag får lita på Google Översätt.

 

Nu börjar det bli dags att åka till midsommarfesten som Stenfan och Lisa arrangerar på sin restaurang Rouxinol. Restaurangen är en gammal jaktstuga och låg från början väldigt isolerat, men så byggdes vägen upp till Monchique och Calda Monchique, en liten by byggd runt en annan vattenkälla, och som nu består av en massa SPA hotell. Naturen runt omkring är underbart vacker.

DSC_0113 IMG_3044 IMG_3050

 

Vilken buffé de dukar upp, lax på längden o tvären, nypotatis, sill, köttbullar.

DSC_0120DSC_0121

Snapsen hålls kall med hjälp av blomsteris. Dvs de har frusit in blommor i isen. Jätte läckert.

DSC_0123

Efterrätten består dels av färsk frukt i den här underbart skurna vattenmelonen och sedan en tårta som inte går av för hackor.

 

   DSC_0126 DSC_0129

 

En härlig kväll med mycket skratt och sång. Fast jag undrar var alla svenskar var. Betydligt fler norrmän och engelsmän än svenskar.

 

Tack Lisa och Stefan för att ni håller traditionen vid liv och för att arbete ni lagt ner!

 

IN ENGLISH

 

On Midsummer eve we were invited to Monchique for a party and we decided to make some sightseeing before we went to it. So we went all the way up to the village of Monchique, the town that have given the mountain its name, or if it is the other way around. A lovely little village that is climbing on the hillside, has a nice square with very nice benches and a big swimming pool area nicely squeezed in between the trees.

DSC_0088 DSC_0091

They also produce the local liquor Medronho that is made from the Strawberry bush. If you like Grappa or the Greek Raki then you will love this, otherwise be care full. Don’t buy a whole bottle before you have tasted it.

DSC_0089

We also took a trip up to the highest mountain in Algarve. Foia, with an elevation of 902 m (2959 feet) My God what a view. Oh how I wished I had a better lens to my camera for photos like this. Hope you can see anyhow.

DSC_0094

There is also a well, where people collected water. Two police men came by, stopped and took a sip.

DSC_0097 DSC_0096

My Portuguese is not very god, but it says something like “Water is life, The charming place treat them affection with all your love”

 

Midsummer, an tradition since the era of Vikings but I don’t think that we celebrate the sun the same way as the Vikings did. Now a days we have a Midsummer Pole. A pole that is dressed with leafs and flowers and then we have some nice, silly traditional dancing around the pole.  The dancing is accompanied with singing. The dance are moves that shows what the song is about and it is very traditional. Hard to describe.

There usually are some competions involved as well. Sack jumping, egg running (put a spoon in your mouth, place an egg (or potato) on the spoon and run a specified distance without dropping the egg. Not as easy as it sounds). And of course the World Wide Known battle between two teams and a rope – Tug of War.

You bring a small picnic basket with coffee, softdrinks and maybe a midsummer strawberry cake. Lay your blanket out in the grass and enjoy the lovely weather and the nice atmosphere. Well that is how we want it to be, but often is is cold and rainy and you stay at home make a picnic on the floor in the living room instead.

Then it is time for the Midsummer Lunch. That is very similar to our Eastern and Christmas lunches. A lot of pickled herring, salmon, Swedish meat balls, cocktail sausages and the most important fresh potatoes. The ideal is to dig them, rinse and then directly into the pan an boil together with salt and dill. Eat them with a dollup of butter. Mmmmm that is so yummie. And to all of this you serve cold beers and some snaps. And no snaps without singing!

Later in the evening the BBQ is fired up and we have a proper BBQ meal, wine, beer and what ever you like.

This year we spent the Midsummer at Restaurant Rouxinol in Monchique. Very close to Calda Monchique (the Spa village). The restaurant is owned by a Swedish couple, Lisa and Stefan. So it was quite natural to spend midsummer eve at their place. We didn’t do the dancing and picnic part. Only the eating, drinking and singing part. It was a lovely evening and Lisa and Stefan served a very nice Midsummer Buffet. And the highlight of the evening was the Midsummer cake. Strawberries, raspberries, cream and meringue.That was the nicest Midsummer Cake for ages.

For some strange reason there were more Norwegians and Britts then Swedes. Never the less, the evening was lovely

DSC_0109 DSC_0113 IMG_3044 IMG_3050

There was a small Midsummer Pole, no flowers though. But the surroundings and the view are lovely from here.

And the food

DSC_0120 DSC_0121 DSC_0123 DSC_0126 DSC_0129

To keep the snaps cold, they had put flowers into the water before they froze it. Very decorative.

Thank you Stefan and Lisa for a lovely evening!

Annonser

Read Full Post »

Så styrde vi kosan mot öster. Faro, Olhão, Tavira och så slutligen Sevilla i Spanien där vi vände och körde tillbaka.

DSC_0070  DSC_0065
Olhão och Faro ligger väldigt nära varandra.    Vy från lunchfiket i Olhão

Även åt det här hållet är det ett platt landskap, här odlas det apelsiner, oliver och vindruvor. Förvånansvärt få olivträd dock. Men det är kanske vanligare lite längre in i landet, för man producerar olivolja här med. –”Världens bästa!” fast det säger de ju allihopa, som pressar olivolja. Men vi som då åkt runt och provat från många länder och olika provinser kan då tillägga att olivoljan från östra sidan av Kreta ligger fortfarande i topp.

DSC_0071

Vi är i apelsin tider, och apelsinstånden längs vägarna är många. Men de är nog i kartell med varandra, för priserna är de samma överallt. Förvånansvärt dyra dessutom. 4 Euro för 3 kg dvs 1,33 Euro per kg, i mataffären eller på marknaden i Portimao betalar vi ca 0,90 cent kilot. Men då är det väl himla bra kvalité istället tänkte vi och köpte 6 kg (ca 15 st) men inte var de speciellt nyplockade. 5 st fick vi slänga efter någon dag då de möglat.

Vi gjorde avstickare ner till byarna som låg nere vid vattnet. Konstig att vi alltid dras till kusten och stränder…. Bl a Vilamoura. Vi körde omkring och såg nog ut som två fågelholkar i ansiktena. Allt var uppbyggt kring golf och turism. Inte någonting som en påminde om portugisiskt. Nattklubbar, barer och restauranger. Många butiker med turistkrimskrams och några få små supermarkets. Vi kunde inte annat än tycka synd om dem som kommer hit och tror att de upplever Portugal. För att komma till närmsta normala by måste man antingen åka buss eller köra bil, att promenera var låååååångt.

Tavira är en genuin portugisisk by som ligger strax öster om Vilamoura. Men där hade de släppt loss en skyltmakare som fått fullständigt fnatt. Vi följer skyltarna mot centrum. Lotsas igenom stan, ner mot stranden ut på en lång bro och när vi kör av bron visar Centrumskyltarna tillbaka igen. Vi drog en djup suck och körde ut ur stan istället och fortsatte mot Sevilla i Spanien. Men vi hittade iallafall ett litet torg med lite mysig hus.

DSC_0068

För ovanlighetens skull hade vi inte gjort vår hemläxa, dvs läst på om Sevilla vilket var mycket synd. Vi matade in “Centrum” i vår TomTom och blev lotsade till en kyrkogård och en massa gamla, otroligt pampiga mynidghetsbyggnader (tror vi att det var) alternativt var de ambassader. Tja, någon form av centrum var det ju men inte vad vi letade efter. Så vi försökte ta oss ut ur stan igen för att åka till IKEA. Hur vi lyckades vet vi inte riktigt men vi hamnade i den gamla delen av Sevilla och det var ju dit vi ville. Men då hittade vi ingen parkeringsplats istället, så det blev en snabb och ytterst begränsad bilseighseeing genom stadsdelen. Vi bestämde oss dock för att åka tillbaka, ta båten upp längs floden och ligga några dagar i marinan. För det här stället vill vi se mer av!

DSC_0081

IKEA med “svenska köttbullar” och en butik med sill, knäckebröd, kräftor (!) och julskinka (!) samt smågodis. Yes, den närmsta framtiden är nu “Sill-säkrad” och jag fick en påse med lördagsgodis. Det var till och med ganska trevligt att gå igenom varuhuset och titta på prylar, har ju inte gjort det på några år. Mycket kul grejor och jag hittade en flaska till vår mjölk. Visserligen i glas men den håller så länge den håller.

DSC_0143

Fortsättning följer………

Time to start the journey towards the east area of Algarve; Faro, Olhão, Tavira and finaly Sevilla in Spain where we turned around and drove back.

DSC_0070  DSC_0065
It is not far between Olhão and Faro.         View from our lunch bar in Olhão

Even here the landscape is very flat. They grow oranges, olives and grapes. Amazingly few olive trees, maybe it is more further inland. They do produce olive oil “The Best in the World” the say, but that is the statement from everyone that produce olive oil. But after travelled around the MED. and tried olive oil from many various countries and provinces still think that the one from north East Crete, Greece is the best.

DSC_0071

It is season for oranges and other citrus fruits. Along the roads there are many stalls selling oranges. But we think they have some sort of co-operation because the price is the same in all stalls. And amazingly more expensive than in the Supermarkets. We bought oranges from a stall 4 Euros for 3 kg (6 lbs) about 1,33 Euro for 1 kg, in the Supermarket we pay about 0.90 Euro a kilo. OK, lets accept the higher price, those oranges much be newly picked and have better quality and bought 6 kg (12 lbs) about 15 oranges. After a couple of days we have to through 5 away because they have gone bad. So we felt a bit cheated.

We made a couple of de-tours to the villages by the sea. Strange that we always try to go to the sea and marinas. One of the villages were Vilamoura, we drove around and made big eyes. Everything was built around the golf course and tourism. Not much that reminded of Portugal. Night clubs, bars and restaurants. Many shops selling tourist bling-bling and a few small supermarkets. We felt sorry for the people visiting this village and believe that they have been in Portugal. It is not easy to leave this place to something else, either. You have to have a car and drive some 20 km to the next village, or take the bus for like 30-45 minutes. Or take a very long walk.

Tavira is an other village close to the water. But almost no tourists at all. It is situated just east of Vilamoura. But there they have made some errors with the road signs. We followed the signs towards City Centre, is guided through the city out on a long bridge and when the we land on mainland after the bridge the signs told us to go back the same way again. We didn’t follow the signs, we found our own way out and found a nice little square with some genuine Portuguese houses.

DSC_0068

For once we hadn’t done any research before we went to Sevilla, which was a pity. We asked our TomTom (car GPS device) to guide us to the City Centre and we ended up in a big green area, not a park but sort of. With a lot of huge houses. not high only 3-4 stories. Probably some governmental houses or Embassies. Well it was some sort of Centre but not the one we were looking for. So we decided to leave the City Centre and drive back to IKEA, our main purpose with the visit. And suddenly we found our selves in the old part of the town. Lovely narrow streets with small restaurants and shops and flowers. We could not find any place to park the car so it became a quick and very limited car-sight seeing. But on the other hand, that made us decide to go back to Sevilla, with the boat and better prepared. ‘Cause we want to see more of this wonderful city.

DSC_0081

IKEA, I guess that you all are familiar with the big Swedish furniture ware house. With a restaurant where you can have Swedish dishes (or at least they try to make them) and with a food shop where you can buy Swedish delicates food, like hard bread (knacke brod), pickled herring, Cray fish cooked the Swedish way, Christmas ham (!) and Swedish liquorice and other type of candy. We were in heaven. The supply of pickled herring is restored on the boat now and I got a small bag with candy.  Yummy.
As a swede you are a bit fed up´with IKEA and its very purpose built store that takes you all over the place whether you want it or not. But now it was some time (2 years) since we visited an IKEA store so it was pretty nice to stroll around. And I found a bottle for our milk! Yes I know, it is not practically with a glass bottle on the boat. But it was nice….

DSC_0143

To be continued………

Read Full Post »

 

 For English

Den hörnan av Portugal som är längst söderut och längst västerut heter Cabo San Vincente. Ett mäktigt rundningsmärke när man skall in mot Medelhavet. I blogginlägget från Augusti 2010 finns det lite bilder från havssidan. Nu när vi hade bil så var det ju självklart att vi skulle åka dit. Vi började med Sagres en liten sommaridyll som verkligen lever på turister och då framförallt på surfare. Överallt var det surfbutiker och surfuthyrare.

 IMG_3211 

Utsikten över vattnet var enorm.  Kusten är ganska så dramatisk med sina höga klippor.

Vägen ut till Cabo San Vincente gick över ett absolut platt hed landskap.

IMG_3220
Den här bilden visar visserligen inte heden, men hur platt det är. Udden som syns i bakgrunden är där som Henriks Sjöfarares skola finns. Hela det här området är fullspäckat av historiska händelser men jag skall bespara er det nu. Om ni är intresserade så Googla på Kap Sankt Vincent, Cabo San Vincente, Henrik Sjöfararen och/eller Henry the Navigator så hittar ni massor av information. Att Henrik Sjöfarare har varit av stor betydlese för Algarve förstår man när vägen som går från Sagres i väster till Villa Real de Santo Antonio i öster har döpts till Rua Infante.

IMG_3214 IMG_3218

Klipporna är ca 75 m höga. Men känns betydligt högre. Det finns inga avspärrningar (!) utan man kan gå så nära kanten man vill och vågar. Om ni tittar på den högra bilden här ovanför så kan ni se att det står en person ute på kanten. Klicka på bilden så förstoras den.

Fyren som är byggd 1846 ser från land ganska oansenlig ut. Men med 2 stycken 1000 W lampor kan den ses på 60 km avstånd och är en av Europas starkaste fyrar. Man byggde fyren ovanpå ett gammalt kloster och det kan jag väl tycka att det var ett bra byte.

IMG_3216

Trakten här runt fyren har varit bebodd väldigt länge och en del ruiner finns kvar. Här är en.

IMG_3223 IMG_3221
Berget är ganska poröst och man kan se att delar av ruinen har ramlat ner i havet.

Efter att vi ah:at och oh:at ett tag så satte vi oss i bilen och fortsatte till Salema. En liten by som låg nere vid vattnet någon mil från Sagres.

 

Hit skulle jag kunna tänka mig att åka för en långhelg eller så. Men att bo här, nix. Alldeles för långt till flygplats och större stad. Kan tänka mig att transfer tiden hit från Faro är ca 2 timmar

IMG_3226 IMG_3227 IMG_3228

 

Fortsättning följer…….

 

 

 In English?

The corner of Portugal’s far south and far west is named Cabo San Vincente. A mighty rounding mark when to enter the Mediterranean Sea. In the blog post from August 2010, there are some pictures from the sea side. Now that we had the car it was obvious that we would go here. We started with Sagres, a small summer idyll that really lives on tourists and especially surfers. Surf shops and surf rentals in each corner.

 IMG_3211 
The view over the water was tremendous. The coast is quite as dramatic with its high cliffs.
The road to Cabo San Vincente went over an absolutely flat moorland landscapes.

IMG_3220
This picture shows admittedly not the moor, but how flat it is.  On the penninsula in the background is where Henry the Navigators school is situated. That Henry the Navigator was of great importance for this area is easy to under stand when the road from Sagres in the west to Villa Real de San Antonio in the east is namned Rua Infante.

The whole area is full of historical happenings but I will not bore you with that. If you are interested google on henry the Navigator and Cabo San Vincente. www.sagres.net has info about the town.

IMG_3214 IMG_3218

The cliffs are about 75 m (250 feet) high. But feels considerably higher. There are no barriers (!), So you can go as close to the edge you want and dare. If you look at the right-hand picture above you can see that there is a person out there on the edge. Click the image to make it larger.

The lighthouse that is built in 1846 looks rather inconspicuous out from land. But with 2 times 1000 W lamps it is one of the strongest lighthouses in Europe. It can be seen from 60 km / 30 miles. When they built the lighthouse they built it on top of an old monastery, a good switch if you ask me

IMG_3216

The area here around the lighthouse has been inhabited for a very long time and some ruins remain. Here is one.

IMG_3223IMG_3221

The rock is quite porous and one can see that parts of the ruins have fallen into the sea.
After a lot of Ah and oh we went back to the car and continued to Salema. A small village that lay down by the water one mil east of Sagres. This is a place I could go to for a thursday-sunday weekend. But to live here, nope. Way too far to the airport and major city. I believe that the transfer time here from Faro is approximately 2 hours.

 
IMG_3226 IMG_3227 IMG_3228

 

To be continued…….

Read Full Post »

Höst? Vinter ??

Tänk vad det är underbart att vakna vid 8-tiden, dra ifrån gardinerna och snabbt få stänga igen för att man blir så bländad av solen! Nytt försök och båten har vridit sig lite och man kan se ut genom fönstret. Allt man ser är knallblå himmel och ett lika blått hav som är helt stilla. Några fiskebåtar drar nät i närheten och byggarbetarna jobbar frenetiskt på färjepiren för att få den klar till våren.

Jag vet att det är lite taskigt att berätta om det underbara höst vädret här på algarve kusten när ni har snålblåst och drivis och får bylta på er ordentligt innan ni sticker näsan utanför dörren.
Dagstemperaturen här ligger runt 20 grader och på kvällarna/nätterna runt strax under 15. Det gör att vi kan fortfarande gå i shorts och t-tröja som på kvällarna kompletteras med en något tjockare tröja.

Vi ligger alltså för ankare utanför Culatra igen. Förra gången var för ca 1 månad sedan och antalet ankrade båtar har minskat. Då var vi kanske 10, nu är vi hälften så många. De flesta av båtarna har ankrats upp här för vinterförvaring! och är alltså tomma. Modigt då det kan det gå ordentliga vågor här.

Så ni som spelar golf, Algarve är ett klart alternativ för vintergolf. Ja för er andra också naturligtvis, men det är inte så varmt i vattnet (16-18 C) så att ligga på stranden för att sola och bada känns inte så aktuellt. Men att gå på promenader längs stränderna, och längs vandringslederna längre in i landet kanske kan vara något.

Märks det att vi är förälskade i denna landsända? Näää, jag kunde väl tänka mig det.

Carpe Diem vänner, och om solen skiner ut och njuuuuuut.

Read Full Post »

« Newer Posts