Igår sen eftermiddag fick vi nya grannar på ankarplatsen. Den hade visserligen fyllts på under hela eftermiddagen så det var inte så gott om plats. En 23 m vacker segelbåt med tre besättningsmän och två gäster ombord ankrade väldigt nära vår akter. Jonas såg när han kom och när de lade ankaret och konstaterade att de hade inget annat ställe att lägga ankaret på. Så vi brydde oss inte. Mycket med vetskapen om att de är mer rädda om sin ägares båt än vad vi är om vår. Och det säger inte så lite.

Nåväl, efter ett tag så kom skepparen över till oss i sin jolle, och bad om ursäkt att han låg så nära. Jonas bara log och sa att det är OK. ”-Du har inte mycket val”. Killen blev lättad, hade nog förväntat sig en argumentation. Vi småpratade lite och efter en stund åkte han tillbaka.

I morse kom han över med en flaska lokalt, vitt vin. ”från min egen vinkällare” sa han och åkte tillbaka.

Ska bli spännande att smaka till pasta med blandade Frutti di Mare.

To our dear English speaking  friends. So sorry for the delay in translation. But here it is: