Det känns så himla tokigt att ligga stilla under sommaren. Det är ju då man ska segla! Men då vädret är som det är här så drar vi oss gärna undan till mer skyddade ställen.
Sommar och höst är orkansäsong här i Karibien, men än så länge har det varit ganska lugnt på den fronten. Vi hade en orkan, Berta, som även ni fick känna av lite tror jag, som kom lite för nära oss när vi låg på Grenada. Vi tyckte inte att det var särskilt trevligt. Så då beslöt vi oss för att gå ner till Trinidad istället. Ju närmare ekvatorn man kommer desto färre orkaner och stormar. Grenada ligger på 12 breddgraden och Trinidad på 10. Trinidad har inte haft någon orkan så långt man kommer ihåg, Grenada däremot träffas av en orkan ungefär vart 50 år, 2004 var senast med Ivan en kategori 5 orkan, dvs den kraftigaste varianten.

Man namnger stormar och orkaner och kan på så sätt enkelt hålla reda på dem. Man börjar om på A varje år. Häromdagen var det Gonzales som härjade ordentligt på Antigua, Saint Martin och hotade Bermudas. På Saint Martin var det värst där omkom 3 personer och ett trettital båtar blåste upp på land. Gonzales var då en kategori 3, ökade till en kategori 4 när den drog vidare norrut och siktade mot Bermudas, men jag tror att den missade ögruppen.

Vad har hänt sedan sist då?

Jo vi seglade ju ner hit i mitten av augusti och då gick vi upp på land för att måla om bottnen igen! Vi gjorde det senast i maj 2013 och trodde i vår enfald att färgen skulle hålla i ca 3 år enligt produktbeskrivningen. Ha! I fören var färgen helt bortslipad efter Atlantöverfarten och den lyckades inte hålla snäckor och havstulpaner borta från resten av bottnen heller. Jonas var tvungen att skrubba bottnen ungefär var 3e vecka för att hålla den någorlunda ren.
Nu har vi fått Trinifärg och den lär vara något i hästväg. Men innan vi kunde måla på den nya färgen var den gamla tvungen att tas bort helt. Vi skriver jag, men det är fel vi bara betalade. Vi gjorde ingenting vi lejde en kille som gjorde jobbet, vi hade inte orkat och vi ville inte heller för den delen. Jobbet i Maj är fortfarande i fräscht minne. Här är strax innan de börjar lägga på den nya färgen.

Efter en vecka var vi tillbaka i vattnet igen. Gudars skymning vad det var skönt. Även om vattentempen är 29-30 grader så är den svalare än luften och gör att klimatet i båten blir drägligare. På land värmde ju solen upp HELA båten och inte kunde vi använda vår AirCondition heller. Men den gick igång så snart vi var i vattnet igen. Ååååå att få sova i 25 gr värme istället för 30+ är underbart.

Vi har faktiskt inte hittat på så mycket, det är ganska skönt att bara vara, och framför allt att få vila levern lite. Den får jobba hårt under segelsäsongen.

Men en gång i veckan har vi gemensam BBQ vid poolen. Det är knytis, alla tar med sitt egna att grilla och något till det gemensamma bordet. Där finns allt

Linsröror, pastasallad, potatissallad, curryris, Cole Slaw, och efterrätter. Jag hittade frusna jordgubbar i affären (första gången i Karibien) så jag gjorde en smulpaj med jordgubbar och vispad grädde. Den blev poppis – formen var nästan ren slickad. Gången efter gjorde jag kladdchoklad kaka men bytte ut en hälften av vetemjölet mot mandelmjöl och kokosmjöl och “bröade” formen med kokosflingor. Strykande åtgång på den också och många av damerna ville ha receptet. Det var kul!

Internationellt gäng, USA, UK och Trinidad	Jonas i samspråk med Kenneth och Bosse

Koll på grillen!	Vacker solnedgång

En av restaurangerna här har en gång i veckan Grillad Svärdfisk, det provade vi för ett tag sedan.  Himmelskt gott och billigt. Notan inkl en massa öl slutade på knappt 300 SEK för 2 personer.

Vi har gjort en hel del underhåll på båten, alltså inte bara legat i sittbrunnen och slappat. Vårt sittbrunns kapell som levererades i juni 2010 gav upp nu på höstkanten. Tyget var så skört att jag inte ens vågade sätta en nål igenom det med risk att det skulle spricka. Och det är ju inte så konstigt. Det är den främre delen som tagit slut och det är den som har varit uppe i solen mest och som fått tagit emot otroliga mängder vatten när vi seglat mot sjön. På slutet så läckte vattnet genom tyget trots att jag impregnerat ordentligt. Då sittbrunnen är en del av vårt vardagsrum så vill vi väldigt gärna att det skall vara tätt. Så nu valde vi att göra det i vinyl istället. Hoppas och tror att det kan bli en hit.

Vår avbärarlist (en kant som går längs med båten på utsidan och som tar stötarna, förhoppningsvis, om/när man går emot något.) har haft en trist brun matt färg. Den håller nu på att målas om i samma färg som vår vattenlinje, dvs chiliröd. Jonas stackaren sliter med det i solen. Slipar på förmiddagen och målar efter kl 16 när solen står lägre och temperaturen börjar falla.

Ovansidan skall målas vit och i mitten av listen skall det sitta en kromtejp, så det blir inte så massivt rött som det är just nu. Bilder kommer när det är helt klart också.

Jag har dessutom äntligen hittat min motionsform. Jag har sedan ca 1 månad tillbaka börjat med Noodling. Dvs vattengympa på djupt vatten och som flytredskap har men en noodel. Det är ett skumplaströr som kan vara antingen med ett hål i (för batterierna så någon lustigkurre) eller helt solitt. Diametern är väl 7-10 cm eller nåt sånt. Och har en otrolig flytkraft. 1,5 timme om dagen mån-lörd. Och det blir faktiskt 6 gånger i veckan de flesta veckorna. Till och med att jag går till poolen och kör ett pass på egenhand om ingen av de andra kan komma. Har väl kanske inte gått ner i vikt av det hela, men är betydligt rörligare och starkare. Testa om ni har möjlighet. Och vill ni testa på egen hand så kan jag rekommendera Noodeling at Sea av Willie Haskins. Du hittar den på Amazon och finns endast som e-bok. Alla inkomster går till välgörenhet. Willie har även en Facebook sida om det hela. Där finns det både foton och filmer på rörelserna.