Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘#blogg100’

Att vara i tid. Att inte låta någon vänta. Att hålla en avtalad tid. Det är nog något typiskt nordeuropeiskt. Och när man själv håller en tid blir man lite smått irriterad på de som inte gör det.

Vi har i ca en veckas tid jagat killen som ansvarar för båtplatserna i den lilla marinan inne vid centrum. Vi behöver en plats att lägga jollen på när vi ska handla,  äta på lokal, träffa vänner, osv. Speciellt nu när de har stängt den enda pontonen som vi yachtisar hittills har kunnat använda inne i stan. 

Killen är helt hopplös att få tag på, han har ett eget litet hus, som han kommer till på morgonen och öppnar upp yttre dörren. Men sen går han nog därifrån kvickare än fort. 3 ggr/dag i 3 dagar innan vi hade tur. Idag hade vi bestämt kl 10 för att lämna in ansökan om båtplats. Vi var där i god tid. Han dök upp 20 över. Kunde iofs varit värre. Föreslog för mannen att vi kanske skulle ändra oss. Dvs att inte komma i tid. Vår väntan skulle bli lite kortare. Mannen tyckte inte min idè var speciellt bra. …

Strandpromenaden där vi satt är välbesökt på förmiddagarna. Många som, joggar, power walkar eller cyklar. Görstår dem för det är härlig miljö och bilfritt. Kommunen uppmuntrar till både cykling och promenader. Man har runt nästan hela stan gjort gångbanor och cykel banor. 


Klart o tydligt utmärkt vem som skall vara var.

De stora turbåtarna fixade det sista innan dagens första tur


Den övre brukar ankra bakom oss och sedan kör se skytteltrafik in till stranden med gäster, parasoll och fika.

Den undre, seglar kusten fram o tillbaka och har med sig jollar som de använder för att ta sina gäster till div grottor.

IN ENGLISH

Being on time. To not let anyone wait. Keeping an appointment. It’s probably something typical northern European. And when you yourself are in time you get a little bit annoyed at those who do not.

We have for about a week’s time chasing the guy responsible for moorings in the little marina at the center. We need a place to put the dinghy when to shop, eat out, meet friends, and so on. Especially now that they have closed the only pontoon we Yacht  used to have Access to.

The guy is totally hopeless to get hold of, he has his own little house, he comes to the morning and opens the outer door. But then he disappears quicker than fast. 3 times / day for 3 days before we were lucky to catch him. Today we had an appointment at 10 to submit applications for mooring. We were there in good time. He showed up 20 over. Well it could have been worse. Suggested to the husband that we might change our minds. That is to not be in time. Our wait was going to be a little shorter. The husband did’t approve to my idea …

The boardwalk where we sat is popular in the mornings. Many who jog, power walk or bicycles. I do understand them it’s lovely surrounding and no cars. The municipality encourages both cycling and walking. This  has been around almost the whole town walkways and bicycle paths.

Clearly  indicated who should be where.

The large tour boats prepairs the last before the first turn


The top usually anchor behind us, and th drive to see the shuttle to the beach with guests, umbrellas and refreshments.
The lower, sailing the coast back and forward and has brought with them big dinghies, that they use to take their guests to various caves.

Read Full Post »

Portugal, Portimao. Här har vi inte legat på latsidan. Även om det är söndag och vilodag så har vi haft full aktivitet på båten. Jag har fortsatt att sy överdrag till dynorna i salongen. Ja, jag vet. De skulle varit färdiga för länge sedan men det kom en månadslång segling emellan. Att fippla med tyg, stora dynor, nålar och symaskin ute på havet är ingen hit. Spännande nog på en emellanåt rullig ankarplats. Nu har jag bara två små kvar borde kunna bli klara imorgon eller på tisdag. Då kommer bilder på det hela. Trots att jag jobbat ihärdigt så tog en dyna nästan hela dagen. En riktigt never ending story.

Jonas har inte legat på latsidan han heller. Tömt aktre stuvutrymmet på ALLT som var där. Nu skall det målas och bli fint. Han kan inte vara där nere så långa stunder då lösningsmedels koncentrationen i luften blir för hög. Måla ca 15 min sedan lufta sig och lungorna på däck i solen medan det luftar ut i stuvutrymmet.


IN ENGLISH

Today has bern a busy day. Although it is Sunday and the day of rest, we have had full action on the boat. I have continued to sew covers for the cushions in the salon. Yes I know. They should  have been finished a long tine ago but it came a month long sailing between. To fiddle with fabric, large cushions, needles and sewing machine out in the ocean is not a hit. Exciting enough on a sometime roly anchorage. Now I have only two small left cuchions to do, they ought to be done tomorrow or on Tuesday. Although I worked hard most if the day, a cushion took almost all day to finish.  A really never ending story.

Jonas has been busy aswell. Drained aft storage compartment on everything that was there. Now it will be painted. He can not be down in the locket for long moments due to that the solvent concentration in the air gets too high. Painting 15 minutes and then aerate the lungs and on the deck in the sun while the air out of the storage compartment.

Read Full Post »

Idag blev det en utflykt till Lagos. Men den blev inte riktigt som planerat. Vi hade bestämt träff, med ett par kompisar som anlänt från Karibien, på deras båt i Lagos idag. Men någonstans brast det i kommunikationen. När jag ringde för att meddela när vi kom, blev det en besvärande tystnad i andra änden. Sedan ett: -”Djäklar! Var det idag. ” vi skulle precis kliva på bussen, hade köpt biljetter till Lagos, och de var på väg till bl a Faro. Så vi fick inte träffat våra kompisar men turen till Lagos gjorde vi i allafall. Biljetterna gick inte att returnera.

Ett vackert jasminträd


Bron över kanalen in till marinan

Många olika bussar att välja mellan
Strandpromenaden med alla försäljare av båtturer.

Åskan från i morse blev det inte så mycket med som tur var. Bara en kort men intensiv regnskur.
IN ENGLISH

Today we made a trip to Lagos. But it became not quite as planned. We had an appointment with a couple of friends who had arrived from the Caribbean, on their boat in Lagos today. But somewhere it burst in communications. When I called to tell them when we arrived, there was an awkward silence at the other end. And then : – ”Damn it! Was it today.” We would just get on the bus, had bought tickets to Lagos, and they were on the way to Faro. So we didn’t  meet with our buddies but the tickets wasn’t refundable.

A wonderful jasmine tree

The bridge over the canal into marina

Many different buses to choose between.

 The boardwalk with all vendors of boating trips.

The thunder this morning, it was not so much with luckily. Just a short but intense rain.

Read Full Post »

Usch och fy vilka elaka moln. Nyss hörde vi åskan dundra. Detta gillar vi INTE,

Yikee for that type of clouds. Heard some thunder some minutes ago. We DO NOT like this …

Read Full Post »

På 1800-talet fanns det en stor stam av storkar i Sverige, men då man på 1850-talet började att förändra jordbruket och dika ut våtmarkerna så försvann storkarna successivt. 1954 häckade det sista storkparet i Skåne och Sverige.
1989 Startade ett projekt att få tillbaka Storkarna till Sverige och det pågår fortfarande. http://www.storkprojektet.se/. Storkarna finns framför allt i södra Sverige och är här under sommarmånaderna för att under vintern flytta till varmare breddgrader.

Storkarna är omnämnda i många sägner och myter och har sin sjlälvklara plats i folktron. Man har alltid ansett att Storken är en nyttig fågel som bl a skyddar huset den byggt sitt bo på från eldfara.

En vanlig myt i Västeuropa var att bebisarna levererades till hemmet av en stork som bar bebisen i sin näbb. Det var egentligen ett sätt att slippa berätta för sina barn om sex och fortplantning. Lite grand som Blommor och Bin. En del barn som när de föds har födelsemärken i pannan och nacken, säger man nog fortfarande har de har “Storkbett”, dvs märken efter storkens näbb när de levererade bebsien

Storken var även en symbol för lycka och välgång under 1800-talet.

Här i Portugal är man också rädd om och månar om sina storkar och de ställen där storkarna byggt sina bon blir fridlysta sålänge det finns ett bo. Oavsett om det är bebott eller inte. Storkarna bygger gärna sina bon på en stolpe, skorsten, hög stolpe eller något annat högt. Det gör att man idag kan se nybggen med en gammal fabriksskorsten, ni vet en sådan där rund, byggd av tegel, snyggt och prydligt inbäddad i det nya  huset. Högst upp tronar ett storkbo. Kraftledningsstolpar förses ofta med små plattformar som storkarna kan bygga sina bon på.

I år är det nog en stork-boom. Här finns mängder. När vi körde tillbaka till båten efter besöket i Monchique stannade vi vid en bensinstation, där var det ett 10-tal bon inom en ganska litet område. Det roligast var att bona var bebodda av Mamma, Pappa och 2-3 ungar.

Totalt så såg vi säkert ett 50-tal bon, alla med ungar i under vår dryga 30 minuter långa bilresa mellan bergen och havet.

 

DSC_0334DSC_0337DSC_0346 DSC_0345

 

IN ENGLISH

In the 1800s there was a large tribe of storks in Sweden and northern Europe, but when the 1850s began to transform agriculture and drain the wetlands storks disappeared gradually. In 1954 was the last couple of nesting stork in Scania and Sweden.
And a couple of years earlier in UK and a few years later in the Netherlands. In 1989 started a project in Sweden to bring back the storks to Sweden and it is still ongoing. http://www.storkprojektet.se/. Storks are found primarily in southern Sweden and are here in the summer months for the winter they move to warmer climes.

Storks are mentioned in many legends and myths and has its natural place in folklore. It has been said that it is a very useful bird that among other things, protects the house it built its nest on from the fire.

A common myth in Western Europe (well it has been spread all over the world) was that the babies were delivered to the house by a stork who carried the baby in its beak. It was really a way to avoid having to tell their children about sex and reproduction. A bit like Flowers and Bees. Some children when they are born have birthmarks on the forehead and neck, and you still say that it has the "stork bites", that marks the stork’s beak made when they delivered baby.

The stork was also a symbol of happiness and prosperity in the 1800s.

Here in Portugal they also care about their storks, and the places where storks built their nests are protected as long as there is a nest. Whether it is occupied or not. Storks like to build their nests on a pole, chimney or any other tall thing. The result is that today you can see a new built house or area with an old factory chimney, you know, one of those round, built of brick, neatly embedded in the new house. At the top sits a stork’s nest. Power pylons are often provided with small platforms for the Storks build their nests on.

This year it is probably a Stork boom. Here are myriad. When we drove back to the boat after the visit in Monchique, we stopped at a gas station, where it was around 10 nests within a fairly small area. The most fun was that the nests were occupied by Mom, Dad and 2-3 kids.

Overall, we saw about 50 nests, each with kids in during our not more than 40-minute drive between the mountains and the sea.

Read Full Post »

Står på Posten i Portimao och  väntar på min tur. Bara 15 före. Suck …

Postkontoren i Sverige och Portugal är ganska lika varandra. De saluför en massa prylar som man egentligen inte behöver. I Portugal har man utökat sortimentet med böcker. Står och slötittar på böckerna och hajjar till. En svensk författare! På portugisiska. Så förvånad jag blev

Read Full Post »

Vi har tillbringat ganska så mycket tid här i Algarve och då speciellt i området kring Portimao. Men aldrig har vi sett så mycket blommor som i år. Kan det bero på det myckna regnandet för ca 1 månad sedan mån tro och värmen efteråt.

En liten blomsterkavalkad.

 

IN ENGLISH

We have spent quite a lot of time here on the Algarve coast a special around Portimao. But we have never seen so many flowers.

I might depend on all the rain about a month ago and the following high temperature.

Here is a flower parade.

DSC_0267DSC_0282IMG_5910DSC_0333

DSC_0324DSC_0325DSC_0326DSC_0327DSC_0323IMG_5947 IMG_5946

Read Full Post »

I bergen som ligger strax norr om Portimao finns en stad och ett område som heter Monchique. Här finns även ett Spa med anor från romar tiden. Vi har varit här uppe många gånger men varje gång upptäcker man något nytt trots att området är ganska litet.

Utanför en av barerna finns det en vedeldad bakugn uppmurad. Nu verkade det som om den varit igång för det stod en kvinna framför ugnen och skar upp bröd som man fick smaka på.

DSC_0274

Tack vare en busslast med turister, hittade vi denna gången en stig/promenadväg upp för berget. Helt bedårande med underbar grönska och en porlande bäck.

DSC_0276.

På sina ställen fick den svagt sluttande backen förstärkas med trappsteg

DSC_0280

Vackra granit eller gråstens stenar utgjorde själva trappan.

I en liten damm växte det liljor. Det verkade vara perfekt miljö för dem för krafitgare liljor har jag nog aldrig sett.

DSC_0282

Dammen fylldes på av bäcken och måste då även ha ett utlopp

DSC_0298

Några fantistika Eucalyptus träd

DSC_0287

Man kunde även provsmaka vattnet

DSC_0293

Mycket järn var det i det.

DSC_0300

En gammal sittplats med bord och bänkar i en cirkel. Här tror jag att bord o bänkar kom före trädet som nu helt ockuperar rastplatsen men det fanns fler så det var lugn.

Trots att det var ganska så mycket folk i rörelse var det en mycket lugn och rogivande omgivning.

DSC_0286

Vi vände efter en stund och gick ner till själva Spa byn. Likdant här, väldigt lugnt och rogivande. De vackra byggnaderna spelade säkert en roll liksom fågelkvittret och prasslet från löven.

DSC_0301 DSC_0303

DSC_0271 DSC_0265

Lite överallt så finns det sådana här “stå-stolar” dvs man står upp och bara vilar rumpan. Men här har nog någon tänkt lite fel. Hur kul är det att titta rakt in i en stor fikus???
DSC_0311DSC_0312

 

Ett så underbart ställe att jag och maken funderar på att ta en helg här uppe, bara ca 40 min körning från kusten, och slappa en hel helg. Visst låter det underbart?

 

IN ENGLISH

In the mountains just north of Portimao is a city and an area called Monchique. There is also a spa dating from Roman times. We’ve been up here many times but every time you discover something new, even though the area is quite small.

Outside one of the bars there is a wood-burning oven. Now it seemed as if it has been in use, because a woman stood in front of the oven and sliced the bread that you could taste.

DSC_0274

Thanks to a busload of tourists, we found a trail / walk up the mountain. Absolutely adorable with lovely greenery and a babbling brook.

DSC_0276.

In some places were the gently sloping hill reinforced with steps

DSC_0280

Beautiful granite stones formed the stairs.

In a small pond grew lilies. It seemed to be the perfect environment , I have never seen any lily that size before.

DSC_0282

The pond was filled in by the brook, and must also have an outlet

DSC_0298

Some wonderful Eucalyptus tree

DSC_0287

You could also try the water that was very rich with iron

DSC_0293

 

An old seat with table and benches in a circle. Here I think the table o benches came before the tree is now completely occupies the rest area, but there were plenty of other restingplaces, so it was cool.

DSC_0300

Although there were quite a lot of people in the area, it was a very quiet and peaceful surroundings.

DSC_0286

After a while we turned back and went down to the spa village. It was the same here, very quiet and peaceful. The beautiful buildings certainly played a role as well as the twittering of the birds and the rustle of leaves.

DSC_0301 DSC_0303

DSC_0271 DSC_0265

 

Here and there’s this kind of "stand-chairs" that is, standing up and just resting the butt. But here something has gone a bit wrong. How fun is it to look straight into a large ficus ???

DSC_0311DSC_0312

Such a wonderful place that I and her husband are thinking of taking a weekend up here, just about 40 minutes driving from the coast, and spend an entire weekend. Does not that sound wonderful?

Read Full Post »

Under 10 år har man varje år haft en unik utställning av sandskulpturer i den lilla staden Péra på Algarvekusten. Man har samlat en mängd konstnärer som har fått skapa figurer utefter ett givet tema. 2014 var senaste året som man byggde nya skulpturer. Det innebär att de statyer som vi tittat på är 3 år gamla!! Byggda av enbart sand och vatten. Jag säger bara en sak, Falsterbo Sandslottstävling kan slänga sig i väggen.

Man har använt 40.000 ton sand och områder är 15.000 kvm stort.
Sanden fuktas med vatten och för de höga skulpturerna så packas sanden mycket hårt i fyrkantiga formar. Man lyfter en form i taget och jobbar sig neråt.

Temat är Film och Musik

Titta och njut.

 

IN ENGLISH

During 10 years there has been a uniqe expose of sand sculptures in the small city of Pére, Algarve, Portugal. they have engaged a bunch of artists that have been given a theme to compose from.

2014 was the last time they built new sculptures. Meaning that the sculptures below are three years old!!!

They have used 40.000 ton of sand and the area is 15.000 sqm big.
The sand is humidified with water and is packed very very hard. For the high sculptures they use some square forms that they pack the sand into. They lift one form at a time and work from up to down.

The theme is Film and Music

Watch and enjoy!

IMG_5916IMG_5919

IMG_5917IMG_5922IMG_5926IMG_5927IMG_5929IMG_5930IMG_5933

Read Full Post »

Sagres är en liten by som ligger så långt sydväst du kan komma i Portugal och Europa. Sagres är en gammal ort. Gammal redan när Henrik Sjöfararen etablerade sitt universitet där på 1400-talet.

Idag är byn ett populärt tillhåll för surfare.

Henrik Sjöfararen, son till Kung Johan 1 och föddes 1394 och dog i Sagres 1460. I Sagres byggde han ett universitet för sjöfarare, men själv kom han aldrig ut på havet. På universitet tog man fram hjälpmedel till sjöfararna genom att sammanställa fakta från alla de  resor som gjorts. Man fick på så sätt fram information om vindar och kuster och kunde börja rita kartor.

Byggnaderna finns fortfarande kvar och ligger otroligt vackert på en klippudde med ca 75 m stup ner till vattnet. Man har byggt en 4 km promenadväg runt hela området,  Så här på våren njuter man av alla vackra blommor och färger.

Höjden på klipporna hindrade inte fiskare från att stå ute på kanten och fiska med kastspön! Jag fick svindel bara av att se dem


Det fanns sk blåshål lite över allt och det är grottor och sprickor i kalkstenen där man kan höra och känna vågorna som slår in i klippan en bit bort.


Detta var det största, det fanns även mindre, ca 50×50 cm och där kände man tydligt vinddraget från vågorna. Otroligt häftigt

Vi fortsatte att köra västerut till fyren som markerar slutet på Europeiska fastlandet i sydväst; Cabo Sao Vicente.

Här sitter vi och njuter, drömmer och minns och tittar ut över havet. Sju dygns segling rakt västerut har vi Azorerna och ytterligare ca 14 dagars segling USA. Tittar vi lite mer sydväst har vi Madeira ca 3 dygn bort och ytterligare 2 dygn Kanarieöarna.

Det blev en långdag och vi var ganska så trötta när vi var hemma på båten igen vid 18-tiden.

IN ENGLISH

Sagres is a little village located as far south you can get in Portugal and Europe. Sagres is an old city. Old already when Henry the Navigator established his university where in the 1400s.

Today the village is a popular haunt for surfers.

Henry the Navigator, son of King John 1 and was born in 1394 and died in 1460. In Sagres Sagres, he built a university for sailors, but of course he never came out of the sea. At the university took up aids to mariners by compiling data from all the trips made. It got so that it is information about winds and coasts and could start drawing maps.

The buildings are still there and is incredibly beautiful on a rocky headland about 75 meters steep down to the water. It has built a 4-km walk around the whole area, then in the spring you can enjoy all the beautiful flowers and colors.

The height of the rocks did not prevent fishermen from standing byline and fishing with spinning rods! I got dizzy just watching them

There were so-called blow holes all over the place and there are caves and cracks in the limestone where you can hear and feel the waves crashing into the rock some distance away.

This was the largest, there was even less, about 50×50 cm and there knew clearly the wind from the waves. Incredibly awesome

We continued to drive west to the lighthouse that marks the end of the European mainland in the southwest; Cabo Sao Vicente.

Here we are sitting and enjoying, dreaming and remembering and looking out to sea. Seven day sailing due west, we Azores and approximately another 14 days of sailing the USA. If we look a little more south we Madeira about three days away and a further two days Canary Islands.

It became a långdag and we were quite tired when we were at home on the boat again at 18 o’clock.

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »