Att bara ligga för ankare i Portimao denna  sommaren också var uteslutet. När den senaste spekulanten på båten var avklarad, flyttade vi ombord. Vi vill inte låta båten ligga oövervakad på ankarplatsen och 1000€/månad i marinan var inte aktuellt. Så vi packade de nödvändigaste och flyttade ut till båten. 

Att detta även sammanföll med rekordvärme i Portugal gjorde inte beslutet svårare. Under en dryg vecka hade vi temperaturer på 35-40 gr även här ute vid kusten. Vattentempen är betydligt svalare, 20-21 C, så livet på båten blev behagligt.

Så satt vi och funderade över sommaren. Vad göra? Varför inte segla till Grekland? Tyckte Jonas. Och så blev det. Men vi skulle ta det lungt, undvika dygnsseglingar. Jovisst, tanken var bra men för att kunna utnyttja västerlig vind var det bara att segla.

Första 30 timmarna gick till Gibraltar. Där stannade vi i tre dygn för att invänta nästa väderfönster som skulle ta oss till Sicilien. En tripp på 7 dygn sisådär.

Men man ska inte stressa iväg blev vi varse. Vi hade ju tömt båten på i princip allt. Att så fundera ut vad semesterpackning innebar var inte så lätt. Vilka prylar har det som vi absolut inte kunde vara utan?  Påsen med alla SIM-kort, SIM-korts adapter, hushållssnöre, mediciner som behövs ibland, grab bagen med nödvöndigheter om vi skulle behöva gå i livflotten, extra badlakan osv osv. Alltså prylar som slltid funnits ombord men som man inte tänkt på/använt så ofta. Men det är ju inga livsviktiga saker vi saknar bara sånt som hade underlättat.

I måndags lämnade vi Gibraltar och siktade mot Sicilien. Vi fick bra med vind de första 3 dygnen. Lite väl bra tyckte jag, 15-20 m/s akterligt. Ungefär som vi hade över Atlanten när vi seglade till Karibien.

Innan vi lämnade Gibraltar så laddade jag sateliten så att vi skulle kunna hålla kontakt med omvärlden och för att kunna ladda ner ordentliga väderprognoser. Men i stressen så blev det fel. Laddbeloppet som skulle räcka till 200 Mb räckte bara till 20 Mb!! Dvs till dag två. 

Så lugnade vinden ner sig så mycket att vi skulle gå för motor. Jonas startar den. Efter ca 1 min öppnar han till motorrummet och det bara väller ut svart rök. Han slänger sig ner i motorrummet och stänger av motorn. Diagnosen gick snabbt och var enkel. Sjövattenpumpen hade skurit och drivremmen hade gått av. Inga problem, drivremmar har vi och en helt nyrenoverad extra pump också. Men i lådan med drivremmar fanns alla möjliga varianter utom den vi behövde. Vi bara tittade på varandra och jag kände att adrenalinet steg. Mycket och fort. Drivremmen till sjövatten pumpen ser helt annorlunda ut än de andra som är utformade för att passa ett kilhjul.  Denna hade längsgånde åsar som skulle passa i spår på pumpen. Jag trodde att man skulle kunna använda tamp i lagom tjocklek, men Jonas tvekade. Han plockade fram sina två böcker om dieselmotorer och i den ena stod mitt förslag på nödlösning om man inte hade någon drivrem. Hureka!!! I dubbel bemärkelse eftersom lådan med små tampar fanns med ombord. Det tog någon timme men sedan funkade allt galant. Vi lade om kursen till Cagliare, Sardinien, istället för Sicilien, ca 1,5 dygn bort. Sicilien var 3 dygn bort. Dessutom vet vi vart vi skall gå i Cagliare för att hitta reservdelen.

När vi nu har lite bättre kontroll över farten i båten så slängde vi ut fiskekroken. Efter någon timme har fått upp en Blåfenad Tonfisk. Rensad väger köttet nog 6 kg. (Fiskevågen ligger i lägenheten) men ni ser storleken i förhållande till min fot, storlek 39. Så nu skall här torkas och konserveras och middagen är självskriven. Stekt tonfisk!!

Lördag morgon angör vi Pula strax söder om Cagliare. 4,5 dygn och 733 nautiskamil senare. Snittfart 6,7 knop. Den högsta noterade farten någonsin på Lady Annila 16,9 knop. OK i en surf men ändå!

Så nu ligger vi här över helgen för att bada och njuta (läs: städa o tvätta kläder och båt) vi går in till marinan på måndag för att ha ett dygn att fixa ny rem och fylla på kyl o frys.