Härom kvällen var det Karneval premiär för oss. För Trinidadianerna (heter det så?) så började förberedelserna för flera månader sedan och det första eventet var omkring den 20 januari. Så här är full fart inför slutspurten.

Vi var på en konsert med middag på ett av hotellen här i Port of Spain. En underbar upplevelse. I biljettpriset så ingick, förutom musiken,  middag och fri bar!

Middagen serverades hela kvällen, i buffé form och där var rätter från olika kulturer på Trinidad, Creolskt, Trinidianskt, Indiskt och Kinesiskt. Så mycket gott och så mycket nytt man fick smaka. En väldigt traditionell rätt, som dök upp sent på kvällen var en “Double”. Det var ett friterat bröd som var ganska tunt vilket skars upp på mitten som ett korvbröd och fylldes med en kikärts röra och kryddades med 5 olika kryddblandningar. Kladdigt men jättegott!

På Grenada för ett tag sedan så blev jag serverad muskotglass, var väl sådär gott. I går fick vi kokosnötsglass. Det var betydligt godare!

Det märks tydligt att musik är en stor del av livet för människorna här. Alla, oavsett ålder, njuter och lyssnar till samma musik.

När vi kom in till Tullen här i Trinidad för vår incheckning, så stod radion på med lite bakgrundsmusik, reagge. Kvinnan som hanterade vårt ärende en mycket barsk och korrekt kvinna, tog våra papper och gick till kopieringsapparaten och hade mycket svårt att stå still medan hon väntade på kopiorna, hon små-dansade ï takt med musiken och jag hade svårt att hålla inne med mitt leende.

Här bestod publiken av folk i alla åldrar, från tonåringar till skröpliga gamlingar. När musiken startade så satt eller stod ALLA, utom vi försiktiga nordbor, och gungade i takt med musiken och “dansade” med överkroppen. En gammal tant som hade synnerliga problem med att gå vanligt, rörde sig helt plötsligt i Samba takt över gräsmattan. En farbror i 70 års åldern kunde nog inte gå normalt för han förflyttade sig i Samba-takt hela tiden. Just detta att alla oavsett ålder diggade till samma musik och med samma intensitet var så härligt att se. Tänk om vi i Sverige också kunde digga tillsammans, till samma sorts musik, och slippa allt gnäll om vidrig ungdomsmusik.

Nu ser vi framemot nästa evenemang som blir om några dagar, då ska jag ha med kameran!