Vi lämnade Antigua för en 2,5 dygns segling ner till Tobago för att Philip skulle få möjlighet till några fina dykupplevelser innan flyger hem igen från Trinidad.
Eftersom det “alltid” blåser från ett och samma håll här så räknade vi med att få en stillsam halvvind (vinden in rakt från sidan) i princip hela vägen. Sista 10 sjömilen visste vi att det skulle bli motsjö och motvind, men det var ju så kort sträcka.
Vinden vände och vred hela tiden och var otroligt byig. Så seglingen blev inte så trevlig som vi hoppats på. Massor av regnbyar, vissa riktigt ordentliga och vissa så hann man bara stänga till runt sittbrunnen så var de över. Jo vi hade en del att stå i, trimma segel och öppna och stänga till sittbrunnen. Hade vi stängt hela tiden så blev det varmare än i en bastu så det gick inte.
Sista 70 sjömilen vände vinden och vi fick den snett framifrån istället. Inte så kul när vågorna är ca 1,5-2,5 m varianter. För att slippa kryssa så motorseglade vi vilket gjorde att vi kunde hålla både kurs och fart.
Väl framme på Tobago, så skulle vi checka in i Scarbourogh. Enligt piloten så kunde man ankra på den för segelbåtar anvisade platsen. Men var var den då? Hela hamnen var enbart för färjor och kryssningsfartyg. Det var ett område där vi antagligen skulle ha kunnat ankra, men i en hamn kan man alltid räkna med att det ligger konstiga saker på bottnen. Så vi vågade inte lägga ankaret. Vi hade dessutom tänkt stanna över natten där för att Philip skulle ha lite enklare att ta sig dit han skulle dyka. Dyningen gick rakt in i hamnen och det var väldigt guppigt. Så vi vände och gick tillbaka 12 sjömil, med strömmen och vinden denna gång och ankrade upp i en vik bredvid flygplatsen. Store Bay. På morgonen tog jag och Philip en taxi in till Scarbourogh, jag för att checka in och Philip för vidare transport till dykningen.
Immigration, inga problem. Tullen stora problem. De frågade när vi kom till Tobago och jag svarade att vi angjorde hamnen den 7 januari kl 1805. Samma fråga 3 eller 4 gångar och jag svarade likadant. Tillslut tillkallar tjänstemannen sin chef. Pratar med honom och pekar på något. Chefen blir tvär förbannad och börjar skälla ut mig. Jag försökte försvara vårt handlande men blev väldigt bryskt tillsagd att hålla tyst tills han var klar. Det var längesedan man fick en 5 minuters utskällning. Kontentan av vad han sa var att jag brutit mot landets regler och skulle böta. Att det var min plikt att ta reda på vad som gäller inte deras sak att informera om vad som gäller. Men nu var det ju så att jag hade informerat mig. Jag hade dock inte förstått att “direct” betydde omedelbart och egentligen innan man kommit fram. Han påstod dessutom att vi angjort Tobago kl 1700 och där såg jag nog ut som ett frågetecken. Men jag misstänkte att de sett oss på AISen och noterat när vi kom in på deras territorial vatten och det hade jag inte en susning om när vi gjort, så det var bara att hålla med om att jag hade misstagit mig på klockslaget. Fastän vi pratade om två olika ställen. Väl tillbaka på båten så kontrollerade jag var vi varit kl 17, och jo då vid en udde ganska precis 1 timme innan vi var inne i hamnen. Antagligen hade de en kamera där som fotade alla båtar som kom och gick,
Det största felet jag begått var att inte direkt när vi lagt ankaret, tagit en taxi in till staden för att klarera in. Men det var kolsvart och vi hade inte en aning om var man kunde landa med dingen. Visste/hörde bara att det var brytande sjö framför oss. Trodde ju inte att några timmar fram eller tillbaka skulle spela någon roll. Men det gjorde det ju. Chefen hotade med dryga böter och jag blev rent kallsvettig. Men av någon anledning så blev det inga böter. Tacksam är jag.
Så nu har vi lärt oss att alltid, det första vi gör är att gå direkt till Immigration och Customs och att planera vår ankomst lite bättre, så att man alltid kommer fram när det är ljust.
Hur det är på Tobago? Tja vägarna är fina och de kör lugnt och försiktigt. Har faktiskt inte sett så mycket, och vi lämnar redan ikväll igen. Men vi kommer tillbaka, för att utforska ön lite mer. Den lär vara helt fantastisk.
Hårda bud sa Moses när han tappade stentavlorna på tårna. Tur att du ser hederlig ut annars hade det kanske gått illa. Det är tydligen som i USA, stenhårda med regler o käftar man emot vilket en medpassagerare gjorde, han blev avvisad och fick börja om där kön startade igen.
Ta det varligt med ömtåade statstjänstemän.
I övrigt så verkar det ju bra vad jag förstår av din blogg. Ha det gött o Krama alla.
Härlig läsning om era vardagsbekymmer. Trodde annars att alla byråkrater fanns här i Norge. Undrar om han inte hade norskt påbrå.
Fortsätt lev livet!