Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘#jolle’

IMG_0312.JPG

Vår jolle fick för ca 3 år sedan några lager epoxi på bottnen för att minska slitaget på själva plasten. Hjulen på släden som vi använder vid sjösättning och ombordtagning av jollen är i minsta laget och punktbelastningen blir ganska stor. På några ställen hade det skyddande epoxi lagret gått sönder och behövde lagas.

Så nu har vi varit fångar på båten i några dagar medan Jonas fixar till det hela. Slipar bort det gamla och lägger på ny epoxi och ny glasfibermatta.
Baby Annila blir som ny igen!

Nästa gång ska vi komma ihåg att stänga fönstret ner till akterkabinen. Det var där allt slipdamm hamnade…..

Annonser

Read Full Post »

Cava Egos kan lite slarvigt översättas till Den egna viken. Och det var precis vad det var.

Vi lämnade Andratx och höger ut ur viken och precis runt hörnet fanns denna lilla vik med turkos vatten, strand längst in och klippor runt om.

DSC_0077

INGA andra båtar! Åååå så skönt kan detta vara sant? Njae en stund iallafall. Vi hann få i ankaret och sjösätta jollen, men vi hann inte kliva i jollen innan första båten kom. Totalt blev det 6 båtar i denna lilla vik och det var helt OK. Det var bara vi och en annan båt som stannade över natten.

DSC_0098

DSC_0097

Mr Murphy måste ju var med också. För att slippa dra upp jollen på stranden så lade vi i ankaret och vadade in till stranden. Jag kontrollerade att linan satt fast i ankaret innan jag slängde i det. Provdrog att det fastnat och knöt sedan fast ankarlinan i jollen.
När vi skulle åka tillbaka och jag drog upp ankaret var linan lite lätt tyckte jag. Mycket riktigt inget ankare i änden på tampen. Attans elände, nåväl det var varmt i vattnet och knappt 2 meter djupt, så jag dök. Men såg inget. Tillbaka till Ladyn hämta cyklop och tillbaka till där vi tappade ankaret. Jonas dök ner och hittade ankaret med en gång!

Frukost i sittbrunnen, solen strålar kav lugnt och ingen annan som stör. Livet är underbart.

Så plötsligt bryts tystnaden av ett förskrämt bräkande. Va, får/getter så här nära bebyggelse? Vi var ju faktiskt väldigt nära Puerto De Andratx. Efter en stund så kommer det ett svarsbräkande och det första lilla djuret blir alldeles ifrån sig. Man kan riktigt höra hur det gråter. Jag spanar längs bergssidorna som är riktigt branta och får till sist syn på det lilla lammet som förirrat sig till fel sida om en mur och nu står på en smal klippavsats och kan varken komma fram eller tillbaka. Det trista med det hela var att varken jag eller Jonas hade en chans att kunna hjälpa det stackars djuret. Vi kunde inte komma till den klippan. Efter en stund tystnar lammet/killingen och jag ser att det har lagt sig ner. Vi drar upp ankaret och fortsätter till Sant Elm/San Telmo/San Elmo.

 

Vi förflyttar oss återigen en förfärlig massa sjömil. Närmare bestämt 6 st. Det är ganska skönt att ha trevliga ankringsalternativ så nära. Men om vi skall stanna i varje så lär det inte räcka med en månad på Mallis…..

Nåväl San Elm/San Telmo/Sant Telm eller vad det det heter, alla varianterna på bynamnet används. Visade sig vara en riktigt mysig liten håla. Uppbyggt kring den lilla bukten enbart för turister men väldigt trevligt. Inga höga hotellkomplex utan mer små pensionat och lägenhetshotell, blandat med köpe-lägenheter.

DSC_0116

San Elm är närmsta hamn till ön La Dragonera som ligger precis utanför. En obebodd ö som från ovan lär se ut som en drake, därav namnet.

DSC_0108
Jag frågade efter en bankomat, och fick ett fniss tillbaka. Bankomat? Här? Näääää då får du åka till Andratx.
Det kan man väl säga är en bra definition: Ingen bankomat = Byhåla

På stranden fanns de obligatoriska strandstolarna/solsängarna. Regnet skvalade och solen lös med sin frånvaro. Men den stackarn som var anställd för att hyra ut stolarna var tvungen att vara på jobbet. När regnet så småningom slutade förstod vi varför han var där. Det tog inte många minuter från det att regnet slutat tills stranden var full av folk.

DSC_0113

Det regnade och åskade och den planerade natten blev tre. Ligger man för ankare spelar det ju inte så stor roll.
Varken jag eller Jonas är så väldigt förtjusta i att vara ute på havet när det åskar så det var inte svårt att stanna kvar.

När väderprognositörerna lovade en dag utan åska, då stack vi vidare norrut. Nu till guldstaden.

Read Full Post »

Jösses vad det var långt från Portsmouth till Bénodet i Frankrike. Fast egentligen inte. Vi hade ca 370 nm dvs ca 100 nm kortare än från Brunnsbüttel till Portsmouth, men denna var såååååå tråkig.

DSC_0021  DSC_0026 DSC_0151

Vi hade väldigt svaga vindar hela tiden och naturligtvis rakt i nosen. Så det var motorgång i 2,5 dygn. Vi var visserligen 3 st att dela upp nätterna på så av den anledningen var det lättare. Nej, det som gjorde det så trist var ETA (Estimated Time of Arrival) Ena gången man tittade så var det kl 0600 den 1 Juli nästa gång var det kl 2300 den 30 juni. Allt beroende på strömmarna som som mest var ca 3 knop med eller emot. Lite lätt frustrerande men vi kom fram till slut. Igår kväll vid 22 tiden så hade vi efter lite palaver fått knutit fast båten vid en flytbrygga.

DSC_0145 Akter om den blå båten ska vi knyta fast oss

Idag har det varit ganska behagligt varmt. 23-25 grader och solen har gömt sig bakom molnen mest hela tiden. Fast när den tittat fram har temperaturen raskt stigit några grader.

Efter en underbar lunch på en restaurang nere vid vattnet, (jag och Philip åt husets hemmagjorda hamburgare och Jonas en tallrik med Havets frukter) beslöt jag och Jonas att vi skulle ta och utforska byn på andra sidan viken.

IMAG0117  Är inte färgen på dessa blommor beroende av PH-värdet i jorden? Hur kan de då vara så olika färger????

Philip erbjöd sig raskt att köra oss över och sedan komma och hämta oss. Efter att ha strosat omkring ett tag hittade vi en slaktare och inhandlade lite kött att grilla till middagen och lite Jambon a la Bayonne. Det var inte alls som Bayonneskinka hemma i Svedala, nej här påminde den mer om Parmaskinka. Vanlig hederlig varmrökt skinka verkar besvärlig att få tag på, men jag har inte gett upp än.
Vi fortsatte promenaden och gick tillbaka ner till hamnen, tog en öl på en bar Le Transat (Här vimlar det av minitransat och Transat båtar (en sorts tävlings segelbåt)

DSC_0160 Helt plötsligt kom en livs levande Laban gående. De är för härliga

Nåväl det var dags att ringa efter vår chaufför, han skulle komma genast. Vi såg hur han började köra, så helt plötsligt åkte han åt andra hållet (bakåt) och vi såg hur han jobbade med startsnöret. Han fick igång motorn igen kom några 100 meter närmare oss så dog motorn igen och han flöt iväg med strömmen. Det var ca 2 knops ström fast den gick inåt, inte ut åt havet som tur var.
Efter ytterligare några tröstlösa försök att få motorn att fungera såg vi hur han tillslut förtöjde vid en boj. Tror ni att han hade sin mobil med sig? Nej det hade ju varit smart…..
Jag tog taxibåten tillbaka till Marinan (3€ för en tur på 500 meter!) som tur var, hade grannbåtens besättning kommit hem och de hjälpte gärna till att hämta hem den havererade jollen och sedan körde han även och hämtade Jonas som var kvar på andra sidan.

DSC_0165

Vad som hade hänt? Jo antagligen hade det kommit in lite luft där man ansluter bensinslangen till motorn. Jonas kopplade loss slangen och satte dit den igen och motorn funkade perfekt igen. Skönt att det var så enkelt och så himla skönt att vi fick någon som kunde bogsera hem Philip.

Slutet gott allting gott.

Read Full Post »