Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘#premiärsegling’

Fredagen den 16 mars var det dags, väderprognoserna var kontrollerade noggrant i fler dagar, dieselbilen var beställd och solen sken. Fast när man vaknade på morgonen och båten ligger och rycker fram och tillbaka beroende på dyningen från bukten kändes det inte så bra. Der är när det blåser nordligt som dyningen rullar in i marinan. Vi kollar väderprognosen en gång till och inget är förändrat. Vi lämnar!

För att kunna fylla på diesel så måste vi flytta båten från vår plats och till en betongpir som den lilla tankbilen kan köra ut på. Vi lägger oss longsides på utsidan av piren. Jösses vad det rycker och sliter i båten. Vi hade väl någonstans i bakhuvudet att kunna ligga kvar här och sjöstuva det sista. Få ner vinterförtöjningen på plats, plocka undan min PC och ja, fixa det sista. Men det ryckte och slet så i båten att det vi var tvungna att lämna. Sjöstuvningen fick ordna sig under gång.

Som tur var hade vi våglä den första halvtimmen så vi fick ordning på det mesta. Sedan kom vi ut i häxkitteln. Att vågorna kan komma från två  håll är inget ovanligt men här kom vågorna från alla håll, de studsade mellan sidorna i bukten och vår stackars båt fick kämpa. Vågorna var duktigt höga 4-6 meter och vinden som skulle legat på ca 10-12 m/s låg i stället på mellan 15 och 20 m/s. Ett blåsoväder som enligt alla prognoser skulle ligga längre österut kom för nära oss, därav de kraftiga vindarna. Visst hade vi kunnat vända, men vi visste att när vi rundat det västra hörnet av Mirabello bukten så skulle det lugna ner sig. Och det gjorde det. Efter lite drygt 12 timmar hade vinden tagit helt slut och vi fick starta motorn. Sedan var det motorgång i ytterligare ca 12 timmar innan vi kunde segla igen.

Vårt mål var egentligen Pilos, den hamnen som var vår första hamn i Grekland i höstas, men vinden blåste mer från väst än beräknat så vi ändrade planerna och gick till Elafonisi på Peloponesos östra halvö. Det skulle vara mörkt när vi kom fram, men då vi varit här tidigare och visste att det inte var några konstigheter vågade vi närma oss stranden i kolmörker. Så 38 timmar senare och på 10 m djup lade vi ankaret. Vi vågade inte gå närmre i mörkret. Vi blev ordentligt vaggade den natten, dyningen gjorde att båten rullade ganska bra.

Elafonisi är en liten ö som ligger på sydvästra spetsen av den östra halvön på Peloponesos och är mest känd för sina långa vita sandstränder, att havssköldpaddan och nudisterna håller till här! Tur att vi inte visste det…… fast å andra sidan var det för kallt för att bada överhuvudtaget.

Porto Kayio ligger på östra sidan av den mittersta halvön det blev nästa anhalt. Även här var vi i höstas men då kom vi i skymningen och gick därifrån i gryningen så vi kände att ett återbesök kunde vara på sin plats.

Många säger att det är en mycket vacker plats och ja det är det kanske. Lite annorlunda hus iallafall.

Snö på kreta

Dagen efter fortsatte vi till Koroni som ligger på östra sidan av den västra halvön. Hänger ni med? OK, en liten karta så är det lättare

karta

Koroni är en jättemysig lite by som vaktas av ett gammal venetianskt fort. Detta fortet tillsammans med fortet i Methoni vaktade hela södra Peloponesos på medeltiden. Inte dåligt, men å andra sidan så är båda forten ordentligt stora. Tyvärr så blev det inget besök inne i fortet, de höll på och klippa gräs (ogräs) och Jonas fixade inte det. Men bilder från utsidan iallafall

Snö på kreta Snö på kreta

Byn/stadens namn kommer från Italienskan och har något med att göra med att man fångade många vaktlar här. Byn klättrar längs bergssidan upp till fortet och känns väldigt genuin på nåt sätt.

Snö på kreta

Och när man kommer upp till fortet är utsikten helt fantastisk

 

 

Snö på kreta

Snö på kreta

Bergskedjan man ser i bakgrunden är Tayetos och är runt 2000 möh. Dess södra spets är den näst sydligaste av det europeiska fastlandet. Den ligger 22 km längre norrut än europas sydligaste punkt, Cape Tarifa i Gibraltar sund.

Snö på kreta Snö på kreta

Efter två nätter gick vi vidare. Konstigt att vi inte kan stanna längre på något ställe när vi inte har någon tid att passa……

Vi fortsatte i alla fall till Finikounda, en liten fiskeby långt inne i en vik.

Snö på kreta

Vi gick på en liten promenad och handlade frukt av fruktbilen. En pickup som körde runt i by och var lastad med diverse frukt. 5 äpplen kunde väl vara OK. Det var bara det att han trodde jag menade 5 kilo! Lyckades stoppa honom vid 2 kg och när han på grekiska sa vad det kostade, thiå miso Evro så förstod jag. Jonas som fått ta hand om kameran blev så häpen att han glömde fotografera. Hur mycket det kostade? 2,5 Euro.

Det är en ganska skön känsla att strosa runt på turisttomma gator och se hur byarna förbereder sig inför invasionen. Husen målas, uteserveringarna rustas och alla tittar med nyfikna ögon på oss. Var har de kommit ifrån eller Är det dom med segelbåten? Det märks på folks ögonkast att de ser att vi är nykomlingar i byn. Och det är helt OK.

Seigthseeingen slutade med en drink på en av barerna nere vid vattnet. Vin till mig och Ouzo till Jonas.

Snö på kreta

Dagen efter fortsatte vi till Methoni, en hel timmes “segling” åt väster.

Väl framme och efter att vi fått fast ankaret, så förberedde vi oss för att gå iland. Jonas sjösatte jollen och upptäckte då att vi glömt att veva in fiskelinan. Den satt i propellern. Attans oxå, men OK vi har för avsikt att stanna här ett slag så det kan vi fixa senare. Jag börjar packa “gå-i-land-väskan”. Kamera, telefoner, portmonäer, reseguide osv. Men var i hela friden är min portmonä?? Inte kvar i väskan sedan igår. Ååååå nu satte magnerverna igång och adrenalinet rusade i höjden. Inte i lådan där den brukar ligga, inte i byxfickorna….. När hade jag den sist???? Hmmmm jo när jag betalade på baren. F*********n jag måste ha glömt den på baren. Snabbt starta datorn, har någon använt kortet?? Nix  pust   skönt. Berättar för Jonas som snabbt ändrar planerna och börjar förbereda för att dyka ner och ta loss fiskelinan, upp med jollen och sedan tillbaka till Finikounda. Hoppas vi hinner innan han stänger för siesta. När vi har ca 1 sjömil kvar så sjösätter vi jollen och jag kör in, går betydligt fortare än med Ladyn. Gasen i botten (har aldrig kört jollen så fort förut) knyter snabbt fast i piren och rusar upp till baren. Stängt! Tittar på klockan, men hon är ju bara 20 i 2 de brukar stänga kl 2. Attans, d******a elände. Jo jag sa en hel massa andra ord också.
Baren öppnar igen vid 4-5 tiden. Jaha, bara att köra tillbaka till Jonas i Ladyn, som nu är på ankarplatsen, och vänta i några timmar. Gissa om dessa 3 timmar var långa.
Tillbaka till baren och sätter oss på uteserveringen och väntar. Tillslut kommer en gammal tant och öppnar baren. Inte ett ord engelska kan hon och inte förstår hon min ytterst stapplande grekiska heller. Men hon är lika angelägen som jag om att förstå, så när två tjejjer med barnvagn går förbi haffar hon den ena, som glatt tolkar. Jag förklarar att jag glömt min portmonä där igår och undrar om de har sett den. Efter lite letande i barens lådor hittar dom den. Gissa om jag blev glad och ändå gladare när allt är orört både kort och kontanter fanns kvar.

JAG ÄLSKAR ÄRLIGA MÄNNISKOR!!!

Annonser

Read Full Post »

…gick till Faro.
Philip med kompis Hanna kommer på besök en vecka och då Philip släpar med sig en massa prylar åt oss är det enklare för oss att segla till Faro och hämta honom med jollen än att de skall åka taxi, tåg, färja och avsluta med promenad på ca 1 km.

Seglingen från Ayamonte till Faro blev gungig. Vind och vågor kom inte från samma håll och då vinden dessutom var svag fick vi gå för motor. Tur att man har bra piller!

Naturen är så annorlunda nu på våren, jämfört med sensommar/höst. Det prunkar av blommor och gröna växter och precis som i Sverige känns naturen så fräsch.

DSC_0246

Efter första natten på svaj, fick vi svar på mysteriet med den tömda vattentanken.
I höstas gjorde vi en landvatten anslutning till vattensystemet i båten. Dvs vi kan få “land-vatten” direkt i kranen utan att gå via vattentanken. Själva kopplingen är under stolen i sittbrunnen och för att slippa ha en stor rulle slang i sittbrunnen har vi tillverkat en “skarv-slang” som räcker precis utanför sittbrunnen. När vi så kopplar bort landvattnet slår vi om en koppling nere i maskinrummet och vi får tillgång till vattentanken igen.
Först kvällen kunde inte förstå varför vattenpumpen gick så ofta, och speciellt inte när vi inte använt något vatten. På morgonen upptäckte Jonas att det var vått på däcket vid skarvslangen. Aha, skarvslangen blev en hävert och skickade ut 1-2 l vatten i timmen. Vi kopplade bort skarvslangen och mysteriet var löst.

 

En fiskebåt tyckte att vi körde lite för sakta, så de susade förbi oss i en hiskelig fart, och väldigt nära tyckte vi. Men de vinkade så glatt och såg glada ut. Antagligen ett lyckat fiske.

DSC_0132

Då det var premiär för Philip här i Portugal och Algarve, ville vi gärna visa honom våra favorit ställen. Så morgonen efter att de kom styrde vi kosan västerut mot Portimão.

Det kändes lite konstigt när vi kom fram och det bara var en båt i bukten. Sist vi var här var det betydligt fler.

Vattnet lockade och ungdomarna badade. Jonas sa att det var 18 grader och ungdomarna låg i och plaskade ett bra tag, så det stämde nog.DSC_0224

En lunch intogs i Ferragouda, där de har grillarna på kajen. Vi beställde grillade sardiner (alldeles för mycket ben tyckte P & H) och en grillad Red Snapper. Fast nu när jag kollade i Wikipedia på Red Snapper så var det nog inte det. Utan någon släkting. Red Snapper finns bara i Mexikanska Golfen och i Karibien. Spelar inte så stor roll. Gott var det iallafall

DSC_0228

DSC_0233

 

Vi passade på att träffa våra goda vänner Per och Kerstin och tillbringade en mycket trevlig eftermiddag på Club Nau. En restaurang på stranden som ägs av en dansk kille. Menyn är europeisk och inredningen maroccansk. Hel läckert! Foto? Nä, då måste man ju ta med sig kameran…….

Seglingen tillbaka till Ayamonte gick via Culatra där vi stannade i en natt. Väl tillbaka i hamnen igen, blev det verkstad. Philip hjälpte oss med en massa saker som Jonas, pga hälsenan, hade svårt att utföra. Till middagen konstaterade Jonas att “nu har alla maskiner ombord använts minst 1 gång”.

DSC_0255  DSC_0256

 

 

 

 

 

 

 

 

Så i onsdags åkte ungdomarna tillbaka till Sverige och det blev så tyst och tomt ombord…….

Nu är det bara att förbereda påskfirande och sedan avresan österut.

Read Full Post »

Vilken annorlunda påsk vi har haft i år. Nästan så att det inte känns att det varit påsk.

De senaste åren har vi varit ute och seglat under påsken, Karlshamn tor – Marstrand tor – Luffat runt i Öresund. Men i år blev det en båtputsar helg istället.
Vi känner att vi måste hjälpa Philip att få ordning på sin båt, han är ju trots allt lite nybörjare på att vara båtägare. Även Ladyn har fått lite puts, all vinterns smuts är nu borta från däcket och överbyggnaden och polish är applicerat och polerat, nu väntar bara vaxet för att få en hård och fin yta. Men puts musklerna behöver vila lite. Undrar vad man kan använda dessa muskler till för andra saker, så att de inte protesterar så våldsamt. Ja, jo man kan ju putsa oftare förstås.

Lite umgänge med båtgrannarna har vi ju hunnit med. Skärtorsdagskvällen kom Amelit på sin väg till Bornholm så det blev ju lite vin och prat.
Louvic på långfredagen med en riktigt frossar middag, sill o potatis, öl o snaps, lammstek med potatisgratäng god sås och kokta grönsaker, en ostbricka och som avslutning Hallonmuffins med kardemummaströssel och glass. Sedan behövdes det kaffe.
Amelit kom tillbaka kvällen påskdagen och Philip fick en chans att gå husesyn. Amelit är en Amel54, dvs en nyare modell av vår båt.
Påskdagen innebar även att Philip blev med lägenhet. Ja visserligen ett andrahands kontrakt men det gör inget. Skönt att kunna bocka av en pryl på att-göra-listan. Inflyttning blir det i början av juni. Även om vi har tillgång till den redan nu.
I kväll ska vi till Abbekås och hälsa på. Det ska bli trevligt, det var ett tag sedan vi sågs.

Philip har påsklov veckan som kommer, dvs efter påsken. Det känns lite konstigt vi är ju vana vid att ha påsklovet innan helgen. Så vi har många dagar kvar att få ordning på Brittila. Bara det slutar regna!
Lite segling ska vi försöka hinna med också, en liten tur till Dragör får det allt bli.

Premiärsegling har vi haft. 26-28 mars, 2 månader senare än förra året. Turen gick som vanligt till Dragör. Vi lämnade kontoret vid 15-tiden och skulle bara köra via farmor och kunna vara nere i hamnen för att kasta loss omkring 17. Hahaha trodde vi.  På parkeringsplatsen utanför farmor fick vi punktering! Vilket gjorde att vi blev en timma sena och fick segla sista biten i mörker. Nu gjorde det inte så mycket efter som vi hade världens dimma så hade vi inte sett något iallafall.
Vi låg kvar i Dragör till söndag då vi gick vidare till Dockan, Malmö. Vi var bjudna på middag av Amelits kapten. Måndag promenad till kontoret. Ja det kändes konstigt.
Jonas och en arbetskompis seglade hem Ladyn på måndag kväll.

Chip har börjat sin rehabilitering. Dvs 2 ggr i veckan ska han stå på en vibrationsplatta för att försöka få fram känseln till vänstertassen igen. Han hoppar ju fortfarande omkring på tre ben vilket är lite stökigt. Hoppas verkligen att vi får ordning på benet.

Read Full Post »

Det var ganska kallt i februari, snön låg hela sportlovet (vecka 8) vilket vi inte är vana vid. Isen lade sig igen, och låg i nästan 14 dagar.

IMG_4748

Det var vackert väder på helgerna och jag och Chip var ute och busade i snön. Han tycker det är väldigt konstigt att matte kan kasta en snöboll och att den bara försvinner.

DSC_0425

DSC_0370

 

Det har även blivit premiärsegling! Helgen 7-8 februari seglade vi Dragör tur och retur. Fast lördagen var det inte mycket segling, vi gick för motor i dimman som låg tät. Bra med radar annars hade vi inte vågat oss ut.

IMG_4733

Vi hade sällskap av vår båtgranne Mats, det var jättekul. Lördag middag avåts på lokal i Dragör. Söndagen bjöd på ett underbart väder. Solen vann kampen över molnen och vi kunde segla på en slör/halvvind hela vägen hem. Underbart!

IMG_4736

Vi har även firat en födelsedag, nu var det Jonas tur. Hipp hipp Hurra!

DSC_0486

Trots att termometern har varit nere på -10 och en vattentemp på +1,4 grader så har vi mått bra på båten.

Mars, äntligen börjar det gå mot vår. Dagarna är märkbart längre och varmare.

Knopparna på träden börjar komma. Ja man kan ana att våren är i antågande.

DSC_0439

Vad har vi hittat på då? Ja, det undrar vi med. Arbetet har tagit väldigt mycket tid från fritiden.

Vi var en helg i Småland och hälsade på släkten. Det innebar även att en del saker skulle flyttas till containern. Bilen blev fylld.

DSC_0017

I Vrigstad hade vi kanonväder och det passade somliga på att njuta av……..

DSC_0020   DSC_0040

Söndagen åkte vi hem via Midingstorp. Strax innan vi var framme såg vi ett par Grus Grus (tranor).

DSC_0074

Utanför Lillstugan blommade snödropparna för fullt.

DSC_0083

Chip och Rasmus var som vanligt goda vänner

DSC_0085

Denna den sista helgen i mars har vi ägnat åt att fixa med båten, och att bara vara.

Vädret har varit helt underbart. Sol och blå himmel och medelhavsblått hav.

Den 27, fredag, hade vi premiär i sittbrunnen. Både middag och senare en trevlig kväll med våra båtgrannar och Andreas (Nemo of Sweden) som har köpt en båt i Kalmar och nu håller på och seglar den till Strömstad.

DSC_0153

DSC_0157

DSC_0147

Lördagfrukost, eller om vi skall hålla oss till sanningen, brunch kunde även den intagas i sittbrunnen. Å vad livsandarna mår bra just nu. Kvällen tillbringar vi hemma hos Jan och Eva.

Read Full Post »