Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘#Kos’

I dag har vi drabbats av första höstkulingen. Vaknade av att det ven i riggen vid 4-tiden, någon timme senare var jag uppe och kollade hur mycket det blåste och riktningen. Vindstyrkan var i byarna omkring 15 m/s och kom från det håll vi hade räknat med. Efter ytterligare 30-40 minuter gick båda våra ankarlarm. Vi Draggar!!! Lorna ligger drygt 100 meter bakom och det var bråttom upp så att vi inte skulle driva in i dem. Men vi hade inte flyttat oss så mycket och ankaret verkade ha fått fäste igen så vi avvaktade. Så kommer den hittills kraftigaste vindbyn på drygt 20 m/s och nu drev vi på riktigt. Lorna hade då hunnit flytta på sig efter som även de draggade.
Nu var det brådis att få loss ryckdämparen och upp med ankaret och ankar-bojen. När jag lossat ryckdämparen från knaparna (den sitter fortfarande kvar i kättingen) kommer nästa vindby och sliter tamparna ur händerna på mig och drar ut resterande kätting. H****TE hur i hela friden löser jag detta. Illvrålar över stormens rytande och Jonas kommer rusande, han manövrerar ankarwinschen så att vi får upp kättingen så att jag når schackeln. Vi är nu nära att driva in i några klippor. Det var svårt att köra med propellern eftersom linorna kunde åka in i propellern. Snabbt upp med linorna med hjälp av båtshaken så att Jonas kunde gasa på och få bort oss från den omedelbara faran. Jag lossar schackeln och vi får upp ankaret.
Det blåser nu så mycket att vindmätaren går i botten. Den kan inte visa mer än 50 knop (ca 25 m/s) Jag får hålla i mig ordentligt på fördäck för att inte blåsa i vattnet.
Vi förflyttar oss så att vi får lite mer lä av bergen och droppar ankaret igen. Får bra grepp i sanden och kan pusta ut. Fy för den lede vilken början på dagen…

Vinden ligger på 10-15 m/s med byar över en bra bit över 20 m/s och strax innan lunch draggar vi igen. Omankringen blir inte alls så dramatisk som i morse utan allt går som det ska. Vi är 4 båtar som ligger här i bukten och alla har draggat, vi är den som har draggat minst antal gånger. Tack Rocna för ett bra ankare! Att bottnen inte håller måttet kan man inte skylla ankaret för.

Klockan är nu ca 14 och vinden har mojnat. Väntar just nu på att ett regnoväder, antagligen med åska, skall dra in över ön. Blåsigt och regnigt får vi till och med tisdag.

 

Efter en sådan morgon är härligt att tänka tillbaka i tiden någon vecka. Erik och Charlie mönstrade ju på båten och vi ska segla med dem från Kos till Rohodos. Vädret är soligt och varmt med lagom eller lite vind. Perfekt väder med andra ord.

Första dagen blev det ett badstopp halvägs till Kardamaia på Kos sydväst kust. Det blev väldigt populärt och trots att vi hade ca 600 m djupt så skulle Erik snorkla….

DSC_0047
Att man ska ta av snorklingsutstyrseln efter badet har han nog missat
Vi hann med många härliga ställen, som jag och Jonas kommer att återvända till nästa sommar.

TILOS, Livadia

DSC_0086

Byn Livadia är Tilos “hamnstad”. Byn är en sömnig liten by med överraskande många turister. Turisterna är lite äldre vilket gör att man slipper de värsta turistshopparna och nattklubbsdunket på nätterna.

DSC_0059
Restaurangen på bilden har blivit en favorit. Billigt, bra mat och trevlig personal.

SIMI
Panormitis är ögruppen Dedokaneses viktigaste kloster. På våren går pilgrimsfärderna hit. De har ett gästhus som rymmer 500 pers!

DSC_0003

Pedhi, en mysig liten by längst in i en djup vik.

DSC_0016

När vi låg i Pedhi vid en halvfärdig pir fick vi problem med toaletterna. Ja båda på en gång. Rörmokeri är inte kul! Så vi skickade iväg Erik o Charlie på en långpromenad. Onödigt att de skulle behöva utsättas för de oangenäma dofterna. Den ena toaletten var lätt att åtgärda, den var bara full. Fast vi var ju tvugna att vänta tills vi lämnat viken innan vi kunde tömma. Den aktre toan däremot var det stopp i. Igenkalkad i öppningen upp till tanken. Så där var vi tvungna att släppa ut för att kunna åtgärda. Upp till affären och inhandlade 5 liter vinäger. Vinägern hälldes ner i tanken och sedan var det bara att vänta några timmar innan avlagringarna hade mjukats upp så att de kunde bearbetas. Så till dagen efter hade vi ordning på den toan oxå.
Hur vi löste toabesöken? Det fanns barer nära båten. De fick sälja många koppar kaffe i utbyte mot toalett utlåning.

VIKAR

En otroligt vacker vik som tyvärr var alldeles för djup för att vi skulle kunna ankra där var Nanos viken.

DSC_0027

Vi gick till grannviken istället, Ormos Thessalonga

DSC_0045 DSC_0034

Enda sättet att komma hit är med badbåt, så det är inte så många besökare på stranden.

DSC_0035 DSC_0042

En vecka går alldeles för fort och nästa stopp fick bli Rohodos. Vi hade tänkt lägga till i Mandrake Marina. Men där var det fullt. Så vi fick lägga oss för ankare utanför piren istället.

DSC_0047
Mandrake Marina är den gamla antika hamnen på Rohdos. Där pelarna är nu lär Kolossen på Rhodos ha stått en gång i tiden med ett ben på vardera piren så att man fick segla mellan benen på honom. Kolossen i Rohdos var en avbild av guden Helios – solguden.

Rohodos är en stor stad. Med betoning på stor. Innanför ringmuren finns fortfarande den gamla staden men den är otroligt kommersiell.

En promenad på stan med lunch, Gyros Pita (lika gott här som på Nikos i Malmö),

DSC_0053

 

och fika och sedan var det att åka tillbaka till båten för att hämta Erik & Charlies bagage och köra in dem till taxin och vidare till flygplatsen för transport hem igen.

Det blev väldigt tomt på båten. Och tyst.

Read Full Post »

Nästa mål är Astipalaia och en liten snäv vik på den nordvästra sidan av ön. Astipapaia ligger sydost om Amorgós så vi fick börja att segla västerut för att kunna runda ön och sedan sätta rätt kurs.
Ca 30 minuter före oss lämnade en 42 fotare ankarviken och seglade väster ut. Strax innan vi skulle falla av runt hörnan så var vi ikapp. Vindriktningen gjorde att vi fortsatte åt väster i ytterligare ca 45 minuter för att få en halvvind/slör istället för en plattläns. 42 fotaren valde en plattläns och attans vad han gungade. Det blåste för lite för att få fart på båten så vågorna regerade. Efter en stund var vi i kapp honom igen och seglade om honom.

När vi kom runt på sydsidan drabbades vi av fallvindar trots att vi gick säkert 500 m från land. Vindarna var i byarna drygt 22 m/s. Men med rätt segelsättning så funkade det riktigt bra. Ju längre bort från ön vi kom desto mindre vind hade vi. Men vi kunde iallafall segla i princip hela tiden.

Astipalaia och den lilla lagunen Vathi är nog en av de mest underbara ställen vi sett hittills. Inloppet är genom en relativt smal naturlig kanal ca 100 m bred och 500 m lång sedan öppnas en lagun upp omgiven av höga, karga berg. Fallvindarna finns här men inga vågor. En liten by med max 10 hus, en taverna och en liten kaj. Vid kajen ligger 2 charterbåtar och en liten fiskebåt. Det råder stillhet.

IMAG0234
Vi tar jollen in och en kort promenad i den steniga omgivningen. Det är väldigt lätt att förstå varför de bygger stenhus. Det är ju bara att plocka byggnadsmaterialet på tomten!. Men varför har de staket runt kyrkan??

IMAG0236

Vi stannar till på tavernan och tar varsin öl och varsin Ouzo. Bestämmer oss för att äta middag på tavernan som är en ren familjeangelägenhet. La Mama (med rullator) styr hela stället med järnhand, sonen serverar och dottern (eller sondottern) lagar mat. Il Papa står för fiskeriet.
IMAG0238

 

Vi kommer tillbaka någon timme senare för att äta och menyn bestod av Grekisk sallad, kalamares, bläckfisk, fisk och potatis. Vi beställde allt utom bläckfisk. Vilken mat! otroligt enkelt tillagat men så gott. Grannbordet, ett gäng killar från Beligen som hyrt en segelbåt hade beställt för mycket mat, så de langade över en tallrik med bläckfisk så även det fick vi smaka och den var god! Inte alls gummiaktig som den brukar vara.

Under tiden vi väntar på vår mat, kommer Il Papa in med 2 st stora runda bunkar med metallpinnar längs kanten. Han ställer den ena på en stol och sätter sig bredvid. Går ut i köket och hämtar tärnad bläckfisk. Sedan sätter han sig och agnar långreven. Det är säkert 300 krokar i varje bunke. Bild? Ja om jag hade haft en kamera med mig……

Solnedgången fick jag på bild iallafall

DSC_0039

 

Under den här veckan sedan vi kom till Pilos har vi aldrig hört så många MayDay och PanPan anrop. Minst ett av varje varje dag, ibland fler. Så Olympia Radio har fullt upp. Senast var det en segelbåt som låg ca 50 sjömil för om oss som skickade ut ett PanPan (icke livshotande nödanrop) om att han tog in vatten och önskade assistans. Vi låg för långt ifrån för att kunna hjälpa till men eftersom vi var så nära så hörde vi alla konversation. Efter ca 1 timme hade han kommit fram till en ankarvik och kunde avblåsa hela affären. Båten slutade ta in vatten när han fick smult vatten och ingen vind. Hoppas att han kom tillrätta med läckan, annars lär han bli fast i ankarviken.

Vår första ankring på ön Kos, som är den tredje största ön i Grekland, var i den lilla byn Kardamena ungefär mitt på den södra sidan. Vi ankarar strax utanför hamnen och har ca 3 min med jollen in till kajen och sedan ytterligare några minuters promenad till livsmedels butik och slaktare. Härligt när allt är så nära.

När vi seglade in fick vi kryssa mellan wind- och kite surfare och Parachute båtar. Här var även en hel del jollar som seglade nära kusten. Härligt att se ett aktivt båtliv!

DSC_0003

Öarna är vid denna årstid väldigt torra och därför är den mesta växtligheten brun med inslag av gröna träd, antagligen oliver. Vattentillgången på de flesta öarna är väldigt begränsad och de får färskvatten från stora tankbåtar som kommer med jämna mellanrum. När man då får syn på smaragdgröna gräsmattor runt hotellen hoppas man att de använder avsaltat havsvatten och inte dyrbart färskvatten att vattna trädgårdarna med.

DSC_0009

 

Dagen efter seglar vi vidare upp till staden Kos och checkar in i Kos Marina. Vi hade bokat en långsidesplats men fick en “vanlig” plats istället. Vi klagade inte, den platsen var halva priset jämfört med en långsides.
På kvällen kommer våra vänner från England, John och Sue som skall segla med oss i en dryg vecka.

Read Full Post »