Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘#järnväg’

Seglingen från San Elm var inte så lång, ca 25 nm och för en gång skull kunde vi segla! I hela 45 minuter sedan dog vinden ut och vi fick starta motorn. Dagen började med strålande sol och bara några vita sommarmoln. Efter ca 2 timmar ser vi hur de vita fina molnen blir svartare och svartare. Det blixtrar över land. En fördel med att vara ute på vattnet och ha bra sikt är att man oftast kan se hur regnet förflyttar sig och kan ändra sin kurs för att gå runt det hela. Vi lyckades nästan. Det var ganska häftigt att kunna följa ovädret på radarn och därmed veta att vi hade kontrakurs och att vi verkligen var i utkanten. Vi fick lite regn och slapp åskan.
När vi kom in i Puerto Sóller hade vi ett lätt duggregn. Vi hade bestämt att ligga några nätter i hamn. Vilket bemötande vi fick! Denna och Almerimar är de trevligaste hamnarna vi varit i hittills. Marinero som möter oss i en jolle och visar oss vart vi ska. När vi backar in mot bryggan står han beredd att ta emot våra tampar. Flickan på hamnkontoret var precis lika trevlig och tillmötesgående. Så Marina Tramuntana de  Puerto Sóller kan jag varmt rekommendera. Även om de var lite dyra. I Piloten står det fel web-adress den rätta är www.marinatramontana-portdesoller.es/ annars så ropar man upp dem på kanal 9 på VHFen.

Det finns även en kommunal brygga här. Men hur man kommer i kontakt med dem har jag inte en aning om. Vi letade efter info men hittade ingen. Det finns numera både el och vatten där. De slutförde installationen när vi var där.

Sóller kallas även för guldstaden. Inte för att man hittat guld här utan för det man odlar och producerar.
Här finns stora Olivträdslundar och oljan från oliverna har ju lite guldfärg. Citrusfrukter är den andra stora produkten man odlar här. När man åker förbi apelsin- och citronodlingarna ser man att frukterna fortfarande sitter kvar på träden. Jag vet inte, men jag misstänker att frukten förvaras bäst på träden.

Byn Sóller, ca 11000 invånare, ligger ca 10 minuters bilväg från kusten och är Mallorcas 5:e största stad. Man anlade byarna en bit in i landet av säkerhets-skäl. Piraterna eller andra anfallare skulle inte kunna attackera en by alltför lätt.

För att snabbt få apelsinerna till Palma för att därifrån skeppa vidare ut i vida världen fick man ta sjövägen som var det snabbaste alternativet. Transport landvägen tog minst 10 timmar. På vintern, när apelsinerna plockas, var vägen dessutom riktigt farlig att åka på.
1912 hade invånarna i Sóller samlat ihop tillräckligt med pengar för att bygga en järnväg mellan Sóller och Palma – “Den Röda Blixten”. Lite missvisande då tåget rör sig väldigt sakta.
Idag har man utvidgat sträckningen så man även kan åka från Puerto Sóller till Sóller. Det som tar 10 minuter med bil tar 30 minuter med järnväg. Inte snabbt men charmigt.

DSC_0165 DSC_0163

 

Lördag morgon gick vi upp tidigt för att ta tåget in till marknaden i Sóller. Väl framme var gator och torg fyllda med marknadsstånd och människor. Här salufördes allt från skor till mat.
Det var dessutom Apelsinfestival och byggnaderna vid torget vid kyrkan var utsmyckade med citrusfrukter och på torget salufördes allehanda citrusprodukter; bakverk, juice, och salt med Mandarin-, apelsin- eller citronsmak!

DSC_0173 DSC_0170

 

Puerto Sóller ligger otroligt naturskönt i en bukt där två stora dalar mynnar ut.

DSC_0150

Det är som vanligt här på Mallorca väldigt mycket tyskar och engelsmän. Men även en hel del svenskar och skandinavier. Man är inte så van att höra svenska så man reagerar när man hör sitt modersmål pratas.
På ankarplatsen hade vi sällskap av bl a två isländska båtar, en amerikan, ett gäng fransmän, engelsmän och tyskar. En svenskflaggad båt ligger här också, så vi tog jollen och körde förbi för att säga hej. Blev väldigt förvånade när paret ombord inte var svenskar. De förklarade att de var “båtvakter” medan ägaren var hemma i Sverige. Lite snopet kändes det, men killen var trevlig att prata med.
Vi träffade även Judy och Ian på Pen Azen här, ett härligt par som har en Amel Super Maramu 2000 som är deras 3:e Amel båt. De är ett erfaret seglarpar som seglat runt sydamerikanska kontinenten, seglat i Karibien och ska nu utforska Medelhavet, precis som vi. Det var mycket trevligt att tillbringa en eftermiddag och kväll tillsammans. Många tips och erfarenheter utbyttes. Tack Ian och Judy för att ni seglade ikapp oss!

Hamnen är ganska stor, här finns plats för det mesta i båtväg. Dels dessa söta mallorkinska fiskebåtarna, llaüt,

DSC_0151

dels trålare av olika slag. Undrar varför de har en stor bur över akterdäck?

DSC_0148 DSC_0155

Vanliga segel och motorbåtar en del vackrare än andra

DSC_0158 DSC_0154

 

 

 

 

 

 

 

Också de jättestora förståss

DSC_0011

Vi gissar att jollen som ligger vid aktern är ca 10 meter lång.

Vädret har varit väldigt ostadigt när vi legat här. Regn och åska var och varannan dag. Men vi trivs här. Ett rofyllt stället utan stress, massor av affärer, barer och restauranger.
Sista kvällen här gick vi ut och åt. Vi hittade ett mysigt ställe en bit upp och med utsikt över bukten. Jättegod mat, trevlig personal och inte speciellt dyrt. Bara pluspoäng. Men jag är väldigt glad att jag inte jobbar på den restaurangen. Den var i två våningar. Köket på bottenvåningen och när vi var där satt de flesta gästerna på översta våningen. De hade bord på undervåningen också – på andra sidan vägen! Inte speciellt trafikerad men ändå. Jisses vad den stackars servitrisen fick springa i trapporna den kvällen. Ensam med ca 10 bord att serva.

Annonser

Read Full Post »